Väder Lidingö

Lidingö måndag 25 mars 2019 v. 13

Senaste kommentaren - Se fler

Gunnar Lundell 13 mar 19:10 om Debatt: Köpvägra där Europapark och Q-park förvaltar parkeringen

Debatt: Bostadsmarknaden behöver ökad rörlighet

lördag 5 mars 2016 08:03

Dagens bostadskris löses inte enbart med nyproduktion. Vi behöver också ändra reglerna kring flyttskatterna på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt. Vi föreslår därför att taket för uppskov på reavinstskatten tas bort om man köper ny bostad. Det skriver de båda kristdemokratiska politikerna Caroline Szyber och Carl-Johan Schiller i nedanstående debattartikel.

Trots ett relativt sett högt bostadsbyggande, framdrivet inte minst av en aktiv bostadspolitik från alliansregeringens sida, är det uppenbart att bostadsmarknaden fortsatt är dysfunktionell. De så kallade flyttskatterna gör att en del drar sig för att byta bostad vilket leder till sämre rörlighet på bostadsmarknaden. Flyttskatternas utformning försvårar för en fungerande bostadskedja där det går att hitta en bostad för den fas i livet man befinner sig i.

Allt för många uppger idag att de bor kvar i för stora hus just på grund av reavinstbeskattningen. Problemet blir ännu större här på Lidingö än i övriga landet, då våra priserna på våra bostäder är ovanligt höga. I kombination med bland annat låga räntor har detta utbudsproblem medfört att bopriserna drivits upp och att hushållens skuldsättning följt efter. Utvecklingen skapar svårigheter för unga och barnfamiljer att få tag i en bostad, vilket också slår mot tillväxten, till exempel när det blir svårare för företag att rekrytera på grund av bostadsbristen.

Vi menar därför att vi behöver ändra reglerna kring flyttskatterna på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt, som inte skapar otrygghet i boendet. Det är möjligt.

Vi föreslår därför att taket för uppskov på reavinstskatten tas bort om man köper ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljningen fram till beskattning, vilket innebär att en stor del av den bristande rörligheten som orsakas av skatter vid flytt kan elimineras.

I stället betalas såväl reavinstskatt som uppskovsränta när personen inte längre gör något uppskov. Det sker exempelvis när personen flyttar till hyresrätt, till särskilt boende eller om personen avlider.

För att finansiera den fördyring som det innebär för staten att få in uppskovsränta och större del av reavinstskatten senare än med dagens regelverk, kan räntan för uppskovet höjas något, motsvarande statens kreditkostnad.

Det krävs fler lösningar än endast ökad nyproduktion för att lösa bostadskrisen. Ett bättre nyttjande av det befintliga beståndet skulle vara ett stort bidrag för att fler ska kunna skaffa sig det hem som man drömmer om.
Arbetsmarknaden påverkas också när arbetskraft tvekar inför att flytta till jobb för att prislappen på en flytt blir så markant. Bostadkedjan måste rassla igång igen. Människor behöver ges utrymme att hitta ett boende som de efterfrågar utan att politiken står i vägen.

Vår bild är att det största problemet är när skatten tas ut. En diskussion om en sänkt flyttskatt behöver också föras men vårt förslag skulle vara en snabbare lösning som inte är lika svår att genomföra. Därför menar vi att vårt förslag är särskilt angeläget: det skulle kunna bidra till ökad rörlighet – och göra det på ett statsfinansiellt neutralt sätt.

Caroline Szyber (KD), riksdagsledamot och ordförande i civilutskottet
Carl-Johan Schiller (KD), kommunalråd på Lidingö

Dela Debatt: Bostadsmarknaden behöver ökad rörlighet

Kommentarer

Julius Soreff 2016-03-07 22:48

Halvmesyr som trampar i gamla spår.

Tacknämligt avskaffade Alliansen fastighetsskatten, så att de som före 2008 betalade lite, fick höjd skatt och alla som betalade i övermått, sänkt. Skatten ersattes med s.k. fastighetsavgift som år 2013 drog in 15 miljarder. Enlig budgetpropositionen 2006 skulle fastighetsskatten dra in 14.4 milliarder kronor.

Genom ändring i skattereglerna efter fastighetsförsäljning och ökning av skattesatsen, lade regeringen Reinfeldt en våt filt över rörligheten på bostadsmarknaden. Det är inget nytt att alla politiker har låtsas inte se elefanten i rummet. Den 27 dec. 2013 skrev SvD att 144.000 bostadsägare i Stockholm vill flytta från nuvarande, ofta större boende till mindre, men gör det inte p.g.a. sättet att beräkna vinsten.

I februari samma år, skrev ledarskribenten på samma tidning, Maria Ludvigsson: ”Bostäder finns men det lönar sig inte att flytta”. VD:n för Stockholm Handelskammare, Maria Rankka, uttalade sig i samma tidning om skatten som hinder för rörligheten på bostadsmarknaden: trångbodda småbarnsfamiljer kan inte flytta till småhus och deras lägenheter, i sin tur, frigörs inte för ungdomar och människor som vill flytta till Stockholm. Det hämmar tillväxten och är en jätteviktig fråga för hela regionen.

Signaler att rörligheten på bostadsmarknaden är hämmad och att det driver upp priserna fanns det m.a.o. gott om. Politikerna låtsades inte höra. Största felet med nuvarande reglerna är att lagstiftaren inte tog hänsyn till innehavets längd. Efter långvarigt innehav beskattas inflationsvinster. Före 2008 beskattades virtuella värden och nu beskattas luft.

Efter skatteomläggningen och för att kompensera avskaffandet av inflationsuppräkningen sänktes vinstskatten till 15 % av nominella vinsten. Skatten har sedan höjts till 20 % (33 % höjning) och senast till 22 % - en 10 %-höjning till.

En bostadsägare som efter långtidsinnehav säljer, ska betala skatt + mäklararvode, städning, transportkostnader, eventuell försäkring mot dolda fel mm. Med kvarstående netto måste en bostad köpas vars pris är redan upptrissat p.g.a. dåligt utbud, inflation, ointresse eller oförmåga bygga nytt mm. Ekvationen går inte ihop och man bor kvar. Ekonomiska lagar är besvärliga och styr oavsett vad politiker önskar. Se vad som hände med Sovjetunionen. En oinskränkt makt mäktade inte styra ekonomin.

Utmärkt att KD vännerna Caroline Szyber och C. J. Schiller inser att bostadsmarknaden behöver ökad rörlighet, men deras förslag till åtgärd är otillräckligt och kan liknas en ordination på kamomill-the till en dödssjuk. Vill man ha resultat måste man anpassa vinstskatten till innehavets längd och minska vinstskatten överhuvudtaget.

Då jag är inne på problematiken vill jag spinna vidare på och beröra räntan på uppskjutna vinsten. Oavsett vad lagrådet tyckte, anser många, att ränta på redan beviljat uppskov var och är snudd till på retroaktiv beskattning. Räntan på skulden beräknades på då sedvanliga 3.5 % -iga räntan. Idag är räntan betydligt lägre, men procentsatsen justeras inte. En återbetalning (amortering) av skulden med 0,5 eller 1 % skulle accepteras bättre och undgå diskussionen av skatteskuldens räntenivå. Man skulle även slippa muttrandet om skattemässig perpetuum mobile, ty oavsett betalning kvarstå skulden.

Julius Soreff, 2016-03-07.

Kommentera

Fler artiklar från Debatt

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Annonser

Radio Lidingö, Har ni hört Visit Lidingö, stor

Annonser från Google