Väder Lidingö

Lidingö onsdag 15 augusti 2018 v. 33

Senaste kommentaren - Se fler

Jonathan Lundkvist 14 aug 18:38 om Valaffischer redan nedrivna

Patrik Gadelius: Restauranglivet på Lidingö

Publicerad 8 april 2016

Av alla branscher som vi själva inte verkar i, så är restaurangbranschen den bransch vi kan bäst. Så var det i alla fall för mig. Hur svårt kan det vara? Jag vet ju själv vad jag gillar att äta och driva företag kan jag ju också. Att bli företagare i matbranschen och samtidigt förgylla mitt fina, men väldigt tråkiga Lidingö verkade vara ett utmärkt val för fem år sedan. Ett liv där en del av mitt jobb är att åka runt och få inspiration på andra restauranger i andra länder, provsmaka råvaror, träffa vinleverantörer och välja utsökta viner, samt glida runt i köket och lukta på grytorna. Jag hade så fruktansvärt fel, men låt mig återkomma till det lite senare.

För fem år sedan var jag som vilken klichéartad Lidingöbo som helst. Perfekt fru med massor av studielån, ny totalrenoverad villa i stort behov av ytterligare renovering eftersom vi inte var riktigt nöjda med resultatet, hund i behov av psykolog, första barnet som behövde det absolut bästa dagiset, Volvo V70 med lite större motor än riksgenomsnittet, tre mobila internetabonnemang för egen del, guldpaket från Viasat med Al Jazeera för att vara riktigt bra uppdaterad på världsläget, bra lön där 32% gick till kostymer och resten till ränta på banklån som motsvarade tolv årslöner. Vårt liv såg ut som en annons för Alliansens arbetslinje. Det var perfekt. Jag var helt under isen.

När jag ligger i någon form av riktigt manlig fosterställning i min frus knä i soffan och hulkar tårar som jag skulle tittat på Lejonkungen påtänd, så ringer Oskar som har Långängens Gård och säger att de ska sälja. Jag kan fortfarande se min frus skakande på huvudet, men jag vet inte om det är för den befängda idén att vi ska bli krögare, eller för att jag ser ut som en glad Helena Bergström som precis har sprungit in i en lyktstolpe. Från det samtalet tar det tre timmar innan vi har ritat om hela vårt liv. Vi bestämmer oss för att vi gör det här helt på prov och slutar direkt när det inte är roligt. Jag hade så fruktansvärt fel, men låt mig återkomma till det lite senare.

När man driver restaurang på Lidingö så är det första man lär sig att man inte behöver bygga ett garage för bilen. Man kommer inte ha råd med garage och man får inte lån till en bil ens om man tänker använda den som boende. Det andra man lär sig är att varenda Lidingöbo kommer att ge dig tips på vad man ska ha på menyn för att det ska funka. Vi har nog vid det här laget lagt till och tagit bort en vegansk rätt runt fyra gånger per år på alla ställen eftersom det inte säljer. Vi har slängt laktosfria och glutenfria bakverk som hade räddat tredje världen. Undrar hur många gånger en Lidingöbo har gått in på Teatergrillen och sagt:
- Jag ska ge Er ett tips. Jag brukar göra fruktansvärt goda färsbiffar med fetaost och barnen bara älskar dem. De borde ni verkligen ha på menyn.

Det tredje man lär sig är att oavsett hur mycket man vill göra och kan göra, så är vår verklighet här ute att man spar brakmiddagarna tills man åker till stan. Vi kan ha en bokning på sex personer och då är det fyra barn som äter mat för 65 kronor, samt får ingen läsk för att de har så där duktiga föräldrar som jag aldrig kommer bli. Frun i huset tar bara en förrätt för hon ska på yoga och därför inte heller något vin. Mannen tar en varmrätt, men inget vin heller för han ska köra hem med barnen. Vi summerar den notan på 580 kronor och noterar att nästa dag så har samma familj ordnat barnvakt och föräldrarna åker taxi fram och tillbaka till Nosh & Chow, dricker fördrink, tar in en flaska dyrt vin till förrätten, en flaska dyrt vin till varmrätten, dessert, kaffe, avec och sedan några drinkar för att göra det spännande, eller möjligt kanske, när man kommer hem till sängkammaren runt 4500 kronor fattigare. På vägen hem i taxin så diskuterar de varför finns det inte ställen som det här på Lidingö? Jag var själv den personen för fem år sedan. Idag har jag svaret.

Restauranger av den bättre sorten bygger på ren filantropi, med några undantag för ställen med en naturligt stor trafik på människor. Det innebär att bakom står en person, eller grupp med pengar, som investerar i restaurangen utan någon som helst önskan, eller tro, på att kunna räkna hem investeringen. Det kan vara allt från fastighetsägare som vill öka värdet på sin fastighet till miljardärer som vill sponsra sin älsklingskock, eller älskare för den delen utan att nämna några namn. Så fort ett nytt bra ställe öppnar så är det egentligen bara nerförsbacke tills publiken tröttnat. Problemet på Lidingö är när våra invånare har tröttnat på ett ställe så har vi inte några nya potentiella gäster som kan upptäcka det. I stan har du hela regionen inklusive Lidingöbor, samt alla turister. Det är ingen slump att fenomenet förortskrog har uppstått.

Nu har vi tack och lov på Lidingö ett bra utbud av mat som man konsumerar i förorten i form av thaimat, pizza, kebab, sushi och allt det där jag kanske glömde. Vi har även bra delikatessbutiker och andra mysiga små ställen med framför allt lunch och fika. Jag lyfter på min lilla hatt för Er alla eftersom jag om någon har lärt mig hur ni får kämpa varje dag för att få ihop ekonomi, hålla Er kvalité, samt förhoppningsvis få någon minut med familjen.

Jag designade om mitt liv för att göra Lidingö till en mer dynamisk plats för mig själv framför allt och det är med bestörtning som jag upptäcker att vi är en ö där vi helst vill se en sovstad istället för en levande småstad som är min dröm. I min värld så är tunnelbana och att göra stadsdelar av redan tätbebyggda områden en otroligt bra idé. Min dröm är att få bo i ett Torsvik med liv och kunna ta tunnelbana till stan, eller Lidingöbanan till Brevik för att promenera på Långängen. Vilken otrolig frihet och lyx. Många tror att jag förespråkar det här för att gynna mina etablissemang. Det kan inte vara mer fel. Jag struntar totalt i vad som händer med Lidingö eftersom jag vet att jag inte kommer att bo här om tio år om vi slutar att utvecklas. Jag hoppas från politikerhåll att vi som önskar ett dynamiskt Lidingö får ett parti som tydligt visar att de vill detsamma. Som det är nu så väljer de flesta partierna att avvakta opinionen, vilket bara visar på feghet och att man är mån om sin plats. Min bild av politik är att presentera visioner. Då är det bättre att bli tjänsteman, eller byråkrat, om man tycker det är läskigt. Jag tycker det blir fel även gentemot de som tar ställning till att bevara Lidingö som det är.

Om vi nu glömmer Lidingös stora utvecklingsplaner för en stund, så ska jag presentera en utvecklingsplan som gäller maten på ön. Jag kommer att tillsammans med näringslivschef Malin Rosenqvist att bjuda in alla som jobbar med mat på Lidingö till stadshuset för att förhoppningsvis skapa en plattform för oss som jobbar med mat att tillsammans kunna kommunicera med Lidingöborna. Det som är så häftigt med att driva krog på Lidingö är att alla pratar med varandra och ingen ser någon som konkurrent. Vi konkurrerar unisont med utbudet i stan. Jag tror vi måste bli bättre på att visa på vad vi har och samtidigt hjälpa varandra med uppslag så fler väljer att stanna på Lidingö och äta. Jag hoppas att alla kommer när inbjudan dyker upp.

Gud så fel jag hade som sagt. Vi har under fem års tid sagt att nu får det vara nog egentligen varje dag. Vi slängde oss in i en bransch utan erfarenhet och med en felaktig romantisk dröm om hur dagarna skulle se ut. Nu har det däremot helt plötsligt börjat röra på sig. Vi gör om Långängens Gård nu med ny fin inredning och nya spännande menyer från vårt nya kök och även en jättefin cateringprodukt. Vi öppnar upp vissa kvällar och börjar med sparrismeny nu i vår och vilt och svamp i höst innan julbordet. Vi har Bo Gård som är en otroligt fin lokal för alla tillfällen. Lidingö Bröd & Pâtisserie är redan en institution på ön och ett av Sveriges absolut bästa bagerier. Fast jag jag har en ännu bättre idé. Om du som läser det här och har alldeles för mycket pengar och älskar en dålig affär, så är jag redo att skapa Sveriges bästa krog exakt när som helst här på Lidingö. Det hade väl varit något?


Patrik Gadelius driver idag Långängens Gård, Bo Gård, Lidingö Bröd & Pâtisserie, samt är engagerad i Restaurang Bryggan och Lidingö Musteri. Han brinner för ett dynamiskt Lidingö och kommer att skriva både personliga livsåskådningar, om politik och ibland om mat.

Fler Krönikor av Patrik Gadelius

Kommentarer

Anders Wennberg 2016-04-10 21:10

Patrik, Solna bygger massor. Hur många häftiga krogar finns det där i de nybyggda områdena. Tanken har åtminstone aldrig slagit mig att det är dit man skall åka för att få en trevlig utekväll. Du kanske har bra rekommendationer till var man hittar det bästa utelivet i nya Arenastaden?

Karin Wallgren 2016-04-10 19:15

Allan Ekström. Jag vill tacka för ditt inlägg som så väl uttrycker vad som står på spel.
Rädda Lidingö

Allan Ekström 2016-04-10 14:43

Efter all nästan euforisk hänförelse som uttryckts i hyllningskören över ett Lidingö, där näringslivet skapat en framtid som ”åt oss alla lycka bär” med tunnelbana till Centrum länkad till Lidingobanan, också med hållplats i Centrum – och med samtida överlämnande till SL att fortlöpande bestämma om den folkmängd som behövs för att försörja tunnelbanan – tror jag att
”det kan vara tid
att tänka på refrängen
och efter dagens strid och frid
bege sig hem i sängen.
Och drömma någon ljuvlig dröm
om guld och gröna skogar,
ett eget bo, en hälft så öm
och här och där små krogar”.

Rädda Lidingö!

Filippa Ersson 2016-04-09 09:45

Patrik! Här beskriver du verkligen spot on känslan och verkligheten i att vara lokalt etablerad krögare/handlare/entreprenör. Det är som boende otroligt viktigt att gynna sina lokala entreprenörer för att kunna få tillgång till ett varierat och blomstrande utbud i sina kvarter. Trots vår närhet till stan så behöver vi en levande och härlig miljö med brett utbud omkring oss. Vilket vi bara kan få genom att omfamna och gynna våra lokala aktörer, som ju oftast är hårt arbetande eldsjälar med en stor portion mod, kompetens och uthållighet. Det är även förundrande att lokalt boende kunder, i så mkt högre grad har åsikter och personliga krav på utbud, service, bemötande och affärsupplägg hos dessa entreprenörer än vad de har och efterfrågar på vilket annat ställe på vilken annan plats som helst än just i sitt egna kvarter....

Anders Wennberg 2016-04-09 09:30

Hej Patrik,

Tack för inlägget, men framförallt för allt bra du gör för Lidingö. Vi älskar att komma och äta på Långängen, en lokal som även är super för t.ex. 40-års fester. Eller ta en matbit eller fika i något av dina andra ställen. Jag hoppas verkligen att vi får ha kvar dig på Lidingö!

Det tror jag också, för såvitt jag vet finns det inget parti som inte vill utveckla Lidingö och Torsvik / Centrum, frågan verkar snarare vara om det skall vara med 1 600 lägenheter och T-Bana, men 950 lägenheter eller med måttligare 500-600 st i Torsvik/Centrum. Men något alternativ med noll utveckling finns inte vad jag vet.

Visst vore det skoj om det på Lidingö fanns underlag till flera heta innekrogar. Men hur mycket krävs då egentligen, jag tror de 5 900 lägenheterna som T- Baneprojektet förutsätter inte räcker på långa vägar. Istället måste man bygga om stora delar till en innerstadsmiljö, en integrerad del av Stockholm. Vi måste lyckas bli Södermalm eller Kungsholmen, inte Solna som trots allt enorma byggande (långt mer än de värsta byggfanatikerna på Lidingö förespråkar) ändå inte känns som någon naturlig plats för en het krogrunda en lördagskväll. Troligtvis krävs att man tar bort mer eller mindre all grönyta, utom just runt Långängen där du bor.

Är det vad Lidingöborna vill?

För övrigt vill Lidingöborna faktiskt utveckla, några saker det finns stor opinion för att utveckla är Badhus - något politikerna aldrig verkar få ändan ur vagnen och besluta om. Eller varför inte överdäckningen av Torsviksdiket, en plats för bostäder och mysigt torg - något politikerna dock lagt sist i Centrum /Torsviks-planen och ett beslut som förre kommunalrådet motiverade med något i stil med om vi ger folket vad de vill ha först, så kommer de att be ännu effektivare att stoppa resten av bygget efter, alltså måste vi bygga det som folk önskar sig sist.

Ibland känns det som om det folket vill utveckla, det blir mindre intressant för stadshuset att driva - folk vill ha badhus och överdäckt Torsviksdike, då ger vi dem Spårvägshallar - ha ha, det är vi som bestämmer!

Ditt inlägg som företagare var intressant att läsa, jag skulle vilja se fler inlägg från våra välbetalda kommunalråd där de går in och debatterar sakfrågorna med oss Lidingöbor och/eller företagare.

Patrik, vi syns snart på en av dina mysiga restauranger!

Cecilia Nilsson 2016-04-08 21:11

Bra skrivet, håller med om varje ord du skriver! Hoppas verkligen din vision/dröm blir sann. Då kan jag tänka mig att bli kvar på ön några år till! :)

Emilia Löf Karlsson 2016-04-08 17:01

Ett helt fantastiskt inlägg Patrik. Jag står vid din sida och genom mitt arbete med sociala medier arbetar jag och de mina aktivt med att få era ställen att besökas av fler, oftare. Och äntligen börjar en ny generation Lidingö entreprenörer ta form! Som jag längtat!
Hälsningar från Grill Bruno där fredagshänget är en ny tradition.

Mikael Olofsson 2016-04-08 13:19

Patrik: definiera gärna "levande småstad"

Alla verkar tro att tunnelbana skulle förändra allt - ja, det skulle kanske bli ännu enklare att åka ifrån ön för att besöka restauranger i city... Förutsatt att man bor i centrum eller dess närområde då - byta färdmedel måste man ju ändå göra annars. Torsvik har ju redan gångavstånd till tunnelbana.

Anns Englund 2016-04-08 10:57

Patrik,
Tack. Varenda ord hade sin plats. Sträckläste.
Bra att få insyn i andras liv och verksamheter.
Upplysning behövs så att vi alla tillsammans
kan bli medvetna om hur vi kan påverka våra
liv. Livet på en ö.
Och vi både kan och bör hjälpa varandra.
Ta med släkten på middagar på Långängen, beställ
bra och raffinerad mat. Njut av Champagne och vin!
Mkt desserter till alla

Charlotte Miöen 2016-04-08 10:19

Underbart skrivet!

Katarina Palmstierna 2016-04-08 09:47

Patrik, du är verkligen en underbar person och dessutom mästare på att beskriva hur det är att vara entreprenör på Lidingö. Ett tillstånd mellan hopp och förtvlan, men där hoppet alltid segrar, förhoppningvis många år till i näringslivet på Lidingö.
Du visar också på hur svårt det är att driva utveckling av näringsliv på Lidingö och att Många Lidingöbor inte vill ha förändring och hellre lägger pengar i Stockholm. Statistiken säger att vi Lidingöbor köper mindre sällanköpsvaror i vår egen stad, än genomsnittet i Svergie.

Jag som du vill att Lidingö ska bli en häftig och levande småstad, med många butiker, restauranger och mötesplatser , i samverkan med ett miljömässigt boende och långa promenader på våra grönområden. Men vi har en resa dit och jag ska göra vad jag kan, i min roll som både privatperson och representant för näringlivet, för att driva på utvecklingen. Ett samhälles utveckling kan inte stå still, speciell då omvärlden springer. Jag strider för Tunnelbana därför att den ger de bästa kommunikationerna för Lidingöborna och en bas för utvecling och möjligheten att få hit kompetenta medarbetare till våra företag. Självklart måste Lidingö fortsätta att utvecklas och vi har möjligheterna om våra politiker är modiga och framsynta. För mig har det alltid varit en fråga "hur" vi ska utvecklas och just nu har vi de bästa förutsättningarna!

Anders Odéen 2016-04-08 09:42

Härligt Patrik... Som du märker tar det en "stund" att få de kära lidingöborna att stanna på ön. Samt att dessutom lyckas få dem att uppskatta det lokala utbudet. Vad som krävs, utöver dina och många andra entreprenörers engagemang, är att våra folkvalda begriper att de måste verka mer aktivt när det gäller att utveckla ön. Man måste inse att det inte är något mål att skjuta upp och skjuta upp hela tiden. Det räcker nu... De senaste två decennierna har nästan ingenting hänt... Jo vi har en "4-partiregering" numera – och hur bra är det egentligen? "Ju flera kockar"- begreppet som vi hört förr... verkar endast producera mera soppa! Så inte mycket nytt under lidingösolen. Men som sagt vi som jobbar för lidingöborna kämpar vidare. Och vill vi så hjälps vi åt, eller hur Patrik! All lycka till dig och dina medarbetare från en före detta fiskhandlare, numera konstgallerist...

Jesper Lindstedt 2016-04-08 08:04

Väldigt kul skrivet! Jag kommer och äter hos dig snart igen. Tänkte att jag tar en taxi! ;-)

Valentin Bart 2016-04-08 07:24

:-)

Gunilla Andersson 2016-04-08 06:55

Helt fantastisk skrivet Patrik!
hoppas din vision blir verklighet.
Hälsningar Gilla

Kommentera


Våra krönikörer

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Senaste kommentarerna

Annonser

Annonser från Google