Väder Lidingö

Lidingö tisdag 23 april 2019 v. 17

Senaste kommentaren - Se fler

Bo Larsson 14 apr 05:51 om Nu bestämmer majoriteten sina egna arvoden

Helgläsning om Rudboda

måndag 23 december 2013 17:42

Hustega gård är sedan länge försvunnen. Teckningen från 1816 visar en låg timrad byggnad med brutet sadeltak med avvalmade gavelspetsar.

Hustega gård är sedan länge försvunnen. Teckningen från 1816 visar en låg timrad byggnad med brutet sadeltak med avvalmade gavelspetsar.

På Lidingö museum pågår utställningen “1000 år med Rudboda”. Vid invigningen av utställningen höll byggnadsantikvarie Christer Vik från Lidingö stad ett anförande. Lidingösidan har fått möjlighet att återge hela texten. Utställningen är öppen tisdagar, torsdagar, lördagar och söndagar mellan 12.00 och 15.00 fram till den 27 februari. Stängt julafton och annandag jul, men öppet på lördag och söndag (28 och 29 december). Se även denna länk.

Stadsdelen Rudboda sträcker sig mellan Södergarnsviken i norr och Kyrkviken i söder. Naturen är typisk för skärgården. Landskapet är småkuperat med svallade höjdsträckningar. Växtligheten består främst av barrskog och bärris. I skogsbrynen, på nedlagd jordbruksmark och i det öppna landskapet finns ädellövträd. Söder om Elfviksvägen, i Hustegaholm mellan Kyrkviken och Gråviken, är landskapet präglat av äldre agrart bruk. Här finns gamla slåtterängar och betes- och ängsmark.

I Rudboda finns ett flertal fasta fornlämningar – några gravhögar, stensättningar och rester efter en gårdstomt, Sundby, som finns belagd i handlingar redan 1381. Fornlämningarna visar att Rudboda har varit bebott åtminstone sedan yngre järnåldern.

I söder vid Elfviksvägen ligger Rudboda Gård som givit stadsdelen dess namn. Också Rudboda är omnämnt under sent 1300-tal. Den nuvarande huvudbyggnaden är från tidigt 1800-tal. Till gården hör flyglar och ett flertal ekonomibyggnader bland annat en med en intressant så kallad skärmfasad. Huvudbyggnaden har rektangulär plan och är uppförd i två våningar i liggtimmer. Fasaderna kläddes med stående ockragul locklistpanel på 1840-talet och byggnaden fick då sin karaktär av empire (Karl-Johanstil). Strax intill ligger en statarbostad från tidigt 1800-tal. Gården är i privat ägo.

Landskapet vid Hustegaholm är mycket vackert med spår från agrar tid – slåttermark, betes- och ängsmark och inslag av ädellövträd. Marken har haft olika ägare under åren. Här låg Hustega gård som sedan länge är försvunnen. Den var troligen timrad med brutet sadeltak och avvalmade gavelspetsar. Under 1800-taletes första hälft tillverkades stearinljus i en byggnad som ännu finns kvar – en av stadens äldsta industrier. Hustegaholm ingår i Långängen-Elfviks naturreservat.

Senare bebyggelse
Den äldre bebyggelsen i Rudboda var främst koncentrerad till stadsdelens södra del längs Kyrkviken. I princip var Rudboda i övrigt obebyggt fram till 1960-talet då stadsdelen började exploateras. Främst uppfördes rad- och kedjehus, lokaliserade till höjdsträckningarna men också ett område med flerbostadshus, Lojo.

Efter andra världskriget urbaniserades Sverige snabbt. Städerna växte och bostadsbristen var stor. Mellan åren 1965 och 1975 byggdes cirka en miljon nya bostäder, det så kallade miljonprogrammet. Av dessa var cirka två tredjedelar flerbostadshus och en tredjedel småhus. Också Lidingö växte snabbt. Från 1950 till 1970 nästan fördubblades antalet invånare från cirka 20 000 till 36 000 invånare.

Under den här expansiva perioden byggdes områden med flerbostadshus men framför allt med rad- och kedjehus vilket har kommit att karaktärisera stora delar av öns bebyggelse. I Sverige hade intresset för radhus som boendeform varit svagt ända in på 1950-talet. Radhus förknippades länge med bruksarbetarbostäder eller statarlängor. För den nya, stora medelklass som växte fram kom rad- och kedjehus att bli en accepterad och uppskattad boendeform förknippad med det goda livet och demokratiska värderingar. Radhus- och hyreshusbyggandet gynnades dessutom av den statliga bostadspolitiken. Radhusen var ekonomiskt förmånliga att bygga samtidigt som marken kunde utnyttjas effektivt.

Bostadsområden som byggdes under miljonprogrammet planerades utifrån nya arkitektoniska och stadsplanemässiga ideal ofta kring en mindre centrumanläggning, en så kallad grannskapsenhet, med kommersiell och samhällelig service. Rudboda centrum är ett sådant exempel på tidens samhällsbygge med bostäder, affärer, kyrka och skola.

Byggnader och bebyggelsemiljöer
I kvarteret Fredriksberg finns Villa Molin från 1947 byggd i lättbetong och med fasader med eternitplattor och grön puts samt Villa Gadelius från 1961 helt i betong. Villorna är ritade av Ralph Erskine och har höga kulturhistoriska värden, främst arkitektoniska och arkitekturhistoriska.

I kvarteret Nilstorp uppfördes 22 stycken radhus ritade av FFNS arkitektkontor 1986. Radhusen är uppförda i tre längor, svängda och grupperade runt en liten park och parkering. Området vänder sig inåt i en intim, sluten enklav. Skalan är lågmäld, arkitekturen enkel och saklig med ett nationalromantiskt uttryck understruken av de traditionella materialen och sadeltaken.

Mellan Rudboda centrum och Elfviksvägen på en höjdsträckning längs Nilstorpsvägen ligger två sinsemellan olika radhusområden från sent 1960-tal. Det ena området är bebyggt med låga rad- och kedjehus och atriumhus i modernistisk stil med flacka tak och fasader i mexisten och brun träpanel. Byggnaderna har tydlig horisontell karaktär vilket betonas bland annat med långa fönsterband. Materialen och byggnadernas låga utsträckta volymer håller samman området uttrycksmässigt.

Det andra området har annan karaktär. Husen är ritade av arkitektfirman Ancker, Gate & Lindegren och består dels av enplans radhus, radhus i souterrain och kedjehus i två våningar. Alla har fasader med mörkt brunrött tegel, liggande träpanel, karaktäristisk fönsterutformning och fönstersättning, samt platta tak. Främst i kvarteren Gläntan, Yxan, Sågen och Sågbladet är byggnaderna ännu autentiska.

I kvarteret Gläntan finns tio kedjehus ritade av Ancker, Gate & Lindegren – tio distinkta, skarpskurna kuber sammanlänkade med en låg förrådsdel. Planlösningen är rationell, elegant och litet lyxig. Rumsfunktionerna kan avläsas i fasadutformningen och fönstersättningen. Fasaderna är murade med brunrött tegel, träfönstren är av varierande utformning och de flacka taken har avrinning mot grannfastigheten. Mot gatan har fasaden en nästa skärmliknande utformning. Husen är placerade ett gott stycke in från gatan och har fristående garage som separerar förgårdarna från varandra. Husen är stramt och elegant gestaltade och har närmast engelsk karaktär.
Vid Rudboda centrum uppfördes radhus i två våningar med sadeltak av SIAB 1967. Längorna har gavlarna mot Norra Kungsvägen. Radhusen är sakligt gestaltade med ekonomiska och välstuderade planlösningar. Området är tidstypiskt trafikseparerat.

Under 1970-talet byggdes de så kallade Tunen. FFNS arkitektkontor ritade 456 rad- och kedjehus som byggdes på var sida om Norra Kungsvägen. Tanken var att samla bebyggelsen i små grupper som skulle föra tankarna till den svenska byn. Byggnaderna är hållna i en nationalromantisk stil – träfasader, sadeltak och spröjsade fönster, allt i enlighet med samtidens estetik och samhällsideal. Bebyggelsen är koncentrerad till höjderna och vackert inpassad i terrängen.

Lojo, som har sitt namn efter Lidingös vänort i Finland, består av 24 lamellhus i två våningar, fint terränganpassade på en bergsrygg. De uppfördes 1970 – 1973 efter ritningar av arkitekten Nils Lönnroth. Området är ett utmärkt exempel på miljonprogrammets ideologi. Arkitekturen är rationell, enkel och välfungerande. Fasaderna är tidstypiska med mexisten och så kallad fjällpanel i olika kulör. Sadeltaken är flacka. Byggnadernas nätta skala och placeringen högt på bergsryggen ger området karaktär liksom den varsamma markbehandlingen mellan husen.

Rudboda centrum från mitten av 1960-talet är ett utmärkt exempel på sin tids stadbyggnadsideologi. De tre byggnaderna som omsluter torget är ritade av Jaenecke & Samuelson. Fasaderna är komponerade med tegel, betong och så kallad fjällpanel. Arkitekturen är kraftfull, kompromisslös och saklig. Material och konstruktion redovisas ärligt. Särskilt elegant är baksidans betongbro från Nilstorpsvägen.

Intill Rudboda centrum ligger Rudboda kyrka ritad av arkitekten Rolf Bergh. Kyrkan är en så kallad vandringskyrka och stod färdig 1972. Vandringskyrkorna var monteringsbara – de skulle kunna monteras ner och flyttas. De uppfördes under miljonprogramments tid i nya bostadsområden där Svenska kyrkan snabbt ville komma igång med sin verksamhet. Många av dessa kyrkor är idag dessvärre rivna – Rudboda kyrka är en av få ännu bevarade. Kyrkan har fasader i spiktegel liknande mexisten. Det höga tälttaket bärs av limträbågar som går diagonalt från hörnen och möts i takets spets. Kyrkan är numera avkristnad och i kommunens ägo.

Kultur- och naturvärden i Rudboda
De fasta fornlämningar som finns i Rudboda är skyddade enligt kulturminneslagens kap.2 (Lag om kulturminnen).
Bebyggelsen och naturen i Hustegaholm bedöms ha särskilt höga kulturhistoriska värden – här finns en berättelse om en agrar tid och om tidig industrialism på Lidingö. Det vackra landskapet och byggnaderna har högt miljöskapande värde.

Rudboda Gård bedöms ha särskilt höga kulturhistoriska värden. Huvudbyggnaden är vackert gestaltad med sin symmetriska, klassicerande fasad. Den är ett fint exempel på enkel senempir eller Karl-Johanstil med sina fönster med små eleganta frontoner, fönsterluckor och fasader med locklistpanel. Gårdsmiljön med flyglar, ekonomibyggnad och statarbostad är en autentisk bebyggelsemiljö med högt miljö- och upplevelsevärde. Fastigheten har i detaljplan från 1976 utpekats som område för kulturreservat, vilket då var en så kallad k-märkning.

Två villor, Villa Molin och Villa Gadelius, i kvarteret Fredriksberg ritade av Ralph Erskine bedöms ha särskilt höga kulturhistoriska värden främst arkitektoniska.

Rudboda Centrum (kvarteret Eklövet 1) och Rudboda kyrka ingår i en tidstypisk bebyggelsemiljö av högt kulturhistoriskt värde. Centrumbebyggelsen, tillsammans med kyrkan och skolan (som nu rivits), berättar om 1960-talets strävan att bygga det goda samhället. Bebyggelsemiljöns kulturhistoriska värden är bland andra arkitekturhistoriska, arkitektoniska/konstnärliga, samhällshistoriska och miljöskapande. Rudboda centrum är en utmärkt representant för sin tids samhällsplanering.

Några av Rudbodas rad- och kedjehusområden bedöms ha höga kulturhistoriska värden som till exempel arkitektoniska/konstnärliga, arkitekturhistoriska, upplevelsemässiga och miljöskapande. Rad- och kedjehusen ritade av Ancker, Gate & Lindegren, och då särskilt kedjehusen i kvarteret Gläntan, bedöms ha särskilt höga kulturhistoriska värden.

Christer Vik, byggnadsantikvarie, MSK, Lidingö stad

Dela Helgläsning om Rudboda

Kommentarer

Kent Viberg 2017-09-26 17:27

Hej!
Då min morfar Brynolf Schulze var den sista ägaren av Rudboda Gård har jag med intresse tagit del av informationen om Rudboda Gård.
Hans farfar Fredrik August Schulze skräddarmästare köpte gården 1850. Sedermera tog min morfars far August Schulze över gården.Gården ägdes av familjen Schulze mellan 1850-1906.
Två fastigheter byggdes under denna tid av familjen. En till min morfar..Rudalid som idag är en monterssoriskola och är belägen mitt emot Rudboda Gård. Vidare byggdes fastigheten Fredriksberg till Fredrik August efter att han lämnat över ägandet av Rudboda gård till äldsta sonen August.
Både Fredrik august samt August Schulze med fruar är begravda i Lidingö kyrka direkt till höger om kyrkans huvudentre.
Fredrik August Schulze hade en intressant levnadshistoria. Invandrade till Sverige på 1820-talet som skräddargesäll. Gesällvandringen gick över baltiska staterna och Finland. Skapade på sin tid en förmögenhet med sin entreprenör läggning. Blev med sitt företag hovleverantör bl.a.

Med vänlig hälsning
Kent Viberg

Kommentera

Fler artiklar från Lidingö

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Annonser

Radio Lidingö, Alla tiders Visit Lidingö, stor

Annonser från Google