Väder Lidingö

Lidingö lördag 15 december 2018 v. 50

Senaste kommentaren - Se fler

Per Larsén 14 dec 22:28 om Sänkta arvoden för kommunalråden

Debatt: Hur vår kommun fungerar

måndag 14 augusti 2017 13:48

Den tysta asfalten som lades på Gåshagaleden för sju år sedan försvann, under tystnad, för ett år sedan. Resultatet blev att ljudnivån åter höjdes för de boende vid Gåshagaleden. Visserligen har hastighetens på vägen sänkts, men inte bilisternas hastigheter. Varför informerades inte de boende om förändringen? Varför får vi inga svar från kommunen när vi frågar om anledningen till förändringen. Det frågar Jonas Persson, som bor vi Gåshagaleden, i nedanstående debattartikel.

Gåshagaleden byggdes 1980 som en viktig del av kommunens arbete med att omdana och utveckla Gåshaga till det vi ser idag – dvs. stora volymer bostäder i en attraktiv miljö. Den väg som dessförinnan tog all trafik var Södra Kungsvägen men genom att bygga leden kunde kommunen förbereda de planer man hade och som planlades i samband med detta.

Villkoren för att utveckla en befintlig sträckning och dess påverkan på de boende är en hantering och då gäller de generella gränsvärdena för bl.a. buller (63dB). Om man däremot drar om en sträckning som drabbar tidigare ej påverkade hushåll med en försämring då gäller väsentligen lägre gränsvärden för buller (55dB). Då decibel är en logaritmisk skala så upplevs en sänkning med 3 dB av ett mänskligt öra som en halvering av ljudet.

I samband med detta så genomförde kommunen givetvis mätningar och kunde ju då konstatera att man klarade nivåerna givet väldigt små trafikvolymer – det som man dock visste var att dessa volymer skulle 3-5-dubblas med alla nya bostäder.

Senare – när detta blev uppenbart för de boende som påverkades så inleddes diskussioner, namninsamlingar och frågan organiserades via villaföreningen mm. 200 namnunderskrifter kom in och efter många års kamp så säger kommunen, i detta läge stödd av Hans Barje i ärendet, att vi måste ta tag i frågan och att det fanns olika lösningar. Den som valdes var att belägga en sträcka på ungefär 1 km med tyst asfalt för att se om detta löste problemen. Detta blev en väldigt uppskattad åtgärd och uppfattades som om bullerfrågan mer eller mindre försvann – därmed bordlades av naturliga skäl klagan och summeringen blev frid och fröjd.

För lite mer än ett år sedan konstaterar vi boende att det bullrar förskräckligt igen (några dB är en oerhörd skillnad enligt tidigare) och då visar det sig, efter att villaföreningen förhört sig lite, att man utan ett ord valt att ta bort detta initiativ – ingen information om ersättande åtgärder eller något kom dessa 200 hushåll till del. Personligen passerade jag Breviksbadet dessa dagar och där var Skanskas asfaltsgrupp varvid jag frågade om de skulle tvätta den tysta asfalten – de svarade att de inte kunde uttala sig – de var belagda med munkavle. Då kände vi alla att måttet var rågat! Är detta och övrigt här ens förvaltningsmässigt lagligt!?

Vi har nu än en gång tagit upp detta ärende med kommunen via enskilda initiativ och via villaföreningen och kan konstatera att vi inte ens får svar och om det kommer svar så kommer det i form av ”Jag ska försöka mig på att svara...” och utan någon fakta eller utredning eller något.

Vi vill veta kalkyler, mäta resultat nu och sedan, ställa i referens till 55dB givetvis då detta är en förändrad sträckning även om det var många år sedan (vi boende kunde ju inte veta det kommunen då visste – om den dramatiska trafikvolymökningen). Vi anser inte heller att grunden för beslutet att lösa detta med tyst asfalt är ändrat – det var ju en lösning på klagan – då får väl en alternativ lösning tas fram – det kan ju inte vara rimligt att ta bort en lösning.

Kommunen hävdar att de sänkt hastigheten på sträckan och på skyltar är den sänkt (70 till 60) – i verkligheten är det mer trafik och snitthastigheter på 80-90, mer eller mindre alla gasar på från rondellen vid Käppala station och det ger i tillägg en obehaglig utfart vid Katrinelundsvägen, med olycksrisk som följd.

Det har inkommit mängder av klaganden och vissa av dessa i flertal från samma personer samt från villaföreningen. Det har även inkommit förslag på lösningar och på finansiering och allt har lämnats utan intresse – det verkar som den kommun som vi finansierar med vår kommunalskatt tycker:

- Att det var fel att lägga tyst asfalt (beslut togs dock och vi undrar vad som ändrats)
- Att det är ok att utan info ta bort denna välkomnade lösning efter 3-5 års kamp från 200 personer
- Att det är ok att negligera oss boende och inte svara oss
- Att de inte behöver belägga sina beslut
- Att tekniska nämnden inte behöver tilltalas (det är uppenbart att beslutet togs på fel sätt)

Om det fungerar på detta sätt med just denna fråga – hur fungerar då övrig hantering i vår kommun?

Jonas Persson, boende vid Gåshagaleden

Dela Debatt: Hur vår kommun fungerar

Kommentarer

Jonas Persson 2017-08-23 16:07

Hej Petter mfl,

Håller med Peter - det är på detta sätt en dialog sker - jag är tacksam för att du som har inblick och insikter ger oss svar och lägger fram handlingsalternativ.

Vi vill resonera om lösningar som här - inte fastna i EN lösning! Du lägger fram bullerplank och hastighetsdämpande åtgärder - verkar med vad jag förstår ett bra alternativ med bullerplank (som Peter skrev om s3) och inte minst om det kan byggas underhållsfritt på något lämpligt sätt. Även hastighetsstyrande åtgärder är givetvis bra men jag är helt med på hinderfrågan - det är inte bra alls. Två hastighetskameror hade däremot kunnat vara enkelt att montera och då kommer hastigheterna att hållas i stor utsträckning utan att lämna över detta med hastighet som ett fritt val för bilisterna (som anser risken är minimal att bli tagna givetvis). Vi har lyft fram att vi boende kan vara medfinansiärer tex genom att de bidrag som kan ansökas om kan läggas till detta men jag tror att de boende kan bidra med än mer då detta är en påkallad viktig fråga för oss.

När det gäller mätningarna som kommenterats här så är det peakarna som ska mätas och inte bruset av trafikflöde - det kommer ständigt stötar av höga ljud från olika biltyper och olika hastigheter - det är inte en jämn ljudbild. Metoden måste som nämnts ändras som föreslogs nedan med en bra anekdot

Sen Petter, vet du varför kommunen inte ens svarar och inte ens via deras eget valda kommunikationsinstrument med ärendenummer och allt? Är det en attitydfråga eller är det ointresse eller vad kan det vara som gör att tystnaden är kompakt bortsett en kommentar här? Är de rädda för att svara eller anser de sig veta bättre än oss boende? Jag kan inte på något ända sätt förstå detta kompakta ointresse och denna tystnad?

Det verkar som om man måste befinna sig utanför kommunhuset för att kunna prata i detta för oss oerhört viktiga ärende..

Tack Petter för en bra och saklig dialog!

/Jonas

Peter Åsén 2017-08-23 06:54

Hej Petter med flera,

Tack för ditt svar. Det är den här typen av dialog vi boende söker. Där konstruktiva förslag lyfts fram i dialog med berörda.

Givet informationsbladet för brabullerplank så borde s3 alternativet vara att föredra då det annars finns risk att ljudet studsar mot berget där tåget går och skapar en resonanslåda.

Givet att andra alternativ finns att väga in i en analys för att hantera bullernivån vill jag veta vad som diskuteras i frågan. Då jag inte fått några svar från kommunen. Vilket jag påpekat direkt och vilket även Jonas påpekar. Klart är att befintlig lösning, där kommunen tar bort en lösning utan att ersätta den inte är okej.

Det är en del politiker och representanter från kommunen som lyfter frågan här, vad blir ert nästa steg?

Med vänlig hälsning,

Peter

Petter Hedberg 2017-08-22 23:23

Hej Peter och Jonas.
Ja personligen tycker jag att tyst asfalt är underbart att köra på, så jag har inget emot det, och jag vill att bullret på Lidingö skall minska. Det förvaltningen berättade var att livslängden och underhållet varit för dåligt vid det försöket som gjordes vid Gåshagaleden. Dåvarande förvaltningschefen meddelade att andra åtgärder skulle vara betydligt billigare.

Exempel är bullerplank, som med klass S3 kan sänka bullret med ca 25 dB. https://brabullerplank.se/

Jag lämnade Tekniska Nämnden i samband med att det stod klart att denna förvaltningschef brutit mot lagen, och majoriteten inte sett något fel med detta. Revisorerna påpekade att förvaltningschefens lämplighet kan ifrågasättas. Jag litar dock på den bedömning tjänstemännen gjort i utredningen av försöket.

Jag tycker att hastigheten borde sänkas, och Göran har rätt i att det är den verkliga hastigheten som ger upphov till bullret. Det man gör då är att anpassa vägen på valt avsnitt om man vill få ner hastigheten för att minska bullret.

Det finns negativa saker med det med, då det hindrar framkomligheten på Gåshagaleden, så det blir en cost-benefit analys där. Jag föredrar att de som bor i området skall ha störst inflytande över sitt område. När det gäller Tyst Asfalt måste man dock vara införstådd med kostnaderna, och att asfaltering redan i vanligt skick tillhör en av förvaltningens största kostnader. Om målet är att få ner bullret, och detta kan göras billigare genom bullerskärmar eller anpassat vägavsnitt så kan de alternativen undersökas.

Bullerplank och skärmar kan utformas på olika sätt. I Warszawa har man skapat en form av plexiglastunnel över vägen vid ett känsligt avsnitt för att få ner bullret t.ex.

Ulrika Levihn 2017-08-22 21:23

Jag hänger inte med, mäter man hastigheten och räknar ut bullernivån?
Brukar man inte mäta bullernivån direkt?
Låter lite som att jag vill veta vad jag väger och så mäter jag min längd och densitet för att lista ut det...
Konstigt också att de uppmätta hastigheterna var så låga, det upplever jag inte att de är på detta stället.

Peter Åsén 2017-08-22 07:28

Hej Petter,

När jag läste artikeln du hänvisade till gällande tyst asfalt så är det tydligt att fokus i denna bygger på kostnader i och med ett ökat slitage. Tester har gjorts på stora vägar likt E4:an och E6:an. Om jag minns rätt exempelvis på partier mellan Stockholm och Södertälje. Givet dessa vägars höga belastning anser artikelns källa att det inte är ekonomiskt lönsamt i med ett kraftigt slitage, primärt från dubbdäck.

Appliceras samma analys på Gåshagaleden antyder ni där med att leden är väldigt trafikerad, i likhet med E4:an eller E6:an. Givet detta är det givet att en lösning som hanterar buller måste komma på plats. Med er expertis, vad skulle du föreslå för åtgärd? Vilket jag skrev i mitt tidigare inlägg är jag personligen främst intresserad av att en lösning kommer på plats. Dock anser jag att den tysta asfalten är ett klart alternativ.

Med vänlig hälsning,

Peter

Jonas Persson 2017-08-21 11:51

Petter,

Men Göran la ju fram sin analys av samhällsnytta med en 3%ig förbättring bla - varför var den inte intressant?

Sen undrar jag vad det är för bullerdämpande åtgärder du tänker dig istället i ditt svar?

/Jonas

Petter Hedberg 2017-08-20 07:49

Jag håller inte med Göran Tegnér i beskrivningen av ärendet.
Du hade all möjlighet att lägga in ett yttrande till eftervärlden som skulle kunna visa detta. Det har vi gjort tidigare.

Informationen som gavs vidade att tyst asfalt är mycket dyrare än andra bullerreducerande åtgärder. Jag håller dock med om att bullerreducerande åtgärder behövs på flera ställen i Lidingö.

Här är ytterliggare information om tyst asfalt.

http://teknikensvarld.se/tyst-asfalt-ingen-succe-126152/

Peter Åsén 2017-08-19 19:52

Hej,

Det förefaller sig lustigt att kommunens tjänstemän prioriterar att svara på inlägg på denna sida än att svara genom önskad kontaktväg på kommunens hemsida, trots ärendenummer med mera. Vidare är det märkligt att Olof Minati bestämt beslutat sig i frågan efter decennier av utredningar och nu senast ett test utan att hantera kärnfrågan, d.v.s. ljudbilden. Ett enligt Olof kostsamt test bör i min mening som skattebetalare och kommunmedborgare begrunda sig på tydlig fakta, problemformulering och målbild för en lösning. Ett vanligt förekommande argument är att den tysta asfalten i teorin inte har effekt vid farter lägre än 70 km/h. Varför i så fall testa en lösning då även beslut fattas att sänka hastigheten. Detta är i så fall obegripligt slösaktigt, antingen genom kostnader in kr eller genom samhällsnytta. Däremot gav testet av tyst asfalt en tillfredsställande upplevd effekt bland boende vilket borde vara målbilden då vägsträckan producerar en ljudbild som strider mot befintliga och tidigare regler, vilket Jonas refererar till i sin insändare.

Vilket jag, som boende nära Gåshagaleden, framfört via tekniska förvaltningens kontaktväg (givetvis utan svar) är att ljudbilden fortsatt är för hög trots skyltar om 60 km/h. Att den tysta asfalten, enligt tjänstemännen inte fyller sitt syfte, vilket jag själv inte håller med om, i dessa farter är en sak. Uppenbarligen är en fartskyltning om 60 km/h inte en tillfredsställande lösning om den inte kombineras med andra åtgärder. Återigen till den grundläggande problemformuleringen som ligger till grund för beslutet om ett test av tyst asfalt, nämligen den höga ljudbilden. Jag som lekman i frågan gällande trafiklösningar kan nämna en handfull alternativ som skulle förbättra ljudbilden och dessutom erhålla en bibehållen hastighet om 60 km/ h på Gåshagaleden. Exempel på åtgärder kan vara avsmalnande väg, rondeller, fartkameror, bullerplank med mera. Dock förstår jag fördelen med tyst asfalt då utryckningsfordon med mera bör kunna färdas på sträckan i högre hastigheter.

Att den uppmätta hastigheten skulle vara 50-60 km i timmen enligt Olof är skrattretande. Kanske en tjänsteman på kommunen borde involvera de boende för att ställa frågor om när ljudbilden är som högst för att mäta decibel och hastighet. Det är ju vid dessa tillfällen, exempelvis vid rusningstrafik, som mätningarna bör genomföras. Eller varför inte genomföra mätningen en ‪söndag vid 15-‬tiden då en högre andel av Stockholms sportbilsbestånd ska åka ut till Gåshaga brygga för att fika. Som boende vet jag att andelen som kör i 50 km/h på ledan är ungefär lika stor som andelen som kör i 150 km/h. Dessutom, oavsett hastighet, ljudet är vad det är. Oavsett om det kommer på grund av motorbuller, vindbrus eller däckbuller så skapar det brus. Där med förefaller jag det märkligt att inte mät/ testutrustning monterats på vårt hus, både under och efter utredningen. Om fallet är att detta enbart simuleras i modeller (där vi inte får ta dela av variablerna) så vore det ju förfallande märkligt och slöseri med kommunens resurser om testet med tyst asfalt genomfördes trots att modellerna som ligger till grund för beslut finner testet ej tillfredsställande om hastigheten är 60 km/h. Då denna hastighetssänkning tyck vara prioriterad före ljudsänkning. För att runda av, säkerställ en dialog med oss berörda gällande hantering av ljudbilden. Vi har kontaktat er och ni har våra kontaktuppgifter. Om inte så vet ni vart vi bor, givetvis längs Gåshagavägen i anknytning till Gåshagaleden.

Jonas Persson 2017-08-18 13:54

Hej igen,

och tack Göran Tegnér för en insiktsfull kommentar. Vi vet ju detta - att hanteringen av detta ärende är fel och kanske dessutom utom lag. Vi vet att detta från start 1980 har hanterats på ett sätt som smyger på de boende ett problem som de inte önskar och dessutom inte har några skäl att acceptera - det är ju inte de boende vid den gamla Gåshagavägen som gjort planer och markanvisningar i Gåshaga och inte heller har de kunnat förutse konsekvensen av samma skäl (vilket kommunen hade 100% koll på) och när tiden gick och den av kommunen insedda försämringen uppstod så smög den ju sig dessutom på i vanlig ordning

Nu är det samma sak igen - man ska smyga och utan ett ord genomföra förändringar som de facto fysiskt upplevs som en dubblerad ljudvolym (+ 3dB, läs om ljud i valfri bok). Att påstå att detta är något som bara ska accepteras ska torgföras som ett exempel på hur totalt ohörsam en ledning för en kommun kan vara och hur lite intresse det finns att ens hantera det i efterhand. Trodde Lidingö kommun att de skulle kunna göra detta utan reaktion efter den massiva process som gav oss den tysta asfalten? Tror man att man kommer kunna få förtroende genom att in absurdum driva frågor alt att ducka för något så enkelt som att svara med djuplodande analys? Problemet är att det inte finns och när man rundade beslutsprocessen så var det dags igen att smyga..

Det kan vara så att hela detta ärende ska drivas som ett totalt misstroende mot kommunen och dess beslutsfattande, eller så kan det vara så att vi måste hänga ut detta gäng till allmän beskådan för att det ska finnas en vilja att förändra (både i organisationen likväl som i beslutet och processerna).

Hur eller hur så ligger detta nu ute på olika håll så ni får väl ducka vidare och hoppas det blåsa över er vana trogen.

Kommentaren om 5 års livslängd på tyst asfalt var spännande - hur långt är det mellan beläggningsomläggning annars? 1 km tyst asfalt måste ju vara något så fantastiskt dyr - eller hur - håller på att söka svar på även det då tystnaden är total från kommunen - ni vill ju inte berätta och lägga fram svar på ett enda något i detta - är det förvaltningsmässigt ok - knappast!! Inte för en skattebetalare - men tydligen för en kommunalanställd.

Vinsten (3%) som är presenterad - den innefattar väl kostnader eller är det någon form av vinst för fågellivet?!? Ursäkta den raljanta tonen men solklart är totalkostnaden med i det och då skulle ju dessutom kommunen vinna på detta - dvs inte ta högre kostnad och i tillägg skulle ni slippa schavottera i x antal medier framgent med namn och allt.

Kanske är det dags att sammanställa de övertramp som snurrar runt i tillägg till detta ärende så att de boende på ön förstår vidden av en dysfunktionell kommun och dess konsekvenser.

/Jonas

Göran Tegnér 2017-08-17 14:47

Mycket väsen kring den tysta asfalten utan hörbara resultat!

Frågan om tyst asfalt utmed Södra Huvudleden mellan Högberga och Käppala behandlades i Tekniska Nämnden åren 2009 och 2010; dels den 10 juni 2009 då information om det planerade försöket lämnades; och dels den 2 juni 2010, då Tekniska Förvaltningen informerade nämnden om ett femårigt försök med tyst asfalt på den aktuella sträckan skulle påbörjas efter sommaren 2010. Tanken var då att femårsförsöket skulle utvärderas i efterhand, som ett underlag för en eventuell permanentning av den tysta asfalten, alternativt att försöket skulle avbrytas.

Vid starten av den tysta asfalten lämnades besked om att den givit mycket goda resultat 7 dB lägre buller! Det var ett 50-60-tal fastigheter som berördes av bullret enligt villaägareföreningen där. Den första mätningen gjordes dock på sliten standard asfalt och den andra på nylagd "tyst asfalt". Skillnaden mellan nylagd standard asfalt och tyst asfalt vid mätning på lika villkor brukar vara omkring 3 dB.

Den 2 oktober 2016 skrev jag till Tekniska Förvaltningen (TF) och frågade om tyst asfalt och om det var dags att utvärdera det femåriga försöket med tyst asfalt.

Den 5 oktober fick jag till svar från tjänstemännen att försöket hade ”förseglats” och TF hade låtit konsulten Ramböll utvärdera försöket och funnit att det enbart gav en låg effekt. Inga siffror som styrkte detta redovisades. Och inte ett knyst till oss politiker i nämnden, inte ens till ordföranden.

Därför skrev jag ett e-brev samma dag - den 5 oktober - till (TF) och till Tekniska Nämndens ordförande Christer Åkerhielm. Då skrev jag: ”...vi fattade beslut i Tekniska Nämnden för drygt fem år sedan att påbörja försöket. Det är därför logiskt att Tekniska Nämnden dels får ta del av resultatet, dels får tillfälle att fatta ett principbeslut i frågan.”

Den 11 oktober skrev Lidingövillor brev till Christer Åkerhielm CÅ)i frågan.

Den 13 oktober slog jag larm till TN:s ordförande och vice ordförande om att hanteringen bakom ryggen på nämnden inte var acceptabel. Jag fick då ett positivt medhåll från CÅ, som skrev: ”Att förvaltningen i tysthet själv gör utvärdering och drar slutsatsen att det inte är värt pengarna att lägga tyst asfalt är inte okej”.

Den 18 oktober fick jag konsultrapporten med titeln: ”Gåshagaleden - ekonomisk analys av bullerdämpande åtgärder” Den var daterad 2015-07-09, d.v.s. för då över ett år sedan.

Dokumentet, som var rubricerat som en samhällsekonomisk analys, var ingen sådan analys av för- och nackdelar för de berörda (boende inom området och kommunen som finansiär), utan innehöll enbart bullersiffror och kostnader. Det är egendomligt att förvaltningen regelmässigt anlitar konsulter som inte kan genomföra samhällsekonomiska analyser.

Den 24 oktober avhölls ett möte mellan Lidingövillor och staden om olika trafikprojekt, bl.a. om Gåshagaleden.

Den 28 oktober genomförde jag själv en samhällsekonomisk analys av om tyst asfalt var en bra lösning eller inte för Gåshagaleden. Efter smärre justeringar presenterade jag min utredning den 4 november för Tekniska nämndens samtliga ledamöter, med följande slutresultat, baserat på en rimlig uppskattning av en verklig medelhastighet av 65 km/tim:

”Kalkylen visar att den årliga nyttan av tyst asfalt är 3 % högre än den årliga kostnaden. Frågan om att bibehålla Tyst asfalt utmed Gåshagaleden bör tas upp till beslut i Tekniska Nämnden, eftersom åtgärden är lönsam, och därför torde vara motiverad”.

Erfarna trafikplanerare vet att om man sänker skyltad hastighet med 10 km/tim, då brukar den verkliga hastigheten minska med 4 km/tim, inte med 10 km/tim. Och det är den verkliga hastigheten som ger upphov till buller, inte vad som står på skylten.

Den 9 november 2016 hade vi Teknisk nämnd. Då fick nämnden muntlig information om Gåshagaleden och om tyst asfalt. Tjänstemännen vidhöll att det inte behövdes någon tyst asfalt där. Vid detta sammanträde krävde jag och liberalerna att detta ärende skulle tas upp som ett beslutsärende. Så Petter Hedberg har fel när han skriver att alla i nämnden var eniga. Nämndens ordförande, Christer Åkerhielm, avslutade debatten med de lovande orden: "Jag tar detta till mitt hjärta”.

Jag hoppas att Christer Åkerhielms hjärta ska slå ett extra slag och väntar därför fortfarande på att ärendet ska tas upp till ett klokare beslut i denna fråga i Teknik- och Fastighetsnämnden.

Göran Tegnér, Ledamot (L) i Teknik- och Fastighetsnämnden

Karin Wallgren 2017-08-17 11:43

Ja det blir svårare och svårare att förstå hur Lidingö fungerar och det känns tröstlöst. Det gäller inte bara trafikmiljön. Läste nyss Inga-Britt Ahlenius artikel på SVT.se om den horribla it-skandalen och ännu en gång häpnar jag över hur skarpsynt och kunnig hon är. Men så har hon också arbetat 17 år på regeringskansliet. En dröm vore om hon kunde förbarma sig över vårt Lidingö, om så bara för en tid, och åta sig att visa hur en kommun som vår ska fungera. Det behövs någon som kan visa var skåpet ska stå.

Anders Bergstedt 2017-08-17 09:36

Det blir svårare och svårare för oss vanliga människor att förstå hanteringen av trafikmiljön hos experter,politiker och tjänstemän. Klyftan blir bara större och större och den började för 40 år sedan!

En politisk härdsmälta ledde till att bygget av Gåshagaleden från Käppala stoppades vid Högberga. Sedan har blockeringar och felaktig satsning på Lidingöbanan gett oss problem med en usel Södra Kungsväg och broproblem som fortfarande är olösta.

Efter skandalen med snabbcykelbanan på Norra Kungsvägen och återställandet har man nu grävt upp ovanpå Zetterbergstunneln utan att förbereda för en breddning av den befintliga cykelbanan i nivå med gatan!

Det verkar inte bli någon chikan med betongblock och 30-skyltar på Zetterbergsvägen inför skolstarten. Det nya kvarteret på Antilopvägen har redan nu lett till starkt ökad trafik men man gör ingenting åt mötande och korsande trafiken mot skolorna. Det är fullständigt oförsvarligt och handlar bara om motstånd från tjänstemän som vägrar att vika sej.

Nu då man tar bort övergångsställen gör man ingenting åt de två alltför höga farthinder med två övergångsställen 20 meter ifrån varandra vid Stockholmsvägens korsning med Kvarnvägen. Det är samma trafikmiljö som Zetterbergsvägen men uppenbarligen totalt olika bedömningar!

Breddning av cykelbanan längs Norra Kungsvägen och infartsparkering på planen nära brogrenen har jag kämpat för länge, men där verkar ingenting hända. Det känns fullständigt hopplöst att engagera sig längre! Miljonerna rullar men enkla åtgärder klarar man inte att besluta om!

Petter Hedberg 2017-08-16 18:14

Vill bara påpeka att nämnden var helt överens om svaret till de boende angående varför försöket inte kunde fortsätta. Kostnaden är mycket hög, livslängden kort, och asfalten måste vattnas för att hålla porerna rena vilket ökar underhållet. Att skylla på tjänstemännen här är fel.

Jonas Persson 2017-08-16 00:46

Olof,

Kan bara konstatera att de enda som verkar nöjda är ni..! Jag upprepar att detta på inga villkor kommer sluta med detta - man kan inte komma en klagan tillmötes på detta sätt - beslutet om försöket med tyst asfalt kan väl inte varit ogrundat - det är ju det ni ideligen svarar - tar ni ogrundade beslut? Varför inleda det försöker och ta den kostnaden om det nu var orimligt?

Sen dialogen som finns i kommentaren här - det är ju inger annat än skandal att hantera detta utan ett ljud till de 200 som låg bakom klagan, är det inte utanför alla rimliga ramar så ver jag inte vad man ska säga!

Då detta blivit en än värre soppa sen vi på nytt startade så är alla nätverk och kopplingar till press nu aktiverat - det kommer kosta många mycket att fortsätta att ducka

De mätningar som är gjorda behöver visas i sin helhet och i detalj med tidpunkter och omfattning mm mm och göras om igen och mätningar vid husliv ska genomföras. Det finns ingen av de boende som tror på dessa siffror då vi dagligen kör och ser vad som är verklig hastighet. Det är 75+ utan omsvep och inte det du hänvisar till. Ta en SUV i 100 med 295 däck och kolla ljudet - det är 2,5 ton bil och även en okunnig inse hur det låter

Fastighetsvärden påverkas av detta i tillägg, ska vi stå för de "fiolerna"? Inte en kostnadspost är redovisad kring skillnad i kostnad mm mm

Nya mätningar ska fram, beslutsprocessen ska offentliggöras, och myndighetsansvaret ska ges en juridisk process. Detta är inte ens en inledning - jag kommer personligen se till att detta genomlyses av oberoende aktörerer

Men visst - ducka ni - ni kommer få er process - ni driver detta in absurdum och då får ni som ni vill - även vi kommer driva detta helt utan hänsyn

/Jonas

Christer Mohlin (Centerpartiet Lidingö) 2017-08-15 20:29

Hej Olof,

Du skriver själv att det är Tekniska Förvaltningen som skall stå för dialogen med Lidingöborna. Det gäller tyst asfalt, bortskrapade övergångsställen, midjehållplatser, snabbcykelvägar, borttagna parkeringsplatser med mera och med mera.

Problemet är att denna dialog inte fungerar.

Problemet är att den politiska styrningen inte fungerar.

Problemet är att förtroendet är borta.

Jag förstår, Olof, att det inte är lätt att vara tjänsteman i en så illa administrerad förvaltning. Därtill kommer vi inom Centerpartiet att verka för att er budget ytterligare reduceras för att minska utrymmet för alla dessa konsulter som utvecklar styrdokument och föreslår lösningar som medborgarna inte ser nyttan av. Vi vill ha en teknisk förvaltning som tänker själva och synkroniserar sig bättre med Lidingöborna! En förvaltning som klarar av precis den dialog som refereras.

Olof Minati 2017-08-15 13:06

Hej Jonas!

Lidingö stad genomförde ett försök med tyst asfalt som pågick i fem år (2010-2015), efter beslut i tekniska nämnden.
Asfalten lades på Gåshagaleden, på en sträcka från korsningen vid Hövdingevägen fram till rondellen i Käppala.
Det fanns inget beslut om att asfalten skulle ligga kvar efter försöksperioden. Efter de fem åren utvärderade vi försöket. Vi konstaterade då att den här typen av beläggning inte är lämplig för Lidingö av flera orsaker:

• hastighetsbegränsningen på Lidingös vägar är högst 70 km/tim, och de flesta vägar har betydligt lägre hastighetsbegränsning än så. Vid lägre hastigheter än 70 km/tim är tyst asfalt inte en effektiv åtgärd, eftersom motorljudet tar över ljudet från däcken mot beläggningen
• kostnaden för att investera och underhålla asfalten är mycket hög i förhållande till den effekt man får ut (vid 60 km/tim, som nu råder på Gåshagaleden)
• den tysta asfalten har en mycket kort livslängd, effekten sjunker drastiskt för varje år som går och måste läggas om ca. vart femte år

Hastigheten på Gåshagaleden sänktes efter försöket från 70 till 60 km/tim, vilket ger en markant reducering av buller och den tysta asfalten blev överflödig. Den tysta asfalten förseglades då den var i dålig kondition och inte längre gav någon större effekt.

Det är stadens handlingsplan mot trafikbuller som styr hur vi arbetar med bullerfrågor. Där ligger gränsen på 61 dBA (Leq) vid fasad för att exempelvis en fastighetsägare ska ha rätt till bidrag för bullerdämpande åtgärder.
Vid Gåshagaleden (på den sträcka asfalten lagts på prov) finns två fastigheter som når upp till dessa nivåer. Dessa två får, om de ansöker, ett bidrag av staden. I övrigt har vi inga planer på att göra bullerdämpande åtgärder på sträckan mer än den redan genomförda hastighetssänkningen.

År 2016 mätte vi hastighet och trafikflöde på fyra olika platser längs Gåshagaleden (2016) med följande medelhastigheter:

• 65,9 km/tim
• 55,8 km/tim
• 52,5 km/tim
• 63,4 km/tim

Med detta i åtanke tycker vi det är rimligt att beräkna bullernivåerna efter den skyltade hastigheten på 60 km/tim.

Våra entreprenörer har inte uppgiften att förklara och informera allmänheten om arbeten de utför, det är inte deras ansvar. De jobbar på uppdrag av staden och det är vi som ska stå för dialogen med allmänheten.
Så vitt vi vet har vi svarat på de frågor som ställts till oss av närboende och villaägarföreningen och vi håller just nu på att skriva ett svar på den senaste skrivelsen från föreningen.
Vi är sedan tidigare medvetna om att föreningen vill att ärendet ska tas upp i teknik- och fastighetsnämnden. Det finns dock inget som styr att alla inkommande frågor ska behandlas på politiska nämndsammanträden och det är nämndens ordförande som ytterst beslutar vad som ska behandlas på dessa möten.

Vänliga hälsningar

Olof Minati
Enhetschef, teknik och fastighetsförvaltningen

Carina Linder 2017-08-14 19:44

Jag måste kommentera denna artikel. Visserligen förstår jag detta "asfaltproblem" men problemet är att det under senare år har hänt många saker i Lidingö. Framför all är det en stor nedskräpning över hela Lidingö. Råttorna trivs mycket bra. Många har blivit utsatta för inbrott och även rån. I fredags hovrade en helikopter över Bodal, letande "busfrön" som skjutit i Bodals skola. Vad kostar inte detta? Jag har bott här sedan 1963. Vi kan givetvis inte gå tillbaka till gamla tider, men är problemen inte större än asfalt?

Kommentera

Fler artiklar från Debatt

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Annonser

Annonser från Google