Väder Lidingö

Lidingö onsdag 15 augusti 2018 v. 33

Senaste kommentaren - Se fler

Jonathan Lundkvist 14 aug 18:38 om Valaffischer redan nedrivna

Ida Luther Näsholm: Stadens effektiviseringar

Publicerad 6 maj 2016

Jag tänker på tjatet om effektiviseringar – staden ska tydligen effektivisera igen, på unga människor och på utanförskap. På allt det som är ineffektivt för ett samhälle. På de resurser som spills. Det var inte så länge sedan som kommunalrådet C-J Schiller ställde sig i talarstolen i fullmäktige och förklarade (på ett sådant sätt som man bara kan förklara saker som man själv saknar erfarenhet av) att det visst var genomförbart med effektiviseringar i stadens verksamheter – om man skar ner och stadens personal var tvungen att jobba snabbare, ja då var de ju helt enkelt tvungna att jobba snabbare, vilket var mer effektivt(!).

Jag tror till och med att han log för sig själv, så som man ler innan man tänkt över konsekvenserna av det man säger och tar beslut om, utan att inse att man kommer att bli tvungen att tänka om när verkligenheten kommer ikapp.

De som arbetar inom offentlig sektor och som drabbas av ”effektiviseringarna” ler inte på samma sätt. För bara några dagar sedan var jag och fikade med en kompis som arbetar inom offentliga sektorn. Hon hade blivit sjuk av stressen på jobbet; av att inte hinna tänka mellan klientbesöken, av att inte hinna gå på toaletten, av att inte hinna äta, kunna sova på nätterna eller ens stämma av viktiga beslut med sina kollegor under arbetsdagen. Hon mådde så dåligt att hon hade börjat tappa både håret och livslusten.

Hon var sjukskriven för lång tid framöver och såg ingen väg ut trots att hon sökte andra, mer friska, jobb. Sa att hon plötsligt förstod varför så många unga känner sig utanför samhället, väljer att klippa av allt som håller dem kvar och åker på terroristresor. De som hade det ännu värre än hon. De som kanske aldrig haft ett jobb eller var ännu sjukare. Samtidigt som en del stressas till sjukdom i sitt arbete eller förväntas arbeta mer och längre dagar än vad som är hälsosamt är andra utan jobb och utanför arbetsmarknaden. Man sitter ensam hemma på dagarna och undrar vad alla andra, som är sysselsatta gör, utan att själv lyckas göra något åt sin situation.

Att effektivisera samhället, att effektivisera Lidingö och stadens verksamhet handlar inte om att vår personal ska hetsas till att arbeta fortare och bli sjuka. Att effektivisera vore istället att anställa mer personal och ge dem tid och möjlighet att göra ett verkligt bra jobb; för våra barn i skola och förskola, för våra gamla, för bättre fungerande naturområden eller fler bostäder. Att få fler människor i konstruktivt arbete.

Att effektivisera Lidingö och det vi gemensamt äger och skattefinansierar är synonymt med att bättre och mer långsiktigt vårda det vi har för hållbarhet och större avkastning längre fram, både avseende humankapital (människor), ekonomiska tillgångar och tillgångar i en god miljö. Att effektivisera betyder att göra det mesta möjliga av tillgångarna för maximalt resultat, inte att skära ner och banta, minska, reducera eller försvåra. För vilka gör det oss till, hur blir vi som människor, när vi inte längre har tid att se eller höra vår omgivning, eller arbeta på ett professionellt sätt?

Allt går inte heller att göra fortare, inte utan allvarliga förluster eller utan att vi blir fartblinda. Det går inte att mata de äldre fortare (de kan förmodligen ändå inte tugga fortare), leka fortare med barnen, ta emot kommuninvånare eller diarieföra fortare, inte utan att gå miste om den rättssäkerhet och service vi kommuninvånare vill ha.

Man ska inte förväxla termen effektivisering med ren (dum)snålhet. Återstår att se hur majoriteten i slutändan uppfattar begreppet och hur ”effektiviseringarna” påverkar oss lidingöbor och vår personal. Om effektivisering bara blir en omskrivning för låg kvalitet i stadens verksamheter.

Jag skriver helst om ideologi, juridik och rättssystemet. Mindre gärna om parkbänkar och dylikt, men någon gång kanske om trafik. Jag har varit ordförande för Vänsterpartiet på Lidingö, till yrket jurist och språkvetare.

Fler Krönikor av Ida Luther Näsholm

Kommentarer

Anders Wennberg 2016-05-14 00:17

Ida, under Paul Lindqvist 12 år som KSO växte stabskostnaderna 2-3 gånger snabbare än skolbudgeten. Man lät lärarlönerna falla efter övriga länet för att prioritera stadsbyggnadskontoret, konsult och sevice verksamheten, stadsledningen och kommunalrådens löner. För att inte snacka om extrema konsultnotor och dåliga upphandlingar.

Vad är felet i att nu försöka effektivisera dessa vildvuxna verksamheter? Om jag förstått rätt så skall man nu spara på staberna för att få råd att satsa extra på skolan och omsorgen. Kommunalråden sänke sina löner från väldigt höga till något mindre höga.

Jag förstår inte ditt inlägg, tycker du inte att det är rätt att spara på centrala staber för att frigöra pengar till lärarlöner?

Henrik Åkermark 2016-05-06 11:56

Intressant att Ida Luther Näsholm avslutningsvis skriver att hon normalt skriver om ideologiska frågor.
Är inte ditt inlägg i högsta grad typisk vänsterideologi? Allmänna rundpallar utan analys och konsekvensbeskrivning. Gärna då med lite snyft inbokat.
Självklart skall inte våra kommunala tjänstemän må dåligt. Lika självklart , Ida, är att skattebetalarna skall kunna lita på att deras pengar inte slösas bort utan används effektivt på rätt sätt.
Ökad effektivitet behöver inte nödvändigtvis innebära ökad stress. Det går att arbeta effektivare och mindre byråkratiskt utan att öka stressen. Mycket, för att inte säga nästan allt, beror på organisationen och chefernas förmåga att skapa ett bra arbetsklimat. Där måste man ställa tydliga krav. Finns viljan, förmågan och en positiv attityd finns även utrymme för ökad effektivitet och sänkta kostnaderna.
Jag förstår att det självklart inte i linje med den socialistiska kultur som lever kvar inom vänsterpartiet och som du omhuldar. En ideologi där samhällskontroll med höga skatter och höga bidrag är ledord. (Ränderna går nog aldrig ur)

Carl-Johan Schiller 2016-05-06 10:23

Hej Ida!

Eftersom att du har skrivit om mig i din text ovan vill jag gärna bemöta en del av det du säger.

För det första vill jag informera läsarna om att Kristdemokraterna som enda parti inte deltog i beslutet vid måndagens kommunstyrelsesammanträde när frågan om ny organisation behandlades. Vi ansåg bland annat att det är fel att skära ner i personalen men inte bland oss politiker. Däremot la V ett ersättaryttrande där ni slog fast att ni hade yrkat bifall om ni hade haft rösträtt. Så helt emot effektiviseringar är ni väl ändå inte?

För det andra är det lite svårt att förstå exakt vad din kritik mot mig går ut på. Jag tror att vi i grunden har olika uppfattningar om hur kommunen ska skötas men min uppfattning är att vi ska vara en mycket bra arbetsgivare där de anställda kan gå till jobbet utan att behöva stressa så mycket att de går in i väggen eller bränner ut sig på annat sätt. Dock måste vi också ställa höga krav på våra anställda då de jobbar med några av samhällets allra viktigaste uppgifter såsom skola och omsorg. Lidingö stad har inte gjort några större förändringar i organisation den senaste tiden (bortsett från sammanslagningen av stöd- och omsorgsnämnden/socialnämnden i början av mandatperioden) och därför var det rimligt att göra en sådan nu.

Vi som har fått ansvaret att förvalta skattebetalarnas pengar måste alltid våga ifrågasätta och ompröva hur vi spenderar våra gemensamma resurser. Jag är stolt över att vara en del av en majoritet som vågar lyfta på alla stenar för att åstadkomma just det.

Carl-Johan Schiller
Gruppledare, Kristdemokraterna Lidingö

Kommentera


Våra krönikörer

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Senaste kommentarerna

Annonser

Annonser från Google