Väder Lidingö

Lidingö onsdag 21 februari 2018 v. 08

Senaste kommentaren - Se fler

Per Welander 21 feb 12:07 om V: Vräk inte barnfamiljer

Patrik Gadelius: Jag slänger upp en het jävla potatis i luften

Publicerad 5 augusti 2016

Jag är barnsligt förtjust i invandrare. Många gånger på ett överdrivet och obehagligt sätt förmodligen. Som en person som blir förtrollad av hundvalpar. Hundvalpar kan väl inte göra något fel? Jag vill också säga coola ord på påhittad svenska och göra överdrivna uppåtrörelser med handen. Jag vill också ha flera hundra kusiner som egentligen bara är avlägsna släktingar. Allting verkar så avslappnat, roligt, häftigt, galet och enkelt i alla andra kulturer än vår egna pragmatiska och förnumstiga. Jag känner mig som en 195 cm lång, vältränad, långhårig och skitsnygg syrian, som fastnat i den här förfärliga och vidriga kroppen. Jag har letat efter kliniker där jag kan få genomgå min syrianaoperation, men samhället är tydligen inte redo, än.

Det är så lätt för oss människor i rika förorter att säga att vi ska öppna våra hjärtan, för indirekt menar vi ju Husby och Akalla. ”Make gipsvägg, but very very important foga before måla”. Så här pratar vi med våra hantverkare idag. Som ett esperanto inom bygg. Byggsperanto. När jag växte upp så fanns det två mörkhyade barn på Lidingö och det var sönerna till Nigerias ambassadör. De bodde i en stor villa i Herserud. Min analys av varför kommuner med hårt arbetande akademiker är för invandring, är för att vi helt enkelt inte känner oss hotade på något sätt. De kommer för det första inte ha råd att bo i våra kommuner och de kommer absolut inte ta våra jobb. Tvärtom så kommer de få oss att känna oss ännu rikare, samt ta hand om all service som vi av olika anledningar inte hinner, eller vill göra själva. Samtidigt så är det ju inte bra för ens egen status att förknippas med de där bonnläpparna från Sjöbo.

Är det kanske så att vi fina förortsbor och alla coola hipsters på Söder är de största hycklarna av alla? Jag menar, vi är de som får störst vinning av nya invånare, men vi dumpar baksidorna till ställen som vi har hört talas om, för att vi åker förbi dem på vägen till IKEA.

Varför blir det då sådant ramaskri när Lidingö plötsligt ska dra sitt strå till stacken? Jag minns alldeles för väl Janne Josefsson magnifika reportage med dold kamera på 90-talet. Jag tycker än idag att det är episk TV-underhållning, trots innehållet.

Anledningarna till att Lidingö var fel plats för en flyktingförläggning var många. Alltifrån att värdet på boendet kommer att gå ner, till att det är så vackert här att de kommer bli galna. Det känns som att vi borde ha gått vidare. Men med historier från andra platser i Sverige idag, så frodas bilden av ett samhälle som kommer att smulas sönder i sviterna av nya kommuninvånare med en dysfunktionell kultur i bagaget. Men handlar detta verkligen om ekonomi och att vara pragmatisk i slutändan? Ska vi verkligen bedöma invandringen genom vad som står i SCB:s årsbok, eller hur många bilar som brinner i utanförskapsområden? Hur kan vi egentligen mäta effekten av att det är kopplat till att man är född i ett annat land? Det borde man nog göra, men kan vi inte göra som jag vill, och mäta resultatet genom att svenskar i alla åldrar och Sverige är mycket coolare och härligare idag?

Jag ska slänga upp en het jävla potatis i luften nu och må gud ha förbarmade med min själ, inshallah:

Låt bilarna brinna, må de gå arbetslösa och få bidrag, låt dem aldrig lära sig svenska, låt dem kasta sten på ambulanserna och jaga bort polisen från "sina" gator. Sy igen era döttrar, gift bort er tolvåring och bygg så många platser för bön som ni har råd med. Bygg ert egna lilla mysiga parallellsamhälle och sätt upp två paraboler till på balkongen. Amen.

Jag struntar totalt i vad några enstaka fjuniga, bortkomna, livsfrånvända, förstörda och idiotiska ungdomar med adidasbrallor och maffiosokomplex gör i ett område som jag aldrig kommer att besöka i alla fall. Jag bryr mig heller inte om vad en liten bunt patetiska och rädda män som tolkar koranen fel gör med sina döttrar. Ni kan, vad mig anbelangar, göra exakt vad ni vill så länge som ni stannar i Era ruttna områden och inte stör oss andra 99,99% av samhället…

Nu ljuger jag. Jag tycker det är fasansfullt, men det här är inte invandringsproblem jag pratar om. Det är något helt annat, men vi vill så gärna koppla det till invandring. Den mänskliga frustrationen brukar bottna i att vi vill hitta ett svar och vi beter oss alla som idioter när det inte finns något.

Det här är däremot inte hur Sverige ser ut, oavsett vad ni läser i medier, hör politiker säga, samt vad ni delar med er av under middagsbjudningen. Punkt. Det är en liten jävla piss i Värtan av hur vårt land mår och ser ut. Sverige är fantastiskt och rikt på alla sätt, oavsett om man är humanist, eller kapitalist. Ni vet att det här är sanningen. Varför vill ni så gärna fokusera på det lilla hemska, istället för den otroligt positiva helheten?

Generaliseringar och stereotyper kan vara roliga eftersom det finns en igenkänning och är därför ofta grunden till bra humor. Jag kommer däremot inte köpa att en, eller tusen för den delen, afghaner som är kriminella gör afghaner till kriminella. Jag kommer att hudflänga en person verbalt om hon säger att alla ensamkommande barn egentligen är överåriga. Jag kommer att mentalt förstöra honom som säger att somalier egentligen inte vill jobba. Jag kommer slåss för mitt liv om någon säger att Håkan Hellström är bra.

I väntan på min förvandling till den jag egentligen är, så lever jag ett liv som är det närmaste man kan komma den syrianen jag vill vara. Jag hänger mycket med min släkt, men jag umgås på ett sätt som gör att det känns som jag umgås med mina vänner, istället för att utbyta artigheter och väderobservationer. Vi har slutat att ge presenter när vi går bort och vi lagar nästan bara alldaglig mat som vi delar istället för att försöka oss på att överträffa 6-rättersmiddagen med perfekta viner från senaste inviten. Om någon vän, eller släkting, behöver hjälp så samlas vi tillsammans för att hitta en lösning. Är det bara lite pengar det handlar om så öppnar vi plånboken med glädje. Vi öser kärlek över våra barn och vi säger sanningen, även om det är knäppt. Vi skrattar åt de knäppa sakerna vi säger. Ibland brusar vi upp alldeles för lätt, men vi är vänner inom några minuter. Men vänta nu? Så här lever ju moderna svenskar oavsett om man är född syrian, eller inte. Jag måste ha mer.

En dag vi blir vi bjudna till min kusin i radhuset i Märsta. Min kusin vet inte om det kommer 20, eller 120 gäster, för o.s.a. existerar inte, utan alla som kan är välkomna och det finns mat så det räcker och blir över. För övrigt är det inte min kusin, utan det är en kollega som är pizzabagare på en av våra restauranger, men förstör inte det här för mig nu. Ungdomarna spelar fotboll, tanterna skryter överdrivet om barnens bedrifter och gubbarna dricker sprit och svär över hur usel Kim Källström var i EM. Jag kan inte vara på en bättre plats.

Smolket i bägaren är mitt brandtal till alla om varför de inte står upp och visar hur integrerade de har blivit. Ni har alla välbetalda jobb och ni har inte tagit ett enda bidrag sedan ni kom. Varför vill ni inte bara ställa er upp och skrika ut er ilska över den bilden om utanförskap som vi matas med varje dag? Jag inser mitt i min mening att jag själv sitter på svaret. De är mer svenskar än vad jag själv är. De ser på de så kallade invandringsproblemen på exakt samma sätt som vilken svensk som helst skulle se på det. Det har med dem att göra lika lite som det har med mig att göra och varför ska de då slåss för att visa hur bra de själva är? Det bästa vi kan göra är att gå till våra arbeten och se till att fylla statskassan och ta hand om våra familjer på bästa sätt, är svaret jag får. Visst får vi ibland höra att vi är blattar och någon enstaka idiot kallar oss IS-krigare, fast vi är kristna, men i slutändan älskar vi det här landet på samma sätt som du.

Fast jag älskar inte det här landet just nu, säger jag. Jag mår illa över vår inställning till allt det häftiga som vi skulle kunna göra istället för att bekymra oss över den felaktiga bilden av ett samhälle som håller på att falla sönder. Det blir tyst en stund. Ingen säger emot mig. Några nickar medstämmande. Jag tar en klunk raki och tänder en cigarill med filter. Vi är bara ett gäng svenskar som pratar om invandring och sedan går ämnet över till fotboll igen. Det räcker tydligen med att bete sig som en normal svensk för att känna sig syriansk. Jag har aldrig känt mig mer syriansk i hela mitt liv och jag får avnjuta det i en härlig trädgård i ett soligt Sverige. Det kanske finns hopp för mig ändå. Och för Sverige.

Patrik Gadelius driver idag Långängens Gård, Bo Gård, Lidingö Bröd & Pâtisserie, samt är engagerad i Restaurang Bryggan och Lidingö Musteri. Han brinner för ett dynamiskt Lidingö och kommer att skriva både personliga livsåskådningar, om politik och ibland om mat.

Fler Krönikor av Patrik Gadelius

Kommentarer

Camilla Rydström Lundin 2016-08-13 15:41

Anders Lundborg, min slutreplik

På din fråga svarar jag; verkligheten. Punkt. Den vi lever i.

I Patriks krönika stod "Det här är däremot inte hur Sverige ser ut, oavsett vad ni läser i medier, hör politiker säga,...". Dvs sammanhanget som flera av oss talar om i denna tråd är Sverige. Givet de kommentarer Rolf hänvisade till (som du menar antar jag) syftade han gissningsvis på verkligheten i dagens Sverige i stort, och att han befarar att den bilden snart inbegriper även Lidingö. Måhända väl apokalyptiskt scenario.

I Sverige är dessvärre den verklighet Nalin Pekgul slåss mot högst relevant. Eller snarare slogs hon mot de som blundade för den, som inte förstod dess sammanhang. Ditt påhittade exempel, med radikaliseringsproblem på Lidingö, är naturligtvis irrelevant, men sen är det ingen annan än du som skrivit så heller.

Men angående vikten av sammanhang, få anade nog att de skulle falla offer för terrorattacker i Europas huvudstäder, attacker som inbegriper IS-krigare från Sveriges miljonprogram. Inte många förmådde, eller ville, se det sammanhanget för tio år sedan.

Inte utan att man undrar vem du syftar på när du skriver "korkad", men det luktar lite paj och avsaknad av hyfs.

Oscar Ribbeskog 2016-08-12 12:32

Jag vill bidra med en viktig del som jag tycker saknas i denna tråd.
Kulturer som värderingsbärare och arven av dessa.

Om du kommer från ett land där värderingarna radikalt skiljer sig från de vi har i Sverige uppstår problem.

Ta exempelvis synen på kvinnor. Könsstympning.
Barnuppfostran (lite stryk har aldrig skadat), jämställdhet mellan könen, demokrati som i att öppet få säga vad du tycker, kritisera samhället och själv bli kritiserad.

Att alla religioner i Sverige har samma status men att de flesta har vuxit ifrån sagorna.
Att det i Sverige är självklart att unga kvinnor kan klä sig lätt och själva välja partner.
Detta är bara några få exempel på vad som många gånger skiljer "oss" från "dem".

Tror någon på riktigt att ett liv av indoktrinering via samhället och föräldrar men även religionen skulle överges för en pamflett om "Så här gör vi i Sverige"? Alvarligt?

Tänk bara hur svårt för att inte säga omöjligt det vore för dig att sluta tänka och känna svenskt om du flyttade till annat land.

De kulturella skillnader är en avgörande del av problemet med integration och trots ett fåtal lyckade exempel så kommer ordet lyckad integration alltid att vara ett politiskt önsketänkande oavsett hur många politiska lösningar och ekonomiska satsningar som görs.

Det är bara pinsamt orealistiskt och grundar sig i tron om att vi alla tycker, känner och agerar på samma sätt som människor vilket uppenbarligen inte är sant.

Anders Lundborg 2016-08-12 08:40

Camilla Rydström Lundin//

Jodå, håller återigen med dig om mycket.

Men vilken verklighet talar vi om?

Verkligheten som Nalin Pekgul får slåss mot?

Eller den verklighet att Lidingö ska ta emot omkring 200 flyktingar. Om Lidingös verklighet skulle bli den samma som Pekguls verklighet krävs det att Lidingö tar emot i storleksordningen 40 000-50 000 flyktingar. Jag tvivlar starkt på att det kommer att bli så. 40 000-50 000 flyktingar till Lidingö skulle dessutom innebära att Lidingö fortfarande var långt ifrån de kommuner med flest invandrare i Stockholmsområdet.

Man skulle framstå som korkad om man i Pekguls bostadsort påstod att det knappt finns några invandrare där genom att hänvisa till siffror från Lidingö.
Man skulle på samma sätt framstå som korkad om man påstod att radikaliseringen av muslimska ungdomar var ett stort problem på Lidingö genom att hänvisa till Pekguls verklighet.

Poängen är alltså att fakta bör vara relevanta. Oavsett vilka åsikter man har. Fakta i sig säger inte mycket om det inte finns ett sammanhang. Och fakta säger inte så mycket om det först inte definieras vad debatten handlar om.
Och detta gäller väl de flesta ämnen man kan diskutera här i världen.

Där stannar jag.

Mvh
Anders Lundborg

Camilla Rydström Lundin 2016-08-11 23:25

Anders Lundborg
Om hyfs och sans, point taken :-) Visst finns det utsatta men ändå sansade personer. Jag är lättprovocerad av vissa kommentarer, och därmed kanske jag felaktigt läste in en arrogans i din kommentar om rikspolitik och allmänt tyckande. Om så är fallet backar jag.

Men för att svara på din fråga om hur man ska svara på "Blunda inte för verkligheten". Jag måste säga att jag ofta håller med personer som skriver så. Jag är en hängiven anhängare av fakta och referenser, vilket jag även efterfrågat i denna tråd, så jag skulle undra vilken verklighet som åsyftas. En kommentator hävdade att han kunde såga en rad uppgifter, men orkade inte. Hade han haft solida motargument skulle jag gissa att han gärna delat med sig av åtminstone några av dem. Om inte, så anser jag att han är en av de som "blundar för verkligheten".

Vi kanske står långt ifrån varandra i frågan, men jag anser att journalistkåren har haft en förödande stor makt över vårt samhälle. De har givit sig själva mandat att sätta agendan för vilken politik som ska föras och vilka åsikter man får ha. De har i decennier valt att inte spegla verkligheten, såsom den faktiskt i många fall sett ut. Jag tror även att detta bidrar till den ibland osunda tonen bland debattörer; svenskarna vädrar äntligen åsiktsfrihet. Men självklart finns det modiga journalister med annan drivkraft.

Ta radikalisering som ett exempel. Du känner säkert till att det belystes i Ranstorp/Dos Santos rapport från 2009. Rapporten blev totalsågad och upphovsmännen offentligt hånade. Nalin Pekgul försökte även hon, förgäves, uppmärksamma samhället/politikerna på en liknande situation i ex Tensta, och många kvinnors utsatta situation. Det fick även hon ta skit för. Nu är det inte många som sågar dem. Det tycker jag är ett exempel på att vissa väljer att blunda för verkligheten. Det har inte gynnat någon annan än SD.

Jag kanske missförstod dig och har gjort bort mig totalt, men jag förstår i ärlighetens namn inte problemet med att hävda att somliga blundar för verkligheten. Om du orkar får du gärna beskriva varför du anser att det är ett problem, men jag förstår om du hellre avslutar diskussionen.

Anders Lundborg 2016-08-11 19:56

Camilla Rydström Lundin//

Jag håller med dig om nästan allt. Framför allt om den sista meningen du skrev.

Dock vet jag att det finns mängder med människor i mindre lyckligt lottade kommuner som faktiskt kan diskutera med hyfs och sans. Och tyvärr några som inte kan det.

Och det är de sistnämnda som hörs mest och förstör debatten, såväl där som här på Lidingösidan. Vad tycker du exempelvis att man ska svara på inlägg som i stort sett består av ”Blunda inte för verkligheten”?

Camilla Rydström Lundin 2016-08-11 18:26

Anders Lundborg: jag respekterar och förstår din åsikt, men önskar ändå skriva en sista kommentar. Jag vill vare sig kasta pajer eller spydigheter (vilket jag gjort mig skyldig till i denna tråd) men väldigt gärna avsluta med ett försvarstal/förtydligande.

Din sista mening, "Låt Lidingösidan handla om Lidingö", är en utmärkt summering av debatten. Den säger att de problem Sverige tampas med inte angår Lidingö. De är inte relevanta för er. Att du samtidigt talar om hyfs och sans kan uppfattas som provocerande för invånare av mindre lyckligt lottade kommuner. Över hela Sverige mår människor dåligt. Många känner en enormt stor oro och hopplöshet. En del drabbas direkt av det som här diskuterats. Lidingö intar, med ett fåtal andra kommuner, en särställning i denna hårt ansträngda situation. "Förskonad" poppar upp.

Att detta inte bör diskuteras här, eftersom det handlar om "rikspolitik och allmänt tyckande", blir ytterligare en känga till oss icke förskonade. Många är de kommuner som drabbats av nya lagar med enorma påfrestningar, på såväl budget som invånare, som följd. På grund av denna situation överväger nu jag och min man att återvända till Lidingö, min familjs hemkommun sedan ett sekel som jag valt att fly eftersom genuina personer som Patrik är påfrestande fåtaliga, just för att åter få tillhöra den förskonade skara du tillhör. Men alla har som bekant inte den möjligheten.

Att anse att integrationsproblematiken inte har med Lidingö att göra är en del av problemet.

Vänligen
Camilla

Rolf Andersson 2016-08-11 14:03

Bäste Anders Lundborg, det handlar i allra högsta grad om Lidingö. Det är inte längre bara fågelkvitter och natursköna områden på ön. Diskuterar vi ej detta så kommer ön att förstöras helt inom en snar framtid. Läs igen vad Mikael Olofsson, Lars Hedberg, Erik Lindberg mfl skriver! Blunda icke för verkligheten!
/Rolf
(Kommentaren modererad av Lidingösidan)

paul matell 2016-08-11 14:01

Lidingösidans krönikor ger utdelning i kommentarsfältet. Av de 13 krönikor (av sex krönikörer hittills) har Patriks senaste rört upp känslor och värderat fakta. Så ska en krönikör skriva. Som nr 25 i kommentarsfältet håller jag inte med föregående Anders Lundborgs uppmaning. Klart att det står var och en fritt att debattera och även höja blicken "handla lokalt - tänk globalt".
Sverige har en stark export av gods, tjänster och kanske även värderingar till alla världsdelar. Jag hoppas att Lidingöbor bidrar till välfärd och hållbar utveckling istället för att skåda naveln oavsett (o)politisk hemvist. Jag uppmanar alla att läsa Adaktussons krönika i GP - en bra illustration till Patriks heta potatis, se http://www.gp.se/nyheter/debatt/v%C3%A5ra-v%C3%A4rderingar-bygger-p%C3%A5-kristna-etik-och-id%C3%A9arvet-1.3640474

Anders Lundborg 2016-08-10 16:57

Kära Lidingösidan med kommentatorer.

Det finns hundratals, kanske tusentals, svenska sajter där invandringsfrågan diskuteras. Kommentatorsfälten till mängder av dagstidningar är fyllda till bredden. Det finns Avpixlat med undersajter, det finns sociala medier i överflöd. Osv.

(Det finns också vänner man kan prata med ansikte mot ansikte - då blir debatten antagligen mer sansad)

Det finns alltså alla förutsättningar för att hålla debatten borta från Lidingösidan – den enda sajt som är inriktad på Lidingö.

Väldigt lite av det som diskuteras i denna fråga handlar om saker som Lidingö Stad har inflytande över. Det är rikspolitik och allmänt tyckande helt enkelt.

Vore det inte bra att fortsätta denna pajkastning på annat ställe, där avsaknad av grundläggande hyfs premieras?

Det vore ju synd om Lidingösidan blir helt förpestad. Låt Lidingösidan handla om Lidingö.

Mvh
Anders Lundborg

Lars Hedberg 2016-08-10 10:22

Det är lite intressant att nu för tiden sker protester med:
- Brinnande bilar
- Stenkastning
- Hot och våld, både mot mlåljuspersonal men även vanliga medborgare

Sverige brukade stå för en mera vettig nivå, rätten att protestera såklart men via demonstrationer (som kräver tillstånd!).

Denna typ av markant korkad variant av protester är något som kommit de senaste åren. Det är rätt lätt att få intrycket av att detta är normalt i mellanöstern och krigszoner - Sverige ligger varesig i mellanöstern eller är någon krigszon - således är detta "importerat" från utlandet. Varför kan man fråga sig?

Vill gärna hjälpa de som behöver hjälp - men jag är totalt ointresserad av att hjälpa de som kommer enkom för att förbruka och förstöra istället för att bidra till samhället. Det finns många som antagligen vill komma framåt, men hur hittar man rötäggen som INTE vill framåt som tar med sig traditioner och liknande som inte alls är Svenska eller för den delen lagliga?

Man brukar ju säga att det skall vara ett nollsummespel, alltså borde de som kommer se till att de som kommer efter uppför sig?

Anders Bergstedt 2016-08-10 08:13

Victor ! Malmö var ju inget bra exempel. Där brinner ju bilar varje natt trots insatser. Bilar och skolor brinner varje år inför skolstarten i just problemområden. Samma sak är det med klotter. Man löser inte de grundläggande problemen genom att blåljuspersonal försöker bli kompisar med rötäggen. Deras problem sitter mycket djupare !

Camilla Rydström Lundin 2016-08-10 07:05

Viktor Edwardsson: jag är genuint intresserad av dina referenser, de som du tyvärr inte orkade redogöra för. Den här debatten förtjänar, och kräver, att känslor ogrundade argument och diffusa ideologiska ståndpunkter ersätts med en saklig argumentation baserad på fakta/referenser. Därefter kan man börja blanda in diverse känslor och ideologiska ståndpunkter när man tar fram strategier för att hantera den verklighet som träder fram. Ex hur mycket svenska företag och svensson ska betala innan vi driver dem i landsflykt.

Ditt inlägg innehöll många "alltså" "nämligen" och "alla/allt" utan någon som helst guidning till hur du kom fram till dem. Jag håller dock med dig om vikten av respekt. Men jag efterlyser mer respekt från alla läger. Man kanske skulle kunna tycka att ett land som pumpar in miljarder, vars kommuner som slår knut på sig själva för ett värdigt mottagande av flyktingar, inklusive ekonomiska migranter, uppvisar någon form av respekt och därmed gjort sig förtjänt av detsamma, eller?

Jag må vara ett jubileumspucko men jag hajar verkligen inte din analogi med hantverkaren och vardagsrummet, så förklara gärna om du orkar. Jag fattade heller inte hur denna respektlöshet allena renderat en svårslagen export av IS-terrorister (fakta vars motreferens jag tacksamt tar emot). Att vi har områden med stort utanförskap och att detta bidrar till problemen accepterar jag. Men när du skriver att det "enbart" handlar om respekt och inget annat, ja då då tappar du mig. Förklara gärna så jag når upp till din nivå och vi kan fortsätta diskussionen. Tack.

Mikael Olofsson 2016-08-09 22:42

Victor Edwardsson: ja, det gjorde du faktiskt. Missade det. Blir ju problem om dom måste träffa företrädare för VARJE myndighet eller folkgrupp för att kunna få "respekt" för den och förstå att man inte ska kasta sten på just dom. Hur ska man kunna jobba och försörja sig om man inte har kapacitet att förstå att man inte ska kasta sten omkring sig?

Victor Edwardsson 2016-08-09 20:11

Mikael Olofsson: Jodå, jag skrev vilken kommun det var de lyckats få bort stenkastning men jag ska skriva det igen. Det var i Malmö. För din skull kan jag även lägga in en länk om det:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=6376053

Iréne Borgenvik 2016-08-08 20:56

Som Jimmie Åkesson så tydligt lade fram på senaste vårtalet: "Det handlar inte om hudfärg, etnicitet, sexuell läggning, utan om VILJAN att göra rätt för sig, att bli en del av det svenska samhället". Det är oerhört många som invandrat till vårt land och flytt från krig och förföljelser men som nu möts av ännu värre förföljelser och tvång än det som var där de flydde ifrån. Invandrare som kämpar för sina familjer och en bra framtid precis som många infödda svenskar. De, liksom vissa av oss svenskar är oroliga för de som kommer till vårt land med total brist på respekt för lagen, kvinnor, andras egendom, andra medmänniskor. De är dessa som förstör för alla andra och dessa ska inte försvaras av någon och fortsätter merparten av svenskarna att blunda för det problemet, växer det sig bara större och större. Som Jan Jansson uppmanar dig Patrik: Öppna restaurang i Tensta eller Rinkeby!

Iréne Borgenvik, ordförande SD Lidingö

Ulrika Levihn 2016-08-08 19:09

Det är oroväckande att det saknas så mycket probleminsikt, både vad gäller ekonomi och brottslighet. Många verksamheter är i akut behov av mer pengar. Vården t.ex., där har vi på sistone fått läsa om patienter med aggressiv cancer som inte får opereras i tid pga besparingar - vilket leder till sämre chans att överleva. Brist på förlossningsplatser (BB Stockholm anmälde nyligen sig själva till IVO pga att de inte kan garantera patientsäkerheten längre), listan kan göras lång. Polisen går på knäna och gemene man upplever att man inte får hjälp av dem. Försvarsmakten behöver omedelbart stärkas. Vad händer t.ex. om Trump blir president och USA´s Nato-engagemang minskar? Vilken utveckling i Östersjön kan vi vänta oss då och vad gör Ryssland i det läget? Att Sverige inte skulle dras in i ett eventuellt krig i Östersjön är väldigt osannolikt, och krig i Östersjön är tyvärr ett scenario som är tänkbart nuförtiden.
Äldrevården och hur våra pensionärer har det är en ren skam. Skolorna, och elevresultaten, blir allt sämre. Varför är 60 000 barn dagligen mobbade i våra skolor, i ett i-land som Sverige?
Allt detta behöver lösas, och mycket mer. Hur finansierar vi det? Framförallt får man på en rent medmänsklig nivå ha förståelse för att de som t.ex. drabbas av dålig vård när de är allvarligt sjuka, inte får plats på äldreboende i sin hemkommun etc är missnöjda och blir ledsna över dagens prioriteringar. Alla bor vi här "for better of for worse", men "for worse" fungerar allt sämre tyvärr.

Jan Jansson 2016-08-08 17:02

Patrik.
Du verkar driftig och verbal och modig.
Vidga din horisont och öppna ett par restauranger i t.ex. Tensta och Rinkeby. Eller varför inte Södertälje?
Är du så rotad här på ön att det inte finns i tanken, eller finns det andra anledningar?
Blir så trött på att vårt Land börjar spricka.
Jan Jansson

Henry Duhs 2016-08-07 22:15

Instämmer med Mikael Olofsson att fler bör besöka Stockholms ytterområden.

Det var inte så många dagar sedan någon kastade sten på en buss här på Lidingö. Det är alltså inte bara i miljonprogrammets områden problemen finns. För övrigt rekommenderar jag alla och envar att läsa Pontus Herins bok "I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra". Boken beskriver livet i Rinkeby där han bodde. Pontus är från Djursholm.

Nedan följer Adlibris text om Pontus Herins bok, som kom ut 2008 på förlaget Frank:
Familjen som bytte liv - innerstad mot betongförort

Ny lägenhet, nya grannar, nytt dagis och nya rutiner. Familjen Herin bytte liv över en natt och resultatet har blivit en djupt fascinerande dagboksberättelse om det segregerade Sverige och om vad som händer när en familj byter miljö helt.

Fågelvägen är det bara en mil mellan Tensta och Djursholm, men det är svårt att tänka sig två mer skilda världar. Så är åtminstone klichébilden av de här två Stockholmsförorterna. Journalisten Pontus Herin är 38 år, uppvuxen i fashionabla Djursholm och har i hela sitt vuxna liv bott i Stockholms innerstad. Driven av nyfikenhet och en vilja av att se något annat hyrde de ut familjens bostadsrätt och skaffade hyreskontrakt i norrförorten Tensta. Han ville utmana sina "typiskt svenska" fördomar om invandrare och förortsliv, om kriminalitet och misär. Och i Tensta hade han och familjen aldrig varit tidigare.

De mötte ett förort som var mer segregerad än de kunnat drömma om, sonen var den ende svensken på sin nya förskola. De mötte våld och problem, men upplevde också mycket generositet, värme och en tro på framtiden. Men projektet var inte konfliktfritt, dels på grund av slitningar i familjen, dels med de nya grannarna och dels med somliga gamla vänners reaktioner, en del ville inte ens komma ut och hälsa på.

Parallellt med upplevelserna i Tensta träffade han människor som kunde belysa segregationen i Sverige, hur långt den har gått och vilka problem det leder till i form av en växande känsla av utanförskap, ökad religiös fundamentalism och kriminalitet.

I ett av bokens mest dramatiska kapitel åker Pontus Herin till Frankrike för att skapa sig en egen bild av problemförorterna runt Paris. Hösten 2005 drabbades de här "gettona" av allvarliga kravaller varpå många svenska förståsigpåare sa att det även kan ske i Sverige. Men kan det verkligen det?

Följ med på hans resa och läs dagboken från Tensta, humoristiskt, inkännande och analyserande. En sorts varm Wallraff-undersökning i dagens Sverige. Som Åsne Sejerstads "Bokhandlaren i Kabul" fast på hemmaplan. Med många dråpliga situationer, oväntade möten och skarpa iakttagelser.

Mikael Olofsson 2016-08-07 21:55

Victor Edwardsson: du glömde redogöra för i vilka kommuner man blir av med stenkastning genom dialog. Här har du lite läsning medan du funderar (SVTs egna direktiv om hur man förvanskar signalement t ex): http://www.svt.se/svts/article5391394.svt/BINARY/Sverigespegling%20p%C3%A5%20SVT%20Nyheter.pdf
Lite bonusläsning: http://www.uvell.se/2016/08/06/inte-en-myt-32895856
Lycka till med din dialog.

Mikael Olofsson 2016-08-07 21:47

Gulligt skrivet Patrik. Ta en videokamera, gärna lite större så att den syns ordentligt. Åk sedan till Rinkeby torg och filma lite random. Återkom sedan och berätta hur det gick.

Allan Ekström 2016-08-07 15:23

I den gamla soldatinstruktionen lär ha slagits fast, att kartan äger vitsord men att - i det fall kartan inte överensstämmer med terrängen (verkligheten) - terrängen må äga vitsord framför kartan!

Kartan är här migrationen i ljuset av att ”öppna era hjärtan” medan den osminkade verkligheten är den som Erik Lindberg med instämmande av andra beskrivit.

Vad som berör mig allra mest är att rättsstaten inte längre förmår att uppfylla sin främsta uppgift nämligen att trygga den enskilde till liv och egendom. Rättstaten har helt enkelt kapitulerat, vilket tydligt framgår av Erik Lindbergs kommentar. Och utvecklingen verkar otäck med en handlingsförlamad polis och ett rättssystem som inte med kraft och eftertryck förmår att hävda lag och ordning.

I den med anledning av Gadelius krönika förda debatten om tillståndet i vårt land saknas en väsentlig omständighet nämligen hänvisningen till vår svenska identitet och våra hävdvunna grundläggande värderingar och levnadsmönster såsom sedvänjor, skick och bruk. Det verkar tyvärr som om tecken på svenskhet i många fall är att förringa vårt land.

Jag vill än en gång uttrycka min uppskattning av Erik Lindbergs kommentar och av de instämmanden som gjorts.

Camilla Rydström Lundin 2016-08-07 09:35

Riktigt bra skriven krönika! Men tack Erik Lindberg för din input, statistik behövs. Hur gärna jag än vill dela Patriks bild av verkligheten (som var riktigt underhållande läsning måste jag medge) så tror jag att korrekt hanterad statistik, om än obekväm, är ett bättre verktyg än känslor och drömscenarier att beskriva vårt samhälle med.

Att bilden som förmedlas i media inte stämmer överens med verkligheten håller jag med dig Patrik om. Däremot skulle jag vilja påstå att det finns en grymmare verklighet svensk media valt att inte se, alternativt än värre, sett men av ideologiska skäl valt att inte förmedla. Det har inte gynnat Sverige att 54% av public service journalister är miljöpartister. Apropå det, ja, jag håller med om att söders coola hipsters är hycklare av grövsta kaliber. Kvinnors utsatta situation i ex Tensta, Rinkeby och Rosengård har äntligen börjat belysas, ett decennium efter att bl.a Nalin Pekgul och Magnus Ranstorp försökt väcka det Sverige som inte ville veta av utvecklingen.
Nu är jag ute på tunn is, men gissningsvis håller de personer som tagit sig hit, drivna av hoppet om ett annat, friare liv, inte med dig i din, måhända retoriska, fråga om varför folk väljer att fokusera på det lilla hemska. Att som kvinna leva under hårdare kontroll i förorten än i det hemland man flytt från, att inte kunna gå ut utan slöja som man gjorde i hemlandet, att inte ha tillträde till Tenstas alla kaféer, att inte få sitta på bänkar som inte är rosa (nej förresten, även de rosa bänkarna konfiskerades trots kommunens goda försök av somliga män) känns nog inte som en liten issue för dem. Ganska stor skulle jag tippa.

Att driva alla fördomar till sin spets och hävda att det hävdas att "alla är si" eller "alla gör så" gynnar ingen. Men att titta på statistiken, att lyssna på de invånare som lever i ett enormt utanförskap och otrygghet i världens mest jämställda land, att sträva efter att skaffa sig en korrekt bild av verkligheten, som ett verktyg att tackla problemen, skulle gynna alla vågar jag nog påstå.

En till liten potatis, möjligen ur en exotiskt kryddad ljummen potatissallad; tänk om de med cigarillen i hand, som ingenting sa men nickade instämmande, inte höll med? Tänk om de önskade att samtalet, istället för att gå vidare till fotboll, hade stannat just där. Kanske de hoppas att denne man, denna coola och sköna svenne med öppet hjärta på rätt plats, en dag skulle våga tassa ut på gungflyt och börja diskutera verkligheten såsom den för många i Sverige faktiskt ser ut? Dvs kasta ut den verkligt heta potatisen.

Victor Edwardsson 2016-08-07 07:14

Erik Lindberg: Ja, det var mycket dravel, men dessvärre enbart från din sida. Jag skulle kunna gå igenom punkt för punkt och visa dina felaktigheter men det orkar jag nog inte.
Däremot kan jag hålla med dig om en sak, invandringen kostar pengar. Ditt fel ligger i konstaterandet att Sverige inte har råd. Vi har råd, vi har massor av pengar, problemet är att pengarna går till fel saker. Du nämner till exempel inte de miljarder som rika svenskar enkelt kan föra utomlands. Där har du pengar som skulle kunna göra mycket gott för den svenska välfärden men ändå verkar ingen bry sig om dem. Konstigt.

Alltså handlar flyktingfrågan inte om pengar, det måste vara något annat, men vad?
Det kan inte heller vara rädslan för att bli av med sitt jobb eftersom en outbildad person som inte kan svenska lär inte göra dig arbetslös, om du inte är fruktansvärt dålig på det du gör.

Jag tror det beror på rädslan för det okända. Alla punkter du räknar upp handlar egentligen bara om en enda sak, nämligen brist på respekt.

Det är ju självklart att nyanlända som enbart möts av motstånd inte kommer visa respekt tillbaka. Precis som att du inte kommer anlita den hantverkare som totalförstörde ditt badrum när du ska byta golv i vardagsrummet.

Allt handlar alltså om respekt. Om vi kan göra något så enkelt som att respektera varandra och acceptera varandra så löser vi genast väldigt många problem. Inte alla problem dock, rötägg finns det i alla läger, men väldigt många.
Du nämner stenkastning som ett problem, vilket det givetvis är, men du "missade" att nämna de områden där man helt fort bort stenkastningen enbart genom att låta ungdomarna träffa och umgås med poliser och brandmän. Ungdomarnas ord efteråt säger det mesta, tex från Malmö, "brandmännen var bara folk som släckte bränder men de är faktiskt hjältar".
Som sagt, allt handlar om respekt!

Henry Duhs 2016-08-06 18:09

Patrik,

mycket välskrivet och jag håller med dig till fullo.

I veckan har vår familj tagit avsked min far som efter en längre tids sjukdom gått bort efter 93 händelserika år.

Familjen har i samband med min fars sista år fått ta emot sjukvård och äldrevård på ett mycket nära sätt. Den värme och omtanke som vi fått uppleva under dessa år har burits upp av invandrare och även några medmänniskor av nordiskt ursprung för den delen.

Hade inte dessa varma, trevliga och humoristiska nysvenskar funnits vet jag inte hur vår sjukvård fungerat idag. Jag är idag mycket tacksam att de valt att komma till Sverige.

Tänk nu i termer av många andra serviceyrken som är helt beroende av att nysvenskar bär upp verksamheten. Vad hade skett om inte dessa funnits?

Att raljera över statistik, lösryckt ur sitt sammanhang, visar endast bristen på empati, grundläggande okunskap om hur ett samhälle fungerar. Det är farligt och skrämmande att bygga sin världsbild på tabloidpressens löpsedlar. Få är de tidningsartiklar som beskriver de vardagshjältar födda i ett land ofta långt borta som sökt sig hit av olika anledningar, ofta krig, som uträttar ett arbete och betalar skatt. Sådana artiklar säljer inte och därför finns de inte.

Själv ser jag till exempel ett större problem med organiserad brottslighet med rötter i det forna Östeuropa och som idag verkar i Europa, än vad några nysvenskar, hittar på i förorter, men det är en helt annan historia.

Lika farlig är den debatt som vi följer genom media från USA. Här raljerar man över den förskräckliga islamistiska terror som rättfärdigar att inga muslimer i framtiden ska kunna ges inträde till USA på grund av sin religion. Det är inte många som dödats i USA på grund av denna terror sedan elfte september. Hur många som har dödats av infödda amerikaner på grund av liberala vapenlagar glömmer samma grupper att nämna.

I stället tycker jag att visa vara stolta som svenskar kunna hjälpa människor på flykt. Min far var under andra världskriget baserad på norra Gotland och fick hjälpa att där organisera flyktingmottagandet. De kom från då Estland. Idag är det Syrien och andra länder som människor flyr ifrån.

Avslutningsvis vill jag referera till Herman Lindqvists bok om den svenska historien. Första boken, första kapitlet, första sidan. Isen smälte, någon måste ha varit den förste. Den tråkiga debatten vi har idag handlar i huvudsak om vem som var här först och rätten till landet som kom fram efter att inlandsisen försvunnit.

Jag välkomnar en större mått av ödmjukhet, inte stängda dörrar. Ej heller säger jag inte att det finns ett problem idag med våld utsatta i områden som vi behöver komma till rätta med.

Rolf Andersson 2016-08-06 16:27

Erik Lindberg, du har helt rätt! Ingen vågar dock säga det utan jamsar med Patrik Gadelius och hans likasinnade som blundar för verkligheten. Vågar inte ens skicka min dotter till badhuset. Makalöst hur det blivit och värre kommer det bli.

Rolf

Nina Rokan 2016-08-06 12:19

För 15 år sen när jag välkomnades som ung tjej i Sverige fanns det flera vägar att gå: Att lyssna på de som hade mycket erfarenhet av hur man utnyttjar systemet genom att vara arbetslös, sjukskriven och söka olika bidrag.
Eller att "utnyttja systemet" och alla möjligheter och chanser som finns genom att gå i skola, lära sig språket, delta i givande kurser och få möjlighet att uppfylla sina drömmar.
8 timmars studerande per dag i ett främmande land med ett okänt språk. Skolan var inte alls lätt men när jag såg hur min lärare ständigt brann för att lära oss nyanlända allt om språket, kulturen och det svenska samhället blev valet inte så svårt.
Att behålla sin kultur och tradition som invandrare och ändå bli delaktig i det svenska samhället är fullt möjligt. Jag som invandrare är väldigt stolt och tacksam för det! Idag som nyföretagare i Lidingö får jag samma hjälp och stöd som jag fick för 15 år sedan. Tack alla de fina människor som hjälpt mig komma dit där jag är. Tack Sverige.

Anders Bergstedt 2016-08-05 22:02

Erik Lindberg är en modig man.Han törs redovisa det verkliga förhållandet. Våra ledande politiker har totalt saknat insikt i vilka olösliga och kostsamma problem som Sverige skulle drabbas av. Värst tycker jag det är att läsa om 250.000 fattigpensionärer varav många inte har pengar till mediciner, mat och kläder och alla med svåra sjukdomar som hamnar allt längre bak i vårdkön.

Patrik Gadelius borde nog ha lärt sig av Fredrik Reinfeldts "öppna era hjärtan". Är man född med guldsked är det lätt att se allt från ovan !

inga johansson 2016-08-05 19:01

Så här pratar vi med våra hantverkare idag. Som ett esperanto inom bygg. Byggsperanto.

Ta det på allvar, esperanto liknas redan vid ett praktiskt LEGO.
Är det detta du menar?

https://www.youtube.com/watch?v=RfapM2e7UpA

inga johansson

Kerstin Norberg 2016-08-05 13:12

Jättefint skrivet! Jag har annars blivit lite mörkrädd över att en hel del kommentarer till artiklar här på Lidingösidan luktat Sverigedemokraterna så fort det har handlat om invandrare och flyktingar.

Erik Lindberg 2016-08-05 12:08

Har nog aldrig läst så mycket fullkomligt faktaresistent galenskap i en och samma artikel någonsin. Grattis, Patrik Gadelius! Du står just nu högst uppe på prispallen där Henrik Schyffert, Lena Ernman och Fredrik Virtanen brukar befinna sig. Men eftersom du verkar vara fullkomligt immun mot fakta så behöver vi inte ta upp:

- Att 80% av de somaliska invandrarna är arbetslösa.
- Att Migrationsverket själva har bedömt att 70% av deras åldersbedömningar är felaktiga.
- Att vi har 55 "No-Go-Zoner" i Sverige dit brandkår, polis och ambulans inte kan åka till utan att attackeras.
- Att Sverige är en av världens största exportörer av IS-terrorister
- Att stenkastning, vandalisering och bilbränderna inte längre är koncentrerade till Husby eller Rinkeby utan är nu vanligt förekommande i hela Sverige.
- Att sk. ensamkommande flyktingbarn är överrepresenterade gällande sexuella ofredanden i simhallar, festivaler och skolor.
- Att invandrare är överrepresenterade gällande våldtäkter, inbrott och våldsbrott.
- Att invandrare är överrepresenterade på våra fängelser.
- Att det finns hundratals barn som idag som tvingas bo med sina vuxna makar. Mörkertalet för barnäktenskap i Sverige är ofantligt.
- Att invandringen och flyktingmottagandet aldrig någonsin kommer att bli lönsam med nuvarande svenska modell.
- Att press och media tvärtom mörkar vad som sker i Sverige och rapporterar bara det allra nödvändigaste.
- Att våra polismyndigheter mörkar brott (291) utförda av invandrare och flyktingar.
- Att invandringen och flyktingmottagandet urholkar välfärden för medborgare som behöver den allra mest.
- Att flyktingmottagningen tvingar svenska ungdomar ännu längre ner i hierarkin när det gäller bostäder, jobb och skola.
- Att kostnaderna för invandringen och flyktingmottagandet är astronomiska. Det är pengar som aldrig kommer åter oavsett om 100% nu har välbetalda jobb och aldrig fått bidrag.

Så här var det inte när vi var små, eller hur Patrik? Om vi blivit "coolare" av det som skett är mycket tveksamt. Det här är inte heller några små problem som bara drabbar någon promille av befolkningen. Det är ett gigantiskt problem. Hela Sverige påverkas. Din relation till invandring och flyktingmottagande, ditt sätt att undvika att se problemen och verkligheten, är osund. Ja, du har skapat en alternativ verklighet - en fantasivärld där du är någon annan än den du är. Att du ser invandrare som oskyldiga hundvalpar är en uppenbar självprojicering. Du vill att andra också ska se dig som en hundvalp. Vissa gör säkert det. För mig är du inget djur. Bara en människa - som förlorat all förankring i verkligheten.

Margareta Lindell 2016-08-05 09:51

Otroligt fint skrivet. Ingen rädsla hos dig för det "okända". Alla borde kunna njuta av varandra. Som du... Livet. Samvaro. Glädje. Vara generösa till allt omkring oss. "I have a dream..."

Anne-Katrine Trotzig 2016-08-05 09:13

Älskar dig Patrik!
Redan som liten kille på mellanstadiet har jag haft äran att få ha dig i mitt hus. Du är god vän med min son. Munväder har du alltid haft, men det har varit trevligt att lyssna på dina tankar. Är stolt över dig och vad du står för! Tack för att du finns

Kommentera


Våra krönikörer

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Annonser

{$sa->title} {$sa->title} {$sa->title} {$sa->title} {$sa->title} {$sa->title} {$sa->title} {$sa->title} {$sa->title} {$sa->title} {$sa->title} {$sa->title} Kvinnor och företag Radio Lidingö Bo Vading, Vinter Lidingö museum, Vi kom till Lidingö...

Annonser från Google