Lidingö läroverk på museum

tisdag 17 september 2013 00:38

Tommy Pettersson, son till den legendariske "Pelle Vaktis" blåser i pappans horn, som syns på bilden bakom.

Det talas mycket om Hersby gymnasium i dessa dagar. För en dryg vecka sedan firades 100-årsdagen på skolan med företagarfrukost, öppet hus och bankett. Några dagar senare fick olika hot från en elev, skrivna på Facebook, alldeles för stora proportioner med poliser och massmedia på skolgården. Och i lördags invigdes en utställning på Lidingö museum med titeln “Lidingö läroverk 100 år”. “Pelle Vaktis” son, Tommy Pettersson, blåste in utställningen i sin fars gamla, berömda, horn efter att Lidingös gymnasiechef Tommy Sandebring hållit invigningstalet. Samtidigt släppte Patrik A Edgren sin minnesbok om skolan med titeln “Ett och annat om Lidingö läroverk”. Bokens inriktning är 1950-tal.

Så fort det blågula bandet var klippt strömmade besökarna in för att se bilder och texter med anknytning till deras egen studietid på läroverket. Utställningen visar bl.a. klasslistor, studentfoton och bilder på lärarna och pågår till den 27 oktober, se länk.

Tommy Sandebring, Lidingös gymnasiechef, sa bl.a. följande i sitt invigningstal:

Inför Hersbys hundraårsjubileum som vi på skolan firade förra fredagen fick jag en fråga av en journalist: Vad är det för skillnad på Hersby nu och då …

För mig som alltså arbetat i Hersby i 35 år kändes frågan både naiv, för vid och aningslös. Den gjorde mig faktiskt stum. Men ett försök till svar kan jag efter viss tankemöda istället ge er här och nu genom att citera vad Jelena Zetterström, huvudförfattare till boken “Hersby hundra år”, skriver i inledningen av avsnittet om sin egen skoltid i Hersby:

“Skola, själva begreppet, rymmer mer än en plats eller en byggnad. När vi säger ”Jag går till skolan” innebär det inte bara att vi beger oss till en särskild adress, där vi förväntas tillbringa ett antal timmar och utföra ett antal sysslor. Det betyder att vi går in i en hel värld av lektionssalar, korridorer, uppehållsrum. Av läxor, prov, kamrater, relationer, händelser, situationer, känslor. Liksom av dagar, veckor, år. Därför påminner begreppet ”skola” om begreppet ”hemma”, vilket delvis förklarar varför många av oss har ett strakt förhållande till den egna skolan.”

Jag tycker att detta är väl uttryckt. Den egna ”skolan” är en mental bild som vi alla förhåller oss till livet ut. Jag har träffat många människor som har gott och säga om Hersby och ljusa minnen från tiden i skolan, men jag har också träffat flera som har mörka. I boken “Hersby hundra år” finns elva elevers olika bilder av skolan från olika tider. De är tankeväckande att ta del av.

Skolans roll för eleverna har emellertid skiftat under dessa 100 år. Det är som den grekiske naturfilosofen Herakleitos sa: Allt är rörelse, endast förändringen är konstant. Skolan är en spegel av ett föränderligt samhälle.

På samma sätt som kyrkan förlorade sitt inflytande över människors liv kring förra sekelskiftet sker nu något liknade med gymnasieskolan, trots att de imposanta byggnaderna finns kvar. De kvalitetproblem som den svenska skolan har minskar också skolan status och gör den märkbart mer ifrågasatt av elever och föräldrar.

Har då allt blivit sämre? Nej långt därifrån, att osund auktoritetstro försvunnit är naturligtvis bra. Att lärare får erövra auktoritet genom sina kunskaper och sin förmåga istället för genom sin titel och ställning är naturligtvis utmärkt. Att skolagan förbjöds 1958 och att de verbala övergrepp som lärare kunde begå och som finns dokumenterat i boken “Hersby hundra år” så sent som på 1970-80-talet är ju onekligen framsteg, för att inte tala om kunskapssynen och skolans innehåll som ju förändrats till det bättre i takt med samhällsutvecklingen. Tvång och traggel är borta, istället tränar vi elever att tänka och uttrycka sina egna tankar idag.

Låt vara att skolans monopol som kunskapsförmedlare och skolan som det allomfattande navet för ungdomar är borta för att aldrig komma åter. Låt vara att skolan också i fortsättningen kommer att ifrågasättas – men det vore väl ändå en dröm att den mentala bilden av Hersby, som ju ändå kommer att skapas hos alla våra elever, är en blid av en skoltid som berikade och utvecklade dem.

Vi har nu på Hersby lagom till hundraårsjubiléet skapat en fantastiskt fin anläggning för en nystart av Hersby. Att fylla den nya skolan med en högklassig verksamhet blir min och mina medarbetares professionella bidrag till att åter ställa den mitt i byn.

Det är också min förhoppning att ”politiken”, på alla nivåer i landet, inser vikten av att satsa på skolan och på så sätt bidra till att åter ställa den mitt i byn. Åtminstone Hersby gymnasium förtjänar att vara där.

Patrik A Edgren med sin nya bok "Ett och annat om Lidingö läroverk", framför en tavla med boktitlar, författade av elever som gått på just Lidingö läroverk, vilket även Patrik A Edgren gjort.