Debatt: Kommunala utbildningspolitiker långt från verkligheten

onsdag 9 april 2014 17:29

Sveriges framtid bygger på en prioriterad skola med hög kvalitet. Vi anser inte att Lidingö stads ledande politiker ger lärare och skolledare tillräckliga medel för att klara denna viktiga uppgift. Att stadens ledande politiker inom utbildningsområdet är så långt ifrån verkligheten är både beklämmande och skrämmande. Det skriver Lars Magnusson, kommunombud för Lärarnas Riksförbund på Lidingö, och de båda biträdande kommunombuden Johan Lundgren och Karin Björkman i nedanstående debattinlägg.

Tre framträdande moderatpolitiker i Lidingö stad menar i sin insändare ”Duktiga lärare ska belönas för arbetet” till lokaltidningen Mitt i den 1 april, att skolan i Lidingö stad från Moderaternas håll varit prioriterad under många år. Aprilskämtet anser vi från fackligt håll vara en aning magstarkt, för visst var insändaren menad som ett skämt?

Den kommunala skolans enda inkomstkälla är skolpengen som bestäms av kommunfullmäktige. En satsning på den kommunala skolan i Lidingö stad kan inte tas på allvar om inte de ekonomiska ramarna förändras. Skolpengen skall täcka alla utgifter som hyra, IT-satsningar, undervisningsmaterial, skollunch, elevhälsa och inte minst lärarlöner. Lönerna utgör alltid majoriteten av budgeten. 2014 års lönerevision ledde till en höjning av lärarlönerna med 2,4 % i Lidingö stad. Samtidigt valde kommunfullmäktige att inför 2014 års budget höja skolpengen för grundskolan med 1 %. Ingen annan riktning är annonserad inför kommande budgetår. Vilka konkreta beslut i utbildningsnämnden och fullmäktige, vilka budgetposter är det författarna vill peka på som stöd för sina påståenden?

Insändarförfattarna, bl.a. utbildningsnämndens vice ordförande, menar att Lidingömoderaterna satsar på kommunens skolor genom att ge ”mer tid mellan lärare och elev”. Forskning visar, som författarna själva skriver, entydigt att mötet mellan lärare och elev är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för goda kunskapsresultat.

Efter samgåendet av öns två enda gymnasieskolor väljer många elever fortfarande alternativ i Stockholm, detta trots politikernas ambitioner att samla gymnasiets resurser på en och samma plats. Öns politiska majoritet har genom en övergång till den s.k. KSL-pengen valt att anamma en sänkning av gymnasieskolpengen med 13 %. För att klara budgetkraven kräver detta inför läsåret 14/15 att personalkostymen på gymnasiet minskas. Vi vet också att gymnasieelevkullarna inom de närmaste åren ökar. Kommunen har som arbetsgivare, i oenighet med de fackliga organisationerna, dessutom ökat gymnasielärarnas undervisningstid inom den reglerade arbetstiden.

Detta innebär inte att det blir ”mer tid mellan lärare och elev”, utan mindre. Lärarens elevantal ökar med 20 %. Tiden inom den reglerade arbetstiden för pedagogisk reflektion och praktiskt för- och efterarbete minskar, vilket riskerar en kvalitetssänkning. Forskningsresultat prisar formativ bedömning, men detta ställer i sin tur krav på utrymme inom den reglerade arbetstiden. Dagens krav på lärare som kunskapsförmedlare, mentor, inspiratör, medmänniska, betygsättare mm är helt orimlig i proportion till arbetstiden.

Statens ambition att minska kraven på administration för lärare genom att bl.a. slopa skriftliga omdömen i årskurs 6-9, ledde på Lidingö till att grundskolans lärare istället av vissa skolledare föreslagits att efter varje avslutat moment skriva omdömen på stadens lär-plattform så att föräldrar och elever kan följa utvecklingen. Vart tog tilltron till lärarens uppgift och professionalitet vägen? Lidingömoderaternas prioritering av skolan, deras ambition att skapa ”Sveriges bästa skola” tillika den tes om att ”varje elev ska bli sedd” är mycket svår att se.

”Duktiga lärare ska belönas för arbetet”. Utbildningsnämndens vice ordförande i Lidingö stads uttalande stödjs helhjärtat av de fackliga organisationerna, men att som exemplen ovan visar inte satsa på skolpengen rimmar illa. Den underordnade roll undervisningens kvalité har i lönesättningen är tydlig. Vid en granskning av Lidingö grundskolors lönekriterier samlas två tredjedelar under ”skolutveckling”, en post som är lättare att bedöma då rektorer inte prioriterar lektionsbesök eller annan pedagogisk uppföljning.

I senaste årets lönesatsning, där landets kommuner skulle visa framfötterna, satsade Lidingö stad 2,4 %. På listan av hittills 123 inrapporterade kommuner, ger det Lidingö en fjortondeplats – från slutet. Placeringen kommer med all sannolikhet inte förbättras märkvärt då samtliga 290 kommuner är klara. Förra årets satsning placerade Lidingö på plats 175. Relativt sett har svenska lärarlöner under en lång tid halkat efter andra lönegruppers. Tillsammans med samhällets förändrade syn på lärarens roll har detta inneburit en kraftig statussänkning.

Utbildningsnämndens verktyg till en statushöjning är karriärtjänsterna. Dessa är dock bekostade med statliga medel och kan inte ses som en kommunal satsning. Lidingö stads moderater förkastar ett förstatligande av skolan. Hur skall någonsin nästa generation prioriteras när rapport efter rapport visar hur privata huvudmän stjäl av elevernas skolpeng, cyniskt kallad vinst, och kommuner omfördelar resurserna till hårdare frågor som väg- och brobyggen?

Var finner insändarförfattarna bevis för sina påståenden? Vilka budgetposter och vilka konkreta beslut i utbildningsnämnden eller kommunfullmäktige vill de åberopa? Insändarens titel och författarnas enda lösning i tillsättning av karriärstjänster vittnar om Lidingö stads politiska lednings tro om att det endast finns 60 duktiga lärare på Lidingö.

Sveriges framtid bygger på en prioriterad skola med hög kvalitet. Detta är kommunernas ansvar. Vi anser inte att Lidingö stads ledande politiker ger lärare och skolledare tillräckliga medel för att klara denna viktiga uppgift. Att stadens ledande politiker inom utbildningsområdet är så långt ifrån verkligheten är både beklämmande och skrämmande.

Lars Magnusson, Kommunombud Lärarnas Riksförbund
Johan Lundgren och Karin Björkman, Biträdande kommunombud

Dela Debatt: Kommunala utbildningspolitiker långt från verkligheten