Väder Lidingö

Lidingö söndag 5 april 2020 v. 14

Senaste kommentaren - Se fler

Jan Jansson 13 jan 17:11 om Grönast på ön

"Socialdemokraterna vill stoppa Spårväg City"

söndag 10 februari 2013 21:26

- Det är glädjande att moderniseringen av Lidingöbanan nu fortskrider planenligt vilket gör Lidingö till en modern spårvägsstad, säger Göran Tegnér (FP), vice ordförande i tekniska nämnden på Lidingö. Bilden från senaste kommunfullmäktigemötet.

- Det är glädjande att moderniseringen av Lidingöbanan nu fortskrider planenligt vilket gör Lidingö till en modern spårvägsstad, säger Göran Tegnér (FP), vice ordförande i tekniska nämnden på Lidingö. Bilden från senaste kommunfullmäktigemötet.

Alliansen i landstingets trafiknämnd fattade den 5 februari ett förnyat genomförandebeslut om Spårväg City och Lidingöbanan. Detta är mycket positivt.
– Det är glädjande att moderniseringen av Lidingöbanan nu fortskrider planenligt vilket gör Lidingö till en modern spårvägsstad, säger Göran Tegnér (FP), vice ordförande i tekniska nämnden på Lidingö.

”Socialdemokraterna som alltid varit kritiska till Spårväg City vill att projektet stoppas till förmån för andra projekt” skrev DN den 6 februari. Men redan den 10 maj 2012 skrev oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg (S) på sin blogg: ”Satsningar på Spårväg City kvalar då tyvärr inte in de närmaste åren”.

– Så om socialdemokraterna skulle komma till makten i landstinget efter valet 2014 då blir det troligtvis tvärstopp med Spårväg City i många år, säger Göran Tegnér.

Den 5 februari beslöt trafiknämnden, som ett led i de besparingar som Spårväg City-projektet nu måste genomföra, att hållplatsernas väderskydd, räcken och bänkar ska få ett “enklare och mer standardmässigt och kostnadseffektivt utförande”.

Men Göran Tegnér vill att Lidingö stad ska försöka övertyga landstinget om att väderskydden på de större hållplatserna måste förlängas, utöver det som visades i järnvägsplanen.
– Jag förutsätter att väderskydden förlängs för de tre-fyra mest frekventerade hållplatserna till den tre- eller fyrdubbla längden, säger Göran Tegnér. De små ”holkar” som anges i järnvägsplanen är tänkta att vara max 5 meter långa på perrongerna. Om de förses med sittbänkar i hela denna begränsade längd, då rymmer dessa väderskydd max 10 väntande passagerare.

– På de mest trafikerade hållplatserna Käppala, Brevik och Larsberg blir det i genomsnitt mellan 33 och 55 väntande per hållplats och tåg med det förväntade antalet resenärer. Detta betyder att bara mellan tredje och var femte passagerare får plats att vänta sittandes under tak, något som är helt otillräckligt, avslutar Göran Tegnér.

De här är de konkreta beluten om Lidingöbanans upprustning som landstingets trafiknämnd och i Lidingö Stad kommit överens om:
• Lidingöbanan får sju nya vagnar år 2014.
• En Lidingöbanevagn för max 30 Mkr bekostas av Lidingö Stad.
• Lidingöbanans hållplatser upprustas och tillgänglighetsanpassas.
• Tre dubbelspårssträckor byggs: väster om Baggeby, mellan Skärsätra och Kottla och mellan Käppala och Gåshaga brygga.
• Spårväg City dras fram till Ropsten år 2018, vilket är ett år senare än tidigare planerat.
• Den nya spårvagnsdepån vid AGA blir klar i en första etapp år 2014 (för de sju Lidingöbanevagnarna) och helt och hållet år 2017.
• Bussdepån i Stockby byggs inte, utan SL använder sig av depåutrymme vid Värtan.
• Lidingö Stad har i januari 2013 godkänt exploateringsavtal för Lidingöbanans upprustning och detaljplanen för Spårvägsdepån i AGA.

Dela "Socialdemokraterna vill stoppa Spårväg City"

Kommentarer

Bosse 2013-03-07 00:06

Henry,

Professor Jonas Eliasson på KTH säger t.o.m. i artikeln att det är BEDRÖVLIGT att det inte tagits fram en samhällsekonomisk kalkyl för Spårväg City.

Karin 2013-03-06 12:09

Så länge jag kan minnas har det funnits de som är för respektive mot banan. Men nu är det en gång beslutat att Lidingöbanan ska vara kvar.

Vad finansieringen av nya Lidingöbron beträffar så kanske det vore idé för Lidingö att skynda sakta. 2016 är det tydligen dags för Stockholm och Lidingö att komma överens om vad som ska gälla för nya bron.

Henry Duhs 2013-03-06 07:53

I dagens Dagens Industri, 2013-03-06, finns en intressant artikel om Spårväg City och Lidingöbanan som jag kan rekommendera alla att läsa.

Trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm har avböjt att kommentera.

Jonas Eliasson, professor i transportsystemanalys vid KTH är frågande till spårvägssatsningarna. Någon kalkyl över den samhällsekonomiska nyttan av miljardinvesteringen är inte gjord, vilket är anmärkningsvärt.

Regeringen är missnöjd över miljardrullningen.

Artikeln tar fasta på att några intressanta punkter som får mig som skattebetalare att reagera.

Vidare framgår att den nya lidingöbrons finansiering är inte löst.

Jag ser fram emot att få ta del av de beräkningar Göran Tegner sagt att han har gjort som visar nyttan spårvagnsinvesteringarna.

Det finns billigare och bättre alternativ än spårvagnslösningar för lidingöborna.

Bosse 2013-02-22 20:16

Anna.

Nedanstående visar att Paul Lindquist har varit naiv i sin tro att hans partikamrater i Stockholm skulle hjälpa Lidingö stad så att vi får behålla en för Lidingöborna ”livsviktig” infartsparkeringen i Ropsten.

I sammanställning av inkomna synpunkter dat. 2010 03 26 som utgjorde en bilaga till samrådsredogörelse för översiktsplan meddelade Lidingö stad följande angående den befintliga infartsparkeringen i Ropsten.
“Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad lämnar följande besked ang. den befintliga infartsparkeringen i Ropsten. Stockholm kan inte säkra att Ropsten kan användas för infartsparkering, Lidingö ÖP bör behandla lokala ersättningar.”

I Lidingö stads utställningsversion ”Översiktsplan 2030” dat. 2011 10 03 anges på sid. 68 att ”Kollektivtrafikens infartsparkeringar är en regional angelägenhet. Staden skall genom fortsatt samarbete med Stockholms stad och Stockholms lokaltrafik (SL) verka för förbättrad trafik- och parkeringssituation i Ropsten.

På informationsmöte i Ansgarskyrkan 2012 05 10 där från Stockholms stad deltog borgarrådet Ulla Hamilton och Mårten Fruméri från exploateringskontoret samt Paul Lindquist från Lidingö stad hände följande. I kallelsen till mötet från Lidingö Stad angavs att information nu skulle ges om följande frågor. ”Hur löser man vägar, spårvägar och parkeringar inklusive infartsparkeringen vid Ropsten?” På mötet gav Ulla Hamilton det klara beskedet att det inte blir några nya parkeringsplatser i Ropsten som ersättning för den stora parkeringen som nu skall bebyggas. Enligt Hamilton blir det endast vissa spridda parkeringsplatser i området. Hamilton meddelade vidare att marken i Ropsten är för dyrbar för att användas för parkeringsplatser åt Lidingöborna och i fortsättningen får Lidingöborna åka med de allmänna kommunikationsmedlen till Ropsten. Hamilton sade även att om Lidingö stad vill ha en infartsparkering måste den byggas på Lidingö. Paul Lindquist gav inget som helst besked på mötet, efter Hamiltons klara besked, om hur parkeringsfråga skall lösas för Lidingöborna. Det är uppseendeväckande att Lidingö stad bjöd in till ett möte där det utlovades att Lidingöborna skalle få besked i parkeringsfrågan och beskedet blir att det inte blir någon infartsparkering i Ropsten och Paul Lindquist hade inget att tillägga efter Hamiltons negativa besked till Lidingöborna. Att inte Lindquist och Hamilton hade ”pratat ihop sig” innan man bjöd in till detta möte, när de tillhör samma parti, är mycket märkligt.

Lidingö Stad har genomfört förhandlingar med SL om Lidingöbanan där Lidingö stad, för all framtid, har tillåtit en stor spårvagnsdepå vid Dahlenum för i huvudsak Stockholms spårvagnar. Självklart skulle Lidingö stad i dessa förhandlingar också ha ställt krav på att SL ihop med Stockholms stad måste lösa Lidingöbornas parkeringsbehov i Ropsten innan Lidingö stad accepterar en stor spårvagnsdepå för i huvudsak Stockholmarna på Lidingö. Detta visar att Paul Lindquist haft ett bristande förstånd att genomföra denna förhandling genom att han inte införde parkeringsfrågan i förhandlingarna.

Ovanstående med t.ex fiaskot på informationsmötet visar att Paul Lindquist varit naiv som trott att hans partikamrater i Stockholms stad och SL skulle hjälpa Lidingö stad att få behålla de för Lidingöborna så ”livsviktiga parkeringsplatserna i Ropsten.

Henry Duhs 2013-02-22 20:07

Anna,

du har gjort samma spaning som jag att parkeringssituationen för infartsparkeringen är ett stort problem idag och en bara en västanfläkt vad det kommer vara när utbyggnaden är klar i Ropsten.

Vi riskerar att bli av med infartsparkeringen i Ropsten eller kommer att få betala ansenliga belopp, vilket kommer göra infartsparkeringen till en klassfråga.

I området som nu håller på att byggs vid Gasverket beräknas 0,3 parkeringsplatser per hushåll. Detta får till följd att efterfrågan av parkeringsplatser i ropstensområdet kommer öka dramatiskt när familjerna börja flytta in.

Hur infartsparkeringen ska anordnas på Lidingö centrum är oklart och det verkar inte finnas någon klar strategi hur detta för Lidingös bilberoende invånare ska lösas.

Jag tycker Bogotas borgmästare har en klok vision om framtidens samhälle.

A developed country is not a place where the poor have cars, it’s where the rich ride public transportation. – Mayor of Bogota

Anna Barkvall 2013-02-22 10:37

Jag har försökt förstå vart man skall göra av sin bil nu när Ropsten i stort sett är borta. Torsvik kan man testa och det har jag gjort under ett par månader till följd av minst en kvarts snurrande för att hitta en plats och sedan en promenad till bussen. Men efter denna kaos med snö i vinter så blev kvarten snabbt en halvtimme. Så därav ställde jag frågan till kommunen vad de tänkte göra åt parkeringsfrågan. Vart skall jag infartsparkera samt vad är bäst för kommunen att jag går ner i arbetstid så jag hinner hämta barnen eller ha barnen längre på dagis varje dag då jag numera har 30 minuter längre restid varje dag. Dessa frågor ställde jag till kommunen och det tog väl en månad innan jag fick ett svar. Svaret sa bara att vi kan inget göra för att Ropsten är inte vår mark. Jag frågade då kommunen om man kunde i Lidingöcentrum ställa ett garage på höjden vid markparkeringen eller bygga ett garage över södra kungsvägen vid Torsvik, mark som inte används. Det mailet har jag inte fått svar på. Jag får känslan av att Lidingö kommun struntar i hur vi skall ta oss till och från jobbet. Vi bor i en kommun som vill verka för en fin natur och motion. Varför skall vi då behöva köra hela vägen fram och tillbaka till jobbet ? Känns inte så miljö vänligt tycker jag. Enklaste lösningen på trafiken borde vara en t-bana till Torsvik/Lidingö Centrum ett bar garage i centrum och bra matar bussar till centrum. Nuvarande lösning med city spårvagnen gagnar bara de som bor på södra ön och jag som är uppvuxen med spårvagn i Bromma vet att det kommer att stryka med några liv på vägen med spårvagn vilket SVD tydligt skrivit om i sina artiklar.
Jag önskar att Lidingö kommun tog tag i detta snarast.
Anna

Käppala-cyklisten 2013-02-21 18:44

Tack Göran och Tekniska Förvaltningen för ett snabbt svar!

En veckas avstängning i sommar är ju överkomligt, benen kan ju behöva lite semester de också!

Göran Tegnér 2013-02-21 10:04

Till Käppala-Cyklisten

Våra snabba och effektiva tjänstemän på Tekniska Förvaltningen har redan gett mig ett svar på din fråga om möjligheterna att cykla över Lidingöbron under tiden (ett och ett halvt år) Lidingöbanan är avstängd. Svaret är att avstängningen för cykeltrafiken kommer att minimeras under denna ett och ett halvt år långa avstängningen av bron till endast en vecka i sommar. Under den veckan kommer man att lösa problemen med cykelöverfarter antingen med båt eller någon form av specialbuss.

Göran Tegnér 2013-02-20 23:35

Till Käppala-cyklisten, som frågar om jag vet hur det blir för cyklisterna som vill åka över bron under byggtiden. Nej, jag vet ännu inte hur den definitiva, men tillfälliga lösningen blir, men jag har i kväll skickat frågan vidare till Tekniska Förvaltningen för att få ett svar. Jag vet dock att tjänstemännen jobbar intensivt med frågan tillsammans med kollegorna på Stockholmssidan.

Till Henry Duhs:
Du kritiserar min hänvisning till SLs utredning från år 2007. Ja den var ingalunda perfekt, och jag har själv efterlyst mer aktuella och mer fullständiga samhällsekonomiska analyser. Problemet är bara att det inte finns någon senare studie som belyser den frågeställning som vi nu diskuterar. Att SLs tjänstemän har förordat buss är inte heller något nytt. Detta har de alltid gjort både när det gäller Nockebybanan, Saltsjöbanan, Lidingöbanan och Roslagsbanan. SLs tjänstemän var emot Tvärspårvägen också. Men det finns ju folkvalda politiker som också har haft ett visst ord med i laget; vilket du gillar att bortse ifrån, om besluten går i en annan riktning än den du envetet förfäktar.

Peter och din oro för att bussarna ska trilla ned från bron är nog trots allt en smula överdriven. Stockholms centrala delar har (enligt Wikipedia) ett knappt 60-tal broar, av vilka det går bussar på ett flertal. Bussarna på alla broarna i ”Staden mellan broarna” har rullat många varv runt jorden i över hundra år och med en enda bussolycka, som medfört att bussen hamnat i vattnet med ett dussintal dödsoffer. Den Essingebron var då (1948) så smal, bara 5,2 meter bred, att när bussen krockade med en mötande lastbil, så for bussen över kanten och ned i vattnet. Men jag har redan medgett at tunnelbana är bland de säkrare trafikmedlen, så på den punkten kan vi vara överens.

Men aktuell statistik, som publicerades i SvD för någon månad sedan, visade trots allt att dödsrisken med att åka i Stockholm var 6,2 döda per miljard personkilometer, men bara 1,8 med buss; d.v.s. 3,5 gånger högre för tunnelbana. För svårt skadade är olycksrisken dock den omvända: den är drygt 5 gånger högre för buss än för tunnelbana Spårtaxi är ännu säkrare.

Bosse 2013-02-20 18:28

Jag har efterlyst en samhällsekonomisk kalkyl från Paul Lindquist och Christer Wennerholm på de ca. 10 miljarder de vill spendera på Spårväg City och Lidingöbanan? Det är ett rent tjänstefel av paret Lindquist och Wennerholm att inte göra en samlad samhällsekonomisk kalkyl på en sådan enorm kostnad för oss skattebetalare!

1. Senaste grova kalkylen på kostnaden för Spårväg City hamnar på ca. 5000 mkr.
2. Upprustningen av Lidingöbanan beräknas kosta ca 1000 mkr.
3. En realistisk kostnad för att bygga en ny dubbelspårig Lidingöbro inklusive en provisorisk renovering av den gamla Lidingöbron samt alla kringkostnader är ca 1000 mkr.
4. Paul Lindquists vill dessutom dra om Lidingöbanan via Lidingö centrum som innebär kostnader för 2100 m ny Lidingöbana inkl. 2-3 nya stationer, överdäckning an Södra Kungsvägen, en 800-900 m lång 6 filig bergtunnel under Herserud och anslutningsbroar till en ny Lidingöbro. En realistisk kostnad ligger troligen på närmare 2000 mkr.

Totalkostnaderna ligger således på ca 9000 mkr exkl. de mycket stora kapitalkostnaderna som WSP beskriver på följande sätt. Att slutkostnaden kommer att hamna på minst ca 10 miljarder är mycket troligt. Till detta kommer de mycket höga driftskostnaderna jämfört med bussar som WSP också beskriver nedan.

Lika stort samhällsekonomiskt och trafiktekniskt ”vansinne” måste det vara att dra tunnelbanan över vattnet från Ropsten för att sluta i en “säckstation” i Torsvik för att hämta passagerare bara 1,5 km från Ropsten. Det måste vara mer rationellt för Lidingöborna att ha bytesplatsen i Ropsten. Dessutom slipper Lidingö stad då att upplåta all mark som en sådan bytesstation i Torsvik skulle kräva.

Det enda vettiga är att satsa på snabbgående moderna och flexibla bussar och skrota Lidingöbanan. Mycket attraktiv mark kommer då också att frigöras och störningarna från tågen försvinner

Käppala-cyklisten 2013-02-20 17:54

Känner Göran Tegnér till hur det blir med gång-/cykelbanan på gamla bron under den tid den ska repareras? Kommer man att kunna cykla till och från stan under den perioden?

Henry Duhs 2013-02-20 16:04

Göran,

Peter ser fördelar med tunnelbana till Lidingö. Peter har erfarenhet från sin tid som bussförare på Lidingö, något som inte jag har, och uttrycker oro över att bussarna dagligen kör cirka 800 gånger över bron, en sträcka på över 100 mil. Jag tror inte att Peter vision om en ändstation för tunnelbanan på Lidingö skulle kunna bli värre än vad det är idag vid Ropsten.

En tunnelbanestation behöver inte vara likvärdigt med dagens Ropsten. Stationen kan vara under Lidingö centrum. Bussdepån i vid Daleum finns redan idag. Varför ska bussarna stå uppställda och vänta vid en framtida tunnelbanestation förefaller inte som en bra lösning.?

Det viktiga är att bussarna stannar, släpper av och tar upp nya passagerare. Varför skulle de stå stilla och vänta.? Bussarna ska rulla på Lidingö, inte stå och vänta som idag vid Ropsten.

Behovet av en infartsparkering för bilar och cyklar kommer vi inte undan. Nu när Lidingö centrum och Torsvik ska utökas är det naturligtvis viktigt att se till att det skapas parkeringsplatser för handel och pendling.

Göran Tegner hävdar att de markytor som skulle behövas för allt detta inte får plats på Lidingö, såvida inte man vill ta i anspråk alla de ytor som nu planeras för att bygga ut centrumhandeln, nya bostäder och kontor med mera. Var skulle annars parkering i så fall anläggas?

Ska Lidingö stad chartra in en utrangerad finlandsfärja som förtöjs vid Lidingöbron? Problemet med infartsparkeringen kommer vi utan då den försvinner i Ropsten vare sig vi vill eller inte.

En tunnelbana till Lidingö centrum kostar mycket betydande belopp att anlägga och finns tyvärr inte i SL:s plan. Det är tråkigt. Detta kan förklaras av att Lidingös folkvalda inte framfört sådana önskemål, trots att det finns ett uttalat behov och önskemål av delar av lidingöborna.

Göran Tegner har helt rätt i att miljövänner lätt bortser i miljöberäkningen av den stora energiåtgången i byggandet av tunnelbanor och järnvägar. Det är precis sak samma som majoriteten nu själva gör som överväger att spränga bergtunnel för Lidingöbanan genom berget vid Torsvik samtidigt som biltrafiken ska ledas i en ytterligare tunnel.

SL utredde redan år 2007 alternativet med att dra tunnelbanan till Lidingö Centrum i rapporten ”Långsiktig kollektivtrafikplan för Lidingö”. Investeringskostnaden angavs då till 1 565 Mkr.

Det stämmer att SL går medvinst. Den årliga samhällsnyttan i form av restidsvinster, miljö- och trafiksäkerhetsvinster uppgick enligt SL till 3 Mkr, medan den årliga kostnaden uppgick till 133 Mkr för tunnelbaneprojektet. I denna beräkning var tunnelbanan dragen i en bergtunnel under villorna i Mosstorp till Daleum rakt norr ifrån mot AGA. Det rimliga borde ha varit att leda tunnelbanan förbi Baggeby, Bodal och Larsberg. Här finns resenärerna och inte bland Mosstorps villaägare i samma omfattning.

Vad som i SL:s utredning år 2007 inte framgår var att det faktum att det nu måste ska byggas en ny bro för spårvagnen, var kalkylen om samhälsnyttan inte är rätvisande. I och med att Lidingö stad inte haft en underhållsplan än mindre underhållit bron på ett bra sätt har nu sex år senare kunnat konstateras att Lidingöbanan behöver en ny bro.

Det billigaste är således att inte bygga någon bro alls och utveckla säker och flexibel busstrafik och i andra hand långsiktigt verka för att tunnelbanan kommer till Lidingö. Gång- och cykelbanan går med fördel att fästa vid sidan av nuvarande bilbro.

En ny bro ska dessutom göras öppningsbar eller ha samma segelfrihöjda som befintlig bilbro, vilket avsevärt försvårar och fördyrar konstruktionen.

Vi en förtätning av Torsvik och Lidingö centrum diskuteras en dragning av Lidingöbanan i bergtunnel. Vad kommer detta att kosta lidingöborna kan man fråga sig. Jag anser det inte korrekt att idag referera till SL utredning från år 2007 och där relatera samt helt bortse från brokostnaden som är en stor post i en sådan investering.

I samma utredning från 2007 förordar SL en nedläggning av banan och föreslår bussar istället för en upprustning av Lidingöbanan. Göran Tegner negligerar detta kritiska faktum.

Det är skandal att inte ha räknat och noga kalkylerat på effekterna av separata busskörfält där det är möjligt på Lidingöbron, Norra och Södra Kungsvägen i syfte att underlätta framkomligheten för bussarna.

Göran Tegnér 2013-02-20 14:12

Till Peter.

Du förordar tunnelbana, därom råder ingen tvekan. Det finns alltid för- och nackdelar med olika trafiksystem. Du glömmer dock bort att med en ändstation för tunnelbanan på Lidingö, så behövs det en rejäl bussterminal, en betydande infartsparkering för bilar och cyklar, om än något mindre än vid Ropsten. Jag vill hävda att de markytor som skulle behövas för allt detta inte får plats på Lidingö, såvida inte man vill ta i anspråk alla de ytor som nu planeras för att bygga ut centrumhandeln, nya bostäder och kontor m.m.

Dessutom bortser du helt sonika från detta med ekonomin. En tunnelbana till Lidingö centrum kostar flera miljarder kronor och ligger inte ens i SL:s långsiktiga strategiska plan under överskådlig tid.

Det som många miljövänner i allmänhet glömmer att ta med i miljöberäkningen är den stora energiåtgången i byggandet av tunnelbanor och järnvägar. Så t.ex. innebär Botniabanan att det tar 80 år innan den kommer på ett ”miljöplus”, pg.a. den stora energiåtgången vid byggandet och av alla transporter under byggskedet.

SL utredde redan år 2007 alternativet med att dra tunnelbanan till Lidingö Centrum i rapporten ”Långsiktig kollektivtrafikplan för Lidingö”. Investeringskostnaden angavs då till 1 565 Mkr. SL:s ekonomi har väl inte precis överskott på kapital. Den årliga samhällsnyttan i form av restidsvinster, miljö- och trafiksäkerhetsvinster m.m. uppgick enligt SL till 3 Mkr, medan den årliga kostnaden uppgick till 133 Mkr för tunnelbaneprojektet. Det årliga samhällsekonomiska underskott blev således -130 Mkr. Detta betyder att för varje krona som spenderas på tunnelbanan till Lidingö Centrum skulle samhället, dvs i detta fall Lidingö få tillbaka vinster i form av 2,25 öre. En sämre affär får man nog leta efter.

Jag måste ha rätt att redovisa fakta om förhållandena på Lidingöbron före och efter det att Norra Länken öppnas för trafik, utan att du beskyller mig för att förorda mer biltrafik på Lidingö. Lidingöbron och Norra Länken har ju ingenting direkt med tunnelbanan att göra, endast en indirekt påverkan.

Man kan mycket väl tänka sig att reservera ett körfält för bussarna på Lidingöbron om/när det råder överkapacitet på bron för biltrafik, för att på så sätt prioritera och stimulera fler att åka buss!

Du har helt fel med ditt grundlösa påstående om att folkpartiet skulle vara ett bilparti och motståndare till miljövänlig och effektiv kollektivtrafik. Vi inom majoriteten lägger idag fram ett förslag till en Trafikstrategi inför Tekniska Nämnden, där syftet är att prioritera och underlätta för gång-, cykel och kollektivtrafik till, inom och från Lidingö; men inte nödvändigtvis den allra dyraste kollektivtrafiken i form av en ”bindtarm” med tunnelbana.

Bosse 2013-02-19 17:03

Karin.

Tänk vilket skräckscenarium, för de som vill ha kvar det enormt dyra, oflexibla och omoderna transportsystemet tåg, om det skulle visa sig att resenärerna tycket att det är mycket bättre och flexiblare att åka med buss till Ropsten. Dessutom trots att de bussar som kommer att sättas in till sommaren troligen inte är de mest lämpliga och effektiva bussarna som finns på marknaden.

Karin 2013-02-19 11:57

I sommar stängs tågbron av för reparation samtidigt med att lidingöbanans upprustning påbörjas. Det betyder att fler bussar ska trängas med bilar på stora bron och alla har bråttom. Jag skulle önska att hastigheten på bron begränsas betydligt så busspassagerare kan känna sig trygga under överfarten.

Peter 2013-02-19 01:39

Ja Göran, det är möjligt att fler nu åker med Lidingöbanan, att dess tillförlitlighet överstiger bussarnas och att passagerarantalet har ökat med 24 resp 11 procent. Men det är ju bara pga att vanligt folk ger upp, låter bilen stå pga de hemska köerna, parkeringsproblemen i stan och vägtullarna. Ännu fler skulle överge bilarna och slippa sitta i oändliga köer om en bra T-bana fanns.
Som jag skrev; Lidingöbanan skulle kunna vara ett bra komplement till en T-bana som går från Lidingö C till stan, om Lidingöbanan gick från Gåshaga till Lidingö C.
Fler åker nu med L-bananen pga bussarnas tillförlitlighet är dålig och pga det är en risk att åka buss över bron och pga bussarna hamnar i köer. – Därför behövs Tunnelbanan!!!

Folk vill ogärna åka buss, bara de som inte har något alternativ på morgonen gör det. De som kan ta bilen eller Lidingöbanan gör det. Men inget alternativ är särskilt bra – som att välja mellan pest eller kolera.
Jobbar man inte på ön och har ett jobb som man inte kan komma för sent till så tar man bilen pga bussarna är opålitliga, inte håller tiderna, inte plockar upp, som Henry skrev (ja så är det, mer regel än undantag) och då får man sitta i bilkö, betala tullar och dyra parkeringsavgifter i stan. – Därför behövs Tbana!
Vissa andra, kanske många äldre Lidingöbor, undviker att ta bilen in till stan pga aggressiv och stressig trafik, besvärligt att hitta p-plats osv – Även de skulle kunna känna en trygghet i att ha en snabb, trygg T-bana som tar dem hem. Nu blir de istället sittande på ön pga nuvarande t-bana bara tar dem till ett blåsigt, kallt och ogästvänligt Ropsten där bussarna inte alltid går.

Därtill är 800 bussturer/dygn ett utomordentligt argument i sig. Det är ju vansinne! 800 turer/dygn med gamla bussar som kan störta ner i vattnet, 800 turer/dygn med bussar som ofta blir försenade, 800 turer med förorenande dieselbusar, 800 bussturer/dag som bidrar till trafiktäthet och farliga trafiksituationer på bron varje dag, hindrar och sinkar privatbilismen och utgör trafikfara för alla småbilar som väger mycket mindre. -Vansinnigt! – Bygg Tunnelbana nu när ny bro ändå ska byggas!

Dessutom skrev Tegner själv i ett inlägg 17/2 kl 13.57 “..prognoser för år 2030 pekar mot ca 57.000 bilar kör över Lidingöbron. Detta ger ca 3.400 fordon på bron år 2030, (?) d.v.s. fortfarande med god marginal (62 % utnyttjande). Så med Norra Länken invigd kommer bilköerna på Lidingösidan med största sannolikhet att då helt försvinna. Så där faller ditt främsta argument mot tunnelbanan.” – Vad Tegner lyfter fram är alltså att tunnelbana inte ska byggas av den enkla anledningen att Lidingöborna i stället ska åka bil, istället för att resa med kollektiva färdmedel. Bra, där kom bekännelsen vi väntat på. Vi ska åka i egen bil och inte kollektivt. Folkpartiet är ett bilparti och uppenbara motståndare till miljövänlig och effektiv tunnelbana!?

Göran Tegnér 2013-02-18 21:22

Till Henry Duhs
Din idé med reversibla körfält anser jag vara en alldeles utmärkt idé. Mårten Dahlberg (S) och jag understödde detta i Tekniska Nämnden i samband med att Nya Lidingöbron skulle byggas om och få en ny slitbana för några år sedan; och detta med reversibla körfält blev också genomfört under byggtiden. Jag ska ta upp den idén igen.

Restidsinformationen har jag fått från Tekniska Förvaltningen. Jag ska kolla upp vilken tidsperiod som avses om det var max en timme eller max tre timmar på morgonen.

Din skräckskildring av buss 203 från Näset är verkligen skrämmande, om den är typisk för jämnan. Dags att ta upp detta med först med SL:s bussoperatör på Lidingö, Keolis och i andra hand med Tekniska Förvaltningen och Nämnden.

Jag vet från ett stort antal studier i olika delar av landet att det i regel går lika fort att cykla som att åka buss. Det är därför jag personligen har intresserat mig för spårtaxi, som ett system som är dubbelt så bra som buss och hälften så dyrt som spårtrafik.

Till Peter:
Du dömer ut Lidingöbanan som en undermålig relik. Javisst, vagnarna är museala, men de går i regel tillförlitligt även vintertid. Men eftersom du verkar bo på Norra ön, så åker du säkert inte så ofta med banan. Lidingöbanans punktlighet var 92,6 % år 2011 enligt SL samtidigt var bussarnas punktlighet i den centrala regionen 82 %, d.v.s. ca 10 procentenheter lägre än Lidingöbanans. Om Lidingöbanan nu vore så urusel som du låter påskina, då blir det svårt att förklara att resandet med Lidingöbanan har ökat med så mycket som med en fjärdedel, eller med 24 % mellan åren 2000 och 2011. Samtidigt har busstrafiken på Lidingö ökat med bara 11 %. Lidingöbanan kanske till och med är mer attraktiv än bussarna?!

Henry Duhs 2013-02-18 14:55

Göran,

Om restider.

Under vintern har jag vid flera tillfällen åkt med buss 203 från Källängstorget. Vid nästa hållplats, Källängens skola, är bussen full. Föraren ber passagerarna fortsätta bakåt. Bussen har sedan överfylld, fortsätter mot Ropsten, krypande fram längs Norra Kungsvägen tillsammans med bilarna. Då bussen varit full har ej nya passagerare kunnat kliva på vid de kommande hållplatserna. Så ligger det. Det är verkligheten. Hade det funnits ett reversibelt körfält på hela eller del av sträckan hade resan gått fortare. Den norra brogrenen är dubbelfilig, men endast en körbana används idag.

Hur Lidingöbanans upprustning skulle förändra trafiksituationen på norra Lidingö på detta övergår mitt förstånd.

Det verkar som om din information om restider härrör från någon idealbild och inte verkligheten och hämtat från en tidstudie gjord vecka 31.

Jag bor på Näset. När jag lämnar Näset mot Ropsten på morgonen med cykel är jag framme samtidigt med bussen om vi startar samtidigt. Jag undviker att resa kollektivt om jag kan. När bussen har gått från Ropsten går jag hem om det är 30-minuterstrafik. Det går lika snabbt som att vänta på bussen. Nu har jag hälsan, vilket inte gäller alla de resenärer som väntar på tåg eller buss på Ropsten en kväll.

Om du lägger till promenaden till bushållplatsen och medelväntetiden på bussen vid hållplatsen som är fullkomligt oförutsägbar, men statistiskt är fem minuter, om bussen går var tionde minut, då har jag hunnit till Tennisstadion med cykel, när buss 203 kommer till Ropsten. Det är inte bra kollektivtrafik och något som Lidingös kommun- eller landstingspolitiker inte kan borde stolta över.

Trafikstockningen du berör på Norra Kungsvägen och det högra körfältet på bron beror inte trafiken mot Stockholm, utan att på grund av de bilister som ska köra av i Ropsten. Bilisterna mot Valhallavägen kör förbi Ropsten och kör då i vänster och mittre körbanan. Dessa körfält flyter på så snart all filbyten mot ropstensavfarten är genomförda.

Hade bron haft reversibla körfält och kunna släppa fram bussarna direkt till Ropsten från hela Lidingö, även södra ön, hade vi inte haft de köer vi har idag. Det är gåta för mig att detta inte är löst eller överhuvudtaget diskuteras.

I mina ögon är det brist på visioner och en sorglig politik.

Peter 2013-02-18 02:01

Nej du Göran, nu är du allt ute och cyklar! Jag vet inte vad det är för okända undersökningar eller missvisande statistik du lutar dig på men några 7 minuter tar det då inte att köra från norra Lidingö till t.ex Lilljanskogen, Stadion eller city. Inte heller från t.ex Näset till tennisstadion på Lidingövägen. Åtskilliga morgnar har jag suttit i de bilköerna eller från norra Lidingö över bron och ut genom Lilljanskogen. Även från Lidingö stadshus till nämnda mål får man räkna gott och väl ca 20-30 minuter i rusningstrafik. När dina uppmätningar gjorts måste väl vara i trafik då det går att rusa fram i bil.
Men du kan glömma att köra de sträckorna på 7 minuter i morgontrafik. Hur det sen ska kunna ske på 1 minut och 45 sekunder är bara nonsens, något som jag tycker politiker borde förstå inte grundar större förtroende.

Vad gäller bussarnas säkerhet borde du inte heller uttala dig ifall du inte kört buss tidiga morgnar, trött och sömnig, tvingad att dela din uppmärksamhet mellan stående passagerare i en överfull buss som vajjar fram och tillbaka vid minsta inbromsning och å andra sidan fräcka, hänsynslösa småbilförare som kastar sig in framför bussarna i köerna på bron, i avfarten och på uppfarterna och alla andra vägavsnitt där det ofta är farliga trafiksituationer. På kvällarna kan bussförarna också vara trötta och ouppmärksamma. Bussarna är gamla och har ofta fel på det ena eller det andra, bromsar, styrning och andra detaljer så det är bara en tidsfråga tills en buss skär genom räcket som en förskärare genom ett smörpaket. Det var i vart fall ett ofta återkommande samtalsämne när jag körde bussarna för några år sedan och de har inte blivit yngre sen dess och trafiken har inte minska heller…

Så en snabb, smidig och trygg tunnelbana skulle gynna alla. Det skulle minska biltrafiken avsevärt då många skulle välja t-bana om det fanns från ön. Därmed skulle både trafiken och köerna minska. Folk skulle kunna ta sig hem snabbt och säkert på kvällarna, inte minst äldre som kanske nu ogärna kör bil i stan. Företag skulle kunna etablera sig på ön förvissade om att arbetskraften kan ta sig till jobbet. Boende skulle kunna ta sig snabbt in till stan och vidare för att nå arbetsplatser mm. Det skulle bli mer attraktivt att bo på ön och mer attraktivt för företag och affärer att starta på ön. Framför allt skulle alla fastighetsägare tjäna på en modern, snabb, trygg kommunikationslinje, då alla villor skulle stiga ordentligt i värde. (Jämf Bromma där villapriserna märkligt nog är högre än på Lidingö, trots att här är grönare och vackrare. Men det beror just på avsaknaden av T-bana som kan konstateras är väldigt attraktivt, så folk kan ta sig in till stan eller till jobben utan att behöva sitta i bilkö eller byta buss etc.)

Lidingöbanan däremot har en begränsad betydelse. För alla på norra ön är den helt ointressant och för boende på södra ön är den av begränsad betydelse vilket märks tydligt på just biltrafiken, köerna och hur många som tycker den är skramlig, trång, långsam och osäker! Den hjälper ett väldigt begränsat antal människor och endast få förlitar sig på denna bristfälliga relik för att kunna ta sig till arbetet.

Jag tycker dock att den fyller en viss funktion på södra ön och skulle komplettera en T-bana om den bara gick från Gåshaga till Lidingö C. Där T-bana skulle gå in till city.
T-banan borde gå som nu från Sthlm central och vidare ut från Ropsten till Lidingö C och vidare till Larsberg, på vilket sätt den skulle serva södra ön väl och senare i framtiden kunna sträckas under vattnet till Nacka.

Göran Tegnér 2013-02-17 13:57

Peter pläderar för tunnelbana till Lidingö med argumentet att det är så stora problem med bilköerna in till stan och att tunnelbana till Lidingö skulle lösa detta i ett nafs. Du har rätt i din beskrivning av dagsläget.Restiden från Norra Kungsvägen vid Islinge till Ropsten har i dag uppmätts till 7 minuter och 30 sekunder under den mest belastade morgontimmen (som av någon anledning kallas för rusningstid). Och dessa bilköer beror främst på trängseln på Stockholmssidan, så som du själv så målande beskriver med Lidingövägen, Lill-Jansskogen och Valhallavägen. Men med Norra Länken öppnad för trafik år 2015 kommer den restiden att krympa till 1 minut och 45 sekunder, enligt aktuella prognoser. Detta ger en restidsvinst på 5 minuter och 45 sekunder per dag och riktning. För en daglig pendlare som åker i ”rusningstid” både morgon och kväll gör detta en restidsvinst per år på 43 timmar, d.v.s. en hel arbetsvecka (inkl. lite övertid). Lidingöbron har sex körfält och härmed en kapacitet av ca 5.400 fordon per timme och riktning. Idag går det ca 40.000 fordon på bron per dygn i båda riktningarna, d.v.s. ca 2.400 fordon per maxtimme och riktning. Aktuella prognoser för år 2030 pekar mot ca 57.000 bilar över Lidingöbron. Detta ger ca 3.400 fordon på bron år 2030, d.v.s. fortfarande med god marginal (62 % utnyttjande). Så med Norra Länken invigd kommer bilköerna på Lidingösidan med största sannolikhet att då helt försvinna. Så där faller ditt främsta argument mot tunnelbanan. Tunnelbanan behövs inte av detta skäl. Jag har tidigare på Lidingösidan visat att tunnelbana till Lidingö är en samhällsekonomisk katastrof. Men Lidingö har kvar ett reservat för tunnelbana för eventuell utbyggnad i en (avlägsen) framtid. Så man säga att ”vår beredskap är god” för tunnelbana.

Du oroar dig också för bussarna. Risken för att de ska välta över räcket är nog extremt liten. Det hände visserligen en gång på 1950-talet på en av Essingebroarna. Ytterst sällsynta olyckor kan inträffa även med spårväg och tunnelbana, liksom den osannolika olyckan i januari med Saltsjöbanan, som körde in i ett bostadshus. Tunnelbanor är dock det säkraste trafikslaget.

Att bussarna är dieselbussar är nog en övergående företeelse. Ca en tredjedel av Lidingös bussar är redan idag biogasbussar. Och de har en ekonomisk livslängd på ca 12 år, vilket gör att dielsebussarna successivt – och relativt snart – kommer att bytas ut mot bussar med mer miljövänliga drivmedel.

Karin 2013-02-17 10:19

Funktion behov nytta! Norra respektive södra ön. Måste vi lägga sådana aspekter på allt. Tänk om man skulle lägga in nytto- och behovsaspekten på allt här på ön, var hamnar vi då? Jag spelar inte golf men skulle t ex kunna ställa frågan vad nytta har jag och andra icke golfspelare av golfbanor. Tänk så många bostadshus som ryms på en golfbana. Men så resonerar jag inte.

En annan sak som jag ville ta upp apropå lidingöbanan är turism. Jag menar att blå tåget utgör en särskild lockelse och attraktionskraft för många som kommer långväga ifrån. Bland dem finns de som i sin vardag är vana att resa med höghastighetståg som går 300 km/tim och för dem blir det en upplevelse i sig att här på ön få resa med ett annat slags tåg som går som mest 30 km/tim över bron. Det blir ett reseminne bara det att ta tåget över bron för att besöka Millesgården eller att åka hela sträckan till Gåshaga Brygga för att komma till skärgårdsbåtarna. Tänk ur turistens synvinkel hur han/hon upplever att åka med lidingötåget utmed sträckan.

Det är rätt och riktigt att lidingöbanan ska vara kvar – kan inte ens föreställa mig en hel armada av bussar som skulle kriss-krossa vägnätet på södra ön för att ersätta lidingötåget.

Göran Tegnér 2013-02-16 20:21

Till Karin:
Innerligt tack för Dina synnerligen älskvärda kommentarer om mina insatser!

Till Henrik Boding:
Den enklaste och skonsammaste lösningen för Södra Kungsvägen hade varit att bygga det Norra vägalternativet. Den kortaste vägen mellan två punkter är en rät linje, vilken således hade gett den minsta miljöbelastningen. Tyvärr stoppades detta alternativ av en högljudd opinion av intressenterna runt Kottlasjön: NIMBY: Not In My Back Yard

Det näst bästa alternativet prövades inför valet år 2010 i form av en vägtunnel, men denna projektidé röstades ned av väljarna vid valet år 2010. Banans upprustning är sedan länge redan beslutad.

Trådbussar kostar dubbelt så mycket som vanliga miljödieselbussar, och betydligt mer än biogas- och etanolbussar. Det är långt ifrån kostnadseffektiva, men i Landskrona har de införts med hjälp av statliga subventioner. Så vid en given budget får man bara hälften så många trådbussar som vanliga bussar, vilket knappast ökar andelen resor med kollektivtrafiken.

Till Henry Duhs:
Du som boende på Norra ön hävdar att du inte vill finansiera något på Södra ön. Tänk om vi på Södra ön vore lika inskränkta och inte skulle vilja bekosta något äldreboende på Norra ön, när det blir dags för dig att söka in på ett sådant?

Och hur går ditt resonemang ihop med att det är landstinget som i huvudsak finansierar länets kollektivtrafik. Ska alla länsbor i Täby säga nej till en tunnelbana till Nacka, bara för att Täbyborna sällan åker till Nacka; och vice versa? Eller gäller ditt resonemang bara spårvägstrafik, men inte tunnelbaneinvesteringar, eller sjukhusinvesteringar?

Du verkar signalera egoismens evangelium, viket kanske också blir en debattfråga i nästa val?!

Peter 2013-02-16 18:34

Lidingö behöver T-bana!
Det skulle göra att företag och boende (=skattebetalare) kan och vill flytta till ön vilket skulle gynna oss alla. Handel och kultur skulle kunna blomstra.
När nu Värtahamnen bebyggs kommer det att dra kunder från Lidingö. Handeln kommer att minska här och Lidingö blir en trist sovstad.

Biltrafiken över bron, trängsel och köerna är ett stort problem som orsakar trängsel och farliga trafiksituationer varje dag. Dessutom bidrar till trängseln i innerstan, parkeringsproblem och massa avgaser!

Jag tror många skulle lämna bilen och istället ta T-banan in till stan om det fanns. Det skulle minska de elända långa köerna på norra Kungsvägen och på Lidingövägen, vid Ropsten, i Lilljanskogen och på Valhallaväge etc där vi idag har kaos och ständiga försenigar, överallt varje morgon.

Bussarna kör ca 800 turer varje dag över bron. Det är dieselbussar! Inte miljöbussar som i innerstan. Det räcker med att en buss går sönder eller att en bussförare nickar till så är katastrofen ett faktum. Bron är hög och en buss skär genom räcket som en kniv i ett smörpaket. Bussförare kan somna och bussar kan gå sönder. Vill vi ta den risken?

När nu ny bro ska byggas – Bygg T-bana in under Torsvik till Lidingö centrum. Uppgången skulle kunna ligga mellan stadshuset och biblioteket, dvs i anslutning till alla bussar! – Det skulle gynna alla!!

I framtiden skulle t-banelinjen kunna förlängas till Larsberg och sen under vattnet till Nacka. Det skulle ha många fördelar!
Även boende på södra ön skulle gynnas och den dyra spårvägen kunna minska. Spårvägen är dyr och endast få kan åka med den. Ingen på norra ön har nytta av den.

Henry Duhs 2013-02-16 00:48

Södra banan fyllde en funktion för industrin och behölls efter att bilbron invigdes 1971 på grund av det då fortfarande kördes godståg till Margarinbolaget. Nu är det behovet borta.

Karin 2013-02-15 21:23

Inte kan väl jag vara ensam om att se på Lidingö som en helhet, en enhet? För så har jag nämligen alltid tänkt. Två halvor varav den ena är inget utan den andra. Det blir tjatigt att höra om “norra” respektive “södra” titt som oftast. Lidingö ser ju geografiskt ut som den gör och går inte att räta ut, än här och än där. Södra Kungsvägen är visserligen ett återstående problem – huvudled som den är – för någon vägtunnel fick ju inte byggas. Men ska nu alla nej-sägare leta upp en anledning till att rösta bort lidingöbanan också?! Så får inte ske. Banan har funnits där sedan gammalt – det kom visst till delvis tack vare Gustaf Dalén. Den är en del av vårt Lidingö som vi kan vara stolta över. Lidingötåget ser så trevligt ut där det “skramlar” fram men låt bara upprustningen ha sin gång.
Men visst, det är väl bäst att jag gör en anteckning i almanackan om att det är val nästa år.

Henry Duhs 2013-02-15 18:34

Henrik Boding,

Jag håller med dig.

Naturligtvis är spårvagnskramarna nu överlyckliga på bekostnad av oss på norra Lidingö som får betala kalaset.

Det vi nu missar fantastik möjlighet att kunna använda oss av den senaste tekniken inom svensk fordonsindustri och finna pragmatiska lösningar. Att problemlösningen av Lidingös långsiktiga kollektivtrafik har kommit att nu handla om vilken typ av material de olika fordenens hjul är gjorda av är intressant och minst sagt beklaglig.

En satsning på dubbelledbussar som Volvo tillverkar och idag trafikerar linje 16 i Göteborg skulle vara en fenomenalt alternativ till stålhjulen på de importerade spårvagnarna. (I och för sig tillverkar Volvo sedan länge dubbelledbussar i Sydamerika).

Lidingö skulle kunna ha haft möjligheten att kunna dra nytta av, och använda ny teknik. WSP har i en rapport redogjort för BRT:s överlägsenhet i relation till andra fordonstyper.

Snart är det val och fram till dess kommer vi nog att får höra mer i denna fråga. Valutgången kommer visa vem som hade rätt.

//HD

Henrik Boding 2013-02-15 14:34

Det mest beklämmande är att satsningen på Lidingöbanan omöjliggör en vettig kostnadseffektiv lösning på vägfrågan Södra Kungsvägen. Där sitter vi rejält fast nu.
Det viktigaste för miljön är inte att att befintliga resenärer på Lidingöbanan för skönare säten. Det viktigaste är att fler ställer bilen hemma och åker kollektivt. Då kan buss erbjuda mkt högre service. Tänk som Landskrona, Växjö och andra kommuner med miljöambitioner. De satsar på moderna trådbussar. Lika miljöbra som spårväg men mycket billigare, tystare och flexiblare.

Karin 2013-02-15 13:31

Ett stort tack till Göran Tegnér för ditt stora tålamod och den sakkunskap i debatten om lidingöbanan och trafikfrågor som du om och om igen låter medborgarna ta del av bland annat här på Lidingosidan. Vad vore Lidingö utan förmågor som du?!

Göran Tegnér 2013-02-15 11:54

Bosse efterlyser min åsikt om och varför jag inte har krävt samhällsekonomiska kalkyler för Spårväg City och Lidingöbanan. Det finns två mycket enkla svar på denna fråga.

För det första: Avtalet mellan Lidingö och SL stadfästes i oktober 2009, samma månad som jag blev utnämnd till vice ordförande i Tekniska Nämnden för folkpartiet. Jag hade alltså inte varit i någon position att förbereda ett sådant avtal. Dessutom hade Tekniska Nämnden inte ärendet på sitt bord, utan denna för Lidingö centrala fråga sköttes centralt inom kommunstyrelsen och stadsledningskontoret.

För det andra: Jag är fritidspolitiker i Lidingö, inte i Stockholms läns landting (SLL), vilket gör att jag inte har något mandat att lägga mig i beslutsgången inom SLL. Jag har i den numera berömda DN-artikeln framfört mina åsikter beträffande Stockholmstrafiken i min egenskap av trafikkonsult och medborgare. Vad mera kan Du begära? Om du vill klaga på hanteringen inom SLL, bör du vända dig dit.

Bosse 2013-02-14 20:33

Helena

Jag tror/hoppas att vi menar samma sak fast uttrycker oss på olika sätt..

Jag sade att ”Varje infrastrukturinvestering är unik både t.ex. vad gäller investeringskostnader och det antal resenärer som kan förväntas utnyttja den nya investeringen. Det är därför man, om man vill vara professionell, måste ta fram samhällsekonomiska kalkyler så att samhällsnyttan kan beräknas”. I det som man i dagligt tal kallar för kalkyler över ett projekts förväntade kostnad ingår naturligtvis aktuella verkliga kostnader och förväntade kapaciteter baserade på kunskap från liknande arbeten. En kalkyl på ett stort unikt projekt är komplicerad och komplex. Naturligtvis ingår också ”empiriska kunskaper” i en sådan stor unik kalkyl. Men det går inte som jag uppfattade ditt uttalande att grovt jämföra totalkostnaderna för ett projekt med ett annat. Det samma gäller intäktssidan d.v.s. det antal passagerare som man beräknar är villiga att utnyttja projektet /järnvägen.

Jag har fortfarande inte fått svar från dig om du anser att det borde tas fram samhällsekonomiska kalkyler för så enormt dyra projekt som Spårväg City och Lidingöbanan.

Lidingö stad kommer att ”bygga fast sig” i en samhällsekonomiskt olönsam bana om man först börjar med att ”investera” en miljard och sedan en till och därefter kanske två miljarder.

Detsamma gäller Spårväg City där man börjat med en del utan att ha samhällsekonomiska kalkyler och därefter nu vill bygga vidare på samma sätt.

Helena 2013-02-14 15:16

Rättelse: Menade förstås “Men det betyder ju inte att en professionell prognos bortser från den kunskap man redan har om alla de parametrar som ingår i ett projekt.”

Helena 2013-02-14 12:35

Hej Bosse,
Jag avhåller mig från att svara på dina fåniga och nedsättande antaganden om min intellektuella förmåga.

I stället ska jag åter igen försöka förklara för dig betydelsen av empiri i sammanhanget och varför jag nämnde det: Jag skrev att jag anser att kunskap grundad på erfarenhet (= empirsk kunskap) är att föredra framför “sunt förnuft”. En erfarenhetsbaserad kunskap är självklart nödvändig för att åstadkomma professionella beslutsunderlag inkl, analyser om samhällsnytta mm. (därav det professionella).

Bosse, du skriver att “inga stora nya infrastrukturprojekt har samma parametrar som andra tidigare utförda infrastrukturprojekt.” Nej, inte ”samma” parametrar men likväl ett antal ”likartade”. Det vill säga att med kunskap om olika parametrar som ”resenärer” och olika typer av ”kostnader” så kan man göra just de beräkningar du nämner. En parameter kan beskrivas som en storhet vars värde är konstant i en situation men som kan anta ett annat värde i ett annat sammanhang (detta förklarar ju också Göran Tegners olika hållning gällande olika spårvagnsprojekt). Genom kunskap från andra infrastrukturprojekt (= erfarenheter som bildar empiri) kan man beräkna värdet på dessa parametrar i en ny situation. Bosse, du tycks mena att man ska börja från ruta ett varje gång nya beslut ska tas om sådant som inte exakt stämmer överens med tidigare erfarenheter. Världen och vetenskapen skulle inte komma så långt med en sådan metod.

Bosse, du har en mycket nedsättande ton mot andra som har en annan åsikt angående vissa saker än du har. Det skulle vara mer intressant om du kunde använda erfarenheterna från dina professionella framgångar i lokalpolitiken. Du kan ju börja med det samråd angående planerna för Centrum/Torsvik som snart kommer.

Och för att avsluta detta för min del: Min övertygelse är att Lidingö behöver både en ny och modern bro för tåg, cykel, moped och gående, samt en mycket bättre busstrafik. Den moderna kollektivtrafiken behöver både och. Den måste även vara tillräckligt attraktiv för att nya generationer i mindre utsträckning ska behöva bilen i sina liv. Det kommer att gynna både de som åker kollektivt och de som av olika skäl väljer sin egen bil. En effektivt fungerande infrastruktur är helt grundläggande för samhället. Hur mycket man än räknar är det naturligtvis omöjligt att på förhand exakt beräkna de samhällsekonomiska vinsterna av t ex effektivare restider, transporter av varor och framkomlighet för räddningsfordon, eller kostnader som t ex grus i maskineriet i form av undermåligt underhåll, bristfälliga entreprenörer, vädrets makter, felaktiga inköp osv. osv. Så som någon skrev tidigare: Det är bara efterklokheten som är en exakt vetenskap. Men det betyder ju inte att en professionell prognos utgår från den kunskap man redan har om alla de parametrar som ingår i ett projekt.

Göran Tegnér 2013-02-14 10:12

Till både Bosse och Henry Duhs

Det är glädjande att ni båda har så höga förväntningar om perfekta beslutsunderlag inom trafikområdet. Vi som jobbar inom trafiksektorn har satt detta med samhällsekonomiska kalkyler i system sedan 1970-talet, då jag började jobba som trafikanalytiker. Tillsammans med Bengt Westerberg, som då var trafiklandstingsrådssekreterae (senare folkpartiledare) utvecklade vi metoderna allra först i Sverige inom trafikområdet. Jag vill då först bara erinra om att samhällsekonomiska analyser normalt lyser med sin totala frånvaro inom andra samhällssektorer som skola/utbildning, vård, omsorg, försvar etc.Trafiksektorn ligger i detta avseende långt före alla andra samhällssektorer.

Men jag har faktiskt varit med om att göra en utvärdering av ”buss kontra Lidingöbana” på 1980-talet, när jag var utredningschef på landstingets trafikkontor. Då ville SL lägga ned Lidingöbanan och köra buss i stället. Då gjorde trafikkontoret en seriös utredning om detta val. Det visade sig då att det blev egalt ut samhällsekonomisk synpunkt mellan buss och bana. Och jag ska förklara varför: Ni båda och många andra stirrar er blinda på enbart de initiala investeringskostnaderna. Men dessa slås ju ut över en 60-årsperiod, och dessa (annuitetsberäknade) årskostnader ska ju adderas till de årliga driftkostnaderna. Det går 2-3 bussar per spårvagnståg och 2-3 gånger fler förare för buss jämfört med spårväg, och förarlönerna stiger med 3-4 % realt per år. Och eftersom två tredjedelar av busstrafikens driftkostnader är personalkostnader så stiger driftkostnaderna mycket snabbare för buss än för spårtrafiken. Mellan 1985 och 2008 3-faldigades driftkostnaderna för buss per sittplatskilometer i löpande priser, vilket var mer än för spårtrafikmedlen (2,5 gånger).

Bland annat på basis av denna utredning – och på en politisk vilja från majoriteten av Lidingös medborgare fattade Lidingö ett beslut omkring år 1986 att bibehålla Lidingöbanan, varvid ett avtal slöts mellan SL och Lidingö. Även detta avtal gäller fortfarande.

Bosse 2013-02-14 08:27

Göran Tegnér du skrev själv igår följande ” Tyvärr kan jag inte ge dig en fullständig kalkyl på en jämförelse mellan samhällsnyttan och kostnaderna mellan ett renodlat buss- och det nu aktuella spårvägsalternativet, även om jag skulle önska mig ett sådant; detta helt enkelt eftersom det inte finns en sådan kalkyl gjord. Detta kan man beklaga.” Både Göran och jag är tydligen överens om att en sådan kalkyl måste tas fram. Varför har du som trafikkonsult och politiker då inte krävt att en sådan måste tas fram innan beslut fattas?

Jag förmodar att du liksom jag anser att en samhällsekonomisk kalkyl på Spårväg City också måste tas fram.

Vad gäller gång- och cykeltrafiken så skrev Henry följande den 11/2. ”Om gamla bron försvinner kan gång- och cykelbanan enkelt fästas vid sidan av befintliga bron. Det går då att lägga vägbanan för gång- och cykelvägen i underkant av röda stållådan och förse den med ett skärmtak. Enligt ledande broexperter håller konstruktionen denna tillkommande last utan problem”. En sådan gång- och cykelförbindelse borde kunna utföras i en ganska lätt konstruktion och snöröjningen kan utföras med en liten lätt traktor.

Totalsumman ca. 10 miljarder för både Spårväg City och Lidingöbanan via Lidingö Centrum samt en ny dubbelspårig bro är inte gripen ur luften om du läser mitt inlägg den 11 feb.

Henry Duhs 2013-02-14 08:11

OK, även om inte kostnaden är 10 miljarder, kommer det bli ett antal miljarder, det råder det ingen tvekan. Hur sedan kostnaden bokförs spelar för mig mindre roll. Med samma resonemang kan vi lika väl argumentera för tunnelbana.

Ny tunnelbanebro istället för spårvagnsbro, en miljard. En tunnel med perrong på några hundra meter mellan Torsvik och Lidingö centrum, en miljard. Vid en ombyggnad av Lidingö centrum kan busshållplatser finansieras av byggrätterna i Lidingö centrum. I min värld som lekman blir detta två miljarder. Detta alternativ kommer sluta på två miljarder, varav en miljard är brokostnaden som vi ändå hade åkt på att betala som lidingöbor på grund av det usla avtalet som det styrande partiet underteckande på 1980-talet.

Jag håller med om att det var en brandfackla med kostnadsnivån på tio miljarder. I vart fall är det inte gratis och flera miljarder kronor har nämnts. Om det är kommunen eller landstinget som betalar är för mig egalt. Investeringen låter sig inte göras gratis och det är vi skattebetalare som på ett eller annat sätt får betala. Det tycks ändå inte finnas någon säkerhet vad det kommer att kosta. Hur Ropsten ska utformas eller hur bygget ska se ut är ännu inte utrett om Spårväg City någonsin kommer dit.

Så länge inte transparenta kostnadsredovisningar och samhällsekonomiska kalkyler inte finns blir det hokuspokus. Göran Tegner medger själv att han inte känner till några samhällsekonomiska beräkningar av nyttan med Lidingöbanan sett i relation exempelvis bussar och reversibla körfält på bilbron. Och vad hände med min undran om de reversibla körfälten? De tycks medvetet ha glömts bort. Jag väntar fortfarande besked på denna punkt. Denna åtgärd kan omgående skapa en stor samhällsekonomisk nytta för en i sammanhanget negligerbar kostnad.

För övrigt heter jag Henry Duhs om någon inte redan listat ut det tidigare. Jag har bott på Lidingö hela mitt liv. Jag har bott norra och södra ön och erfarenhet av öns infrastruktur sedan 55 år. Jag har bott i Brevik på Saltsjövägen där en annan framträdande folkpartist även bor som tar bilen framför Lidingöbanan som parkerar vid Ropsten När jag bodde där reste jag med Lidingöbanan så ofta det gick. Tyvärr gör inte fler personer det. Det borde vara kollektivtrafikreseplikt för de personer som vill lägga mina skattepengar på dessa olönsamma investringar.BOende i Högberga skulle kunna få bekväma miljövänliga expressbussar med snabbtrafik till i ett första skede till Ropsten och i framtiden till Lidingö centrum. Var finns dessa förslag med i utredningarna? Då de inte välkomnas av spårvägsmaffian är det uteslutna ur analysen som inte finns.

Robert, Vad Göran Tegner nog menar med sitt resonemang vad avser kostnaden för bussar och spårväg är att anläggande ny BRT och spårväg är det som kan ge märkliga kostnadsbilder. I och med att det på Lidingö inte finns någon jämförande utredning blir resonemanget än mer märkligt och fullt av snömos.

Igår kväll var jag på Antikmässan. Hemresan gick på räls. Väntetiden vid Älvsjö station och pendeltåget till T-Centralen var 30 sekunder. På T-Centralen kom tåget efter 4 minuter. Vid Ropsten möts jag informationen att nästa buss 203 till Näset går först efter 25 minuter.

Hade jag kunnat fortsätta med tunnelbanan till Lidingö centrum hade då jag sluppit omstigningen och gått hem på 13 minuter från Lidingö centrum eller tagit någon lämplig buss. Nu blev det inte så, utan jag tog istället en stärkande promenad hela vägen hem till Hälsan Ö som får en reell innebörd i dessa sammanhang. Då jag har SL:s månadskort och av såväl ekonomiska som miljöskäl inte tog en taxi.

Sur som jag var checkade jag in på Facebook och ondgjorde mig över vår usla kollektivtrafik till ön som kräver omstigning på Ropsten Efter någon minut kommenterar kommunalrådet Paul Lindquist min incheckning med en smiley och skriver att ”Tur att Lidingöbanan går oftare…”. Det är uppenbart att Lidingös kommunalråd själv inte så ofta reser med Lidingöbanan. Efter klockan 21:59 går Lidingöbanan en gång i halvtimmen, vilket är lika ofta som buss 203.

Ni vet vad jag tycker. Tunnelbana till Lidingö skulle underlätta livet för många och måste beaktas i planerna för Torsvik. För övrigt var jag inte ensam på Ropsten i kväll. Det var nog fler än jag som hade velat komma vidare snabbare, med eller utan promenad.

Återigen, jag säger inte att tunnelbana ska byggas till Lidingö idag, men utred möjlighet utan jäv och beakta alla kända förutsättningar. Därefter kan vi ta ställning och söka finansiering om det skulle visa sig att lidingöborna tycker det är en bra idé. Det är inte svårare än så.

Robert 2013-02-14 00:40

Bosse är nog inte alldeles ensam om att fortfarande ha svårt att förstå att Göran Tegnér som både trafikkonsult och lokalpolitiker kan komma till två diametralt olika slutsatser beträffande valet mellan buss och spårväg. Detta särskilt med tanke på att beslut om upprustning av banan tycks ha fattats utan ett anständigt underlag som medgav jämförelse mellan spåralternativet jämfört med bussalternativet ur kostnadssynpunkt, allt enligt citaten nedan.

Först av allt menar Göran Tegnér att motivet till tvärvändningen i syn på spårväg med det följande:

“I normalfallet är spårväg dyrare än buss, när båda systemen ska byggas upp från start. Men nu är fakta sådana att I fallet med Lidingöbanan så finns ju redan en spårväg: Här är det fråga om en upprustning av en befintlig anläggning, varför kostnadsjämförelsen blir helt annorlunda.”

De blir säkert annorlunda men i vilken utsträckning/hur mycket? Vad spelar det för roll att spåret ligger där om man ändå inte vet skillnaden i kostnader för spåralternativet jämfört med bussalternativet?

Göran Tegnérs svar till Anders Odéen:

“Tyvärr kan jag inte ge dig en fullständig kalkyl på en jämförelse mellan samhällsnyttan och kostnaderna mellan ett renodlat buss- och det nu aktuella spårvägsalternativet, även om jag skulle önska mig ett sådant; detta helt enkelt eftersom det inte finns en sådan kalkyl gjord. Detta kan men beklaga.”

Notera – det finns ingen sådan kalkyl !!

Kunde inte i min vildaste fantasi tro att inte ytterst noggranna sådana kalkyler utgjorde del av underlaget. Vad har man egentligen för underlag då gigantiska investeringar beslutas??

Kände mig rätt trygg i att beslut om upprustning av banan fattas efter mogna överväganden baserade på ett fullödigt beslutsunderlag. Är inte så säker längre.

Bosse 2013-02-13 23:03

Helena, jag representerar mig själv som Lidingöbo och skattebetalare som anser att enormt kostnadskrävande beslut måste grundas på professionella beslutsunderlag.

Om du är så naiv och oinsatt i ekonomiskt tänkande att du anser att ”empiriska kunskaper” är bäst och tillräckligt för att fatta beslut om mångmiljardprojekt avslöjar du dig verkligen. Helena du tycks inte förstå att inga stora nya infrastrukturprojekt har samma parametrar som andra tidigare utförda infrastrukturprojekt. Varje infrastrukturinvestering är unik både t.ex. vad gäller investeringskostnader och det antal resenärer som kan förväntas utnyttja den nya investeringen. Det är därför man, om man vill vara professionell, måste ta fram samhällsekonomiska kalkyler så att samhällsnyttan kan beräknas. Naturligtvis tar man då också fram motsvarande kalkyler på alternativa infrastrukturlösningar som i detta fall t.ex. bussar.

Helena det skulle vara intressant att höra om du har förmågan att ta till dig något av trafikkonsulten och Lidingöpolitikern Göran Tegnérs fullständiga ”sågning” av SL:s satsningar på spårvagnsutbyggnader.

Göran Tegnér 2013-02-13 23:00

Tack Jan!
Helt fantastiskt fin service!
Allt intressant finns här på Lidingösidan!
Suveränt bra!
Verkligen ingen idé att “gå över ån efter vatten”!

//Göran T

Jan Sjöberg, Lidingösidan 2013-02-13 22:35

Det är mer än intressant att läsa inlägg på just Lidingösidan som hänvisar än till Lidingö stads hemsida, än till veckotidningen på ön för att kunna visa hur den nya spårvangnsdepån ska se ut. Lidingösidan har fortlöpande under åren skrivit om detta och även lagt ut filmen som visar den nya depåns gestaltning. Så varför krångla till det? Här är några länkförslag:

Lidingösidan 4 juli 2011 finns på denna länk, som ni själva får kopiera och klistra in: http://lidingosidan.se/lidingoe/3376/test-av-video

Lidingösidan 29 oktober 2010 finns på denna länk, som ni själva får kopiera och klistra in: http://lidingosidan.se/lidingoe/2522/sl-bygger-nya-sparvagns-och-bussdepaer-pa-lidingoe

Man kan också skriva in ordet “spårvagnsdepå” i sökrutan uppe till höger så kommer det upp massor med intressanta artikelförslag. Man behöver inte gå över ån efter vatten när källan ligger precis framför ögonen. :-)

Göran Tegnér 2013-02-13 22:13

Henry fortsätter att orda om markupplåtelsen. Mig veterligen är den totalt dominerande marken redan i SLs ägo; det har bara skett byten av ett fåtal smärre markplättar mellan staden och SL. Detta kan Du höra närmare om med tjänstemännen på Miljö- och stadsbyggnadskontoret.

Samtliga partier i Lidingös kommunfullmäktige beslöt i total enighet att låta bygga en ny spårvägs- och gång/cykelbro därför att detta skulle medföra en lägre livscykelkostnad jämfört med att reparera den gamla bron. Jag har själv varit med och granskat alla nuvärdeskalkyler och gjort och granskat känslighetskalkylerna inför brobeslutet. En sådan bro behövs även för gång- och cykeltrafik och den måste kunna trafikeras av ett snöröjningsfordon typ traktor. En ny bro innebär således ingen fördyring jämfört med vad ”status quo” skulle ha inneburit.

Dina sifferlekar går jag inte in på, det baseras inte på fakta. Du spekulerar vidare hej vilt om SLs bussdepå i Frihamnen långt in i framtiden, snacka om att vara ute och cykla i fantasins värld, när argumenten tryter.

Anders Odéen är inte nöjd med den information som finns på Lidingös hemsida, och vill ha mera lättillgänglig info i lokaltidningen. Jag vill minnas att Lidingö Tidning och/eller Mitt i Lidingö har haft reportage om spårvägsdepån med bilder och allt; men detta kan du väl kolla direkt med tidningen. Fördelen med informationen på hemsidan är att den ligger kvar där, en tidning kan ju lätt försvinna ut i pappersinsamlingen. Dessutom är jag övertygad om att intresserade Lidingöbor är läskunniga även på en sådan pedagogiskt väl utformad hemsida som Lidingös. De är inga yrvakna fågelungar som måste teskedsmatas hela tiden…

Bosse har fortfarande svårt att förstå att jag som både trafikkonsult och lokalpolitiker kan komma till två diametralt olika slutsatser beträffande valet mellan buss och spårväg.

I Stockholmsfallet handlade det om fem och en halv nya spårvägslinjer (halva Spårväg City är ju redan byggd fram till Djurgårdsbron) jämfört med BRT – Bus Rapid Transit. Och då är kostnadsskillnaden tydlig till fördel för BRT. I Lidingöfallet har vi redan en spårväg som ska upprustas efter 99 år, och det behövs ca tre busslinjer för att ersätta banan. Dessutom har jag redan tre gånger berättat att beslut redan har fattats både i Lidingö och i landstinget om att rusta upp banan och koppla ihop den med Spårväg City och att detta beslut dessutom har stadfästs genom ett avtal mellan dessa parter. Fattat beslut gäller och upprustningen upphandlas för närvarande och bygget startar om ca 5 månader.

I Trafiknämndens beslut (i landstinget) kostnadsberäknades Spårväg City till 4,85 Mdr kr, varav Lidingö ska bekosta en spårvagn för maximalt 30 Mkr. Upprustningen av Lidingöbron bekostas av Lidingö Stad, men en upprustning hade blivit nödvändig ändå, eftersom spårvägsbron även måste bära gång- och cykeltrafik. Nu har vi Lidingöpolitiker – än en gång i total politisk enighet – valt att bygga en ny bro. Detta sparar mellan 60 Mkr och 113 Mkr (beroende på kalkyräntan) under hela kalkylperioden, som är 120 år, jämfört med att reparera den gamla bron. Siffran 10 miljarder kronor är helt gripen ur luften.

Helena 2013-02-13 19:05

Hej Bosse,
vilket parti representerar du? Jag representerar mig själv såklart, annars hade jag skrivit under med partibeteckning vilket är gängse beteende. Och ja, jag vidhåller att kunskap grundad på erfarenhet är en bra grund för stora och dyra infrastrukturprojekt. Förvånar mig att du raljerar över detta. Antar att du inte menar allvar. Min man tror att du inte vet vad “empirisk” betyder?

Anders, du skriver “anonyma Helena”. Varför skriver du inte “anonyma Bosse och Henry”? Är det för att det är ok att vara “anonym” om man tycker som du eller är ni bekanta? “Att hänvisa till alla dessa länkar är att smyga undan och hoppas på att ingen reagerar förrän det är för sent. “ Skämtar du? Jag försökte göra dig en tjänst genom att hänvisa till var du enkelt kunna finna mer information. Jag tycker inte att mina skattepengar ska läggas på en särskild ordning för att informera dig som varken orkar läsa tidningar eller hemsidor eller gå på utställning i stadshuset för att ta reda på fakta.

Henry, jag antar att du också skämtar när du påstår att Lidingöborna ska betala 10 miljarder för att rusta upp Lidingöbanan.

Som jag har förstått det så kommer alla Lidingöbor under våren att få all information vi behöver, inklusive de ekonomiska kalkylerna, för olika planförslag för Centrum/Torsvik inkl. Lidingöbanan. Detta ska nämligen gå ut på samråd så att alla Lidingöbor kan tycka till. Det är så det brukar gå till. Sen ska vi tom kanske folkomrösta om det hela. Så i slutändan kommer alla Lidingös medborgare få vara med och fatta “rätt” beslut, vad det nu blir.

God kväll!

Henry 2013-02-13 17:43

Tio miljarder kronor kan skrivas 10 000 000 000 eller 10 upphöjt till 10. Det är den uppskattade kostnaden för vad som här debatteras.

Vi kanske ska stanna upp ett tag och reflektera vad det betyder, egentligen.

Om tio miljarder divideras med antalet på 44 000 invånare på ön idag blir siffran 227 272 kronor per invånare, ung som gammal.

Som boende på norra ön vill jag gärna ha valuta för mina skattekronor. Det är naturligt att så länge finansieringen och nyttan av Lidingöbanan inte redovisas öppet kommer det ställas frågor som vi skattebetalare vill ha svar på.

OPM, Other Peoples Money, är något som många gånger kan vara lätt att besluta om. Nu är det faktiskt våra pengar det handlar om. Det är stora belopp som avse och som under lång tid kommer att påverka våra liv.

För övrigt åkte jag själv med den allra sista turen med norra banan som jag inte saknar.

Bosse 2013-02-13 17:18

Göran Tegnér, hur kan du som trafikkonsult på WSP fullständigt döma ut SL:s spårvägsutbyggnader i media och samtidigt sitta i den politiska ledningen på Lidingö och rösta för en trafikslag som du som konsukt dömt ut? Har inte dina vänner i kommunledningen läst din debattartikel i DN och ställt följdfrågor till dig?

Bakgrunden är följande:

Konsultföretaget WSP har i en utredning visat att kapitalkostnaderna för spårvägar i stockholmsområdet är 8 – 22 gånger högre än kapitalkostnaderna för buss. WSP skriver vidare i denna utredning att ”Spårväg är således både dyrare såväl i investering som i drift och dessutom ökar årskostnaderna i det närmaste dubbelt så snabbt för spårväg jämfört med buss”.

Göran Tegnér, som uttalar sig i ovanstående artikel, är trafikkonsult på analys- och teknikföretaget WSP. På DN Debatt 2011 10 05 kritiserar Tegnér de sex planerade spårvägslinjerna, som enligt konsulten kan komma att kosta uppåt 40 miljarder kronor. Enligt Göran Tegnér skulle SL “lika gärna kunna bjuda dessa nya resenärer på en taxiresa på 15 kilometer varje dag under 40 år för samma belopp”. http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/sl-kan-lika-garna-bjuda-nya-resenarer-pa-taxi

Bosse 2013-02-13 16:42

Helena,
Det är uppseendeväckande att du försöker att avfärda andras synpunkter i denna viktiga fråga med följande uttalande ”Det känns rätt meninglöst att diskutera lokalpolitik med personer som inte förstår att utgångpunkten för en meningsfull diskussion inte är deras förmenta kunskapsläge i frågan”. Både jag och andra på denna debattsida är intresserade av att få reda på om du representerar något parti i Lidingöpolitiken och i så fall vilket parti.

Helena jag skrev igår nedanstående inlägg, utan att få svar från dig, om vikten av att beslut om enormt stora projekt, måste baseras på samhällsekonomiska kalkyler. Din uppfattning är tydligen att sådana kalkyler inte behövs. Ditt uttalande om att det är bättre med ”empiriska kunskaper” hos beslutsfattare är uppseendeväckande speciellt om du är politiker.

“Helena det är självklart att vi måste kräva att våra politiker har ”sunt förnuft” och det är också en fördel om skattebetalarna har sunt förnuft.
När politiker som Wennerholm och Lindquist vill spendera ca. 10 miljarder, av våra skattepengar på Spårväg City och Lidingöbanan, utan att först ha redovisat acceptabla samhällsekonomiska kalkyler visar detta att de inte har ”sunt förnuft” och dessutom att de saknar respekt för VÅRA skattepengar.

Att fatta beslut om sådana enormt stora utgifter, som ca. 10 miljarder, endast grundat på ”empiriska kunskaper” som du verkar förorda tyder på att du är aningslös och inte heller har respekt för våra skattepengar.

Det är självklart att alternativet med olika typer av bussar på Lidingö, istället för Lidingöbanan, måste utredas seriöst innan vi spenderar mer skattepengar på Lidingöbanan.
Bosse 12 februari 2013, 13:49”

Karin 2013-02-13 15:54

Sedan länge har jag följt det mesta av vad som skrivits om lidingöbanan, huvudsakligen på stans hemsida, Lidingosidan, SLs hemsida och så förstås utställningen i stadshuset. Och jag är ändå bara en vanlig “Svensson” men intresserad. Vidéon från Aga har jag sett både en och två gånger. Depån blir precis som Göran Tegner säger “väldigt vacker och tilltalande”. Man förstår att arkitekten har vinnlagt sig om att depån ska passa in i AGA området. Så glad dock att inte depån blir högre. Det har alltså funnits alla möjligheter för den som engagerar sig att följa hela planeringsprocessen på hemsidor och på utställning i stadshuset. Talade tidigare med en person från norra ön som än idag saknar norra lidingöbanan och han är säkert inte ensam om att sakna “sin” bana. Som boende på södra ön är jag så glad att vi får ha lidingöbanan kvar.

Anders Odéen 2013-02-13 14:54

Göran och anonyma Helena… Sluta hänvisa till en massa länkar på olika hemsidor… Nu pratar vi om vanliga människor som kanske inte följer informationen som man kunde önska. Detta måste ut i offentligheten, bli lättillgänglig i Lidingö Tidning, i “Vårt Lidingö” och presenteras i stadshuset på lämplig plats. Att hänvisa till alla dessa länkar är att smyga undan och hoppas på att ingen reagerar förrän det är för sent. Depån som förutsätter tågalternativet passar som Henry skriver möjligtvis på en flygplats. Den passar helt enkelt inte in här – inte med tanke på den intensiva spårvagnstrafik till hela Stockholm det enligt avtalet innebär. Låt oss få se en objektiv och relevant bussutredning, så att det finns jämförelsetal. Vem hittade på devisen “Vilja och våga” i stadshuset? Ta bort den, eller se till att alla ansvarstagande politiker följer den så att lidingöborna känner att dom är “med på resan”. Jag tvivlar på att så många är med på tågresan om alla fakta läggs fram på ett vettigt sätt…

Henry 2013-02-13 12:40

Helena,

avtalet med SL om hur upplåtelsen av marken för spårvagnsdepån är hemligt och ej tillgängligt för analys. Om du har annan kunskap är du välkommen att berätta var det kan studeras och hur avtalet ser ut och/eller innebörden av detsamma. De att din förtroendevalde redogör för denna överenskommelse med SL om du själv inte finner svaret.

Delar av bussdepån är flyttad till Frihamnen. Det är inte troligt att denna värdefulla mark kommer att användas till bussdepå när Djurgårdstaden är utbyggd.

Vidare är min uppfattning av spårvagnsdepån på Lidingö är riktigt ful. Den skulle måhända passa på en flygplats. Den ska byggas för att härbärga alla Stockholms, och Lidingös spårvagnar. Samtliga vagnar ska köras ut i linjenätet från Lidingö eller ännu värre genom Lidingö centrum och bommar ska fällas varje gång ett tåg ska passerar är inte, som du kanske redan förstår, inget som tilltalar mig.

Depån förutsätter att det byggs en bro som du och jag först ska betala för så att vagnarna ska nå stockholmsidan annars blir den överflödig.

Frågeställningen vad som händer med befintlig biogasledning till Daleum är fortfarande obesvarad.

Göran Tegnér 2013-02-13 12:11

Anders Odéen, tack för Dina frågor. Visst har du rätt i att det är en sak att fatta besluten rätt och en helt annan att fatta rätt beslut. Och efterklokheten är en exakt vetenskap. Men vad jag menar är att vissa beslut måsta man acceptera att de en gång är fattade, man kan inte alltid och hela tiden riva upp alla beslut, då får vi anarki…

Du efterlyser hur spårvägsdepån vid AGA kommer att gestalta sig. På SLs hemsida finns en bild med lite text, se:
http://sl.se/sv/Om-SL/SL-planerar-och-bygger/Lidingobanan/Sparvagnsdepa-vid-Aga/

På Lidingö Stads hemsida hittar du en hel del information om Spårvägsdepån:
https://www.lidingo.se/toppmeny/byggabomiljo/detaljplanerochoversiktsplan/detaljplaner/pagaendedetaljplaner/nysparvagnsdepavidaga.4.127950af12de81688a280001410.html
med en belysande video film om hur den kommer att te sig. Själv tycker jag att den blir väldigt vacker och tilltalande. I högerspalten hittar du 9 olika handlingar om depån. Planförslaget har dessutom varit utställt i Lidingö stadshus 9 maj – 13 juni 2012. Så det finns och det har funnit rikliga tillfällen att ta till sig information om spårvägsdepån.

Tyvärr kan jag inte ge dig en fullständig kalkyl på en jämförelse mellan samhällsnyttan och kostnaderna mellan ett renodlat buss- och det nu aktuella spårvägsalternativet, även om jag skulle önska mig ett sådant; detta helt enkelt eftersom det inte finns en sådan kalkyl gjord. Detta kan men beklaga. Ett fragment ur högen om kostnadsinformation, som jag läste i DN den 9 febr i artikeln: ”Dyrare bussar sämre på att hålla tiden”. SL:s busskostnader hade fördubblats på tio år.

Helena 2013-02-13 12:10

Det känns rätt meninglöst att diskutera lokalpolitik med personer som inte förstår att utgångpunkten för en meningsfull diskussion inte är deras förmenta kunskapsläge i frågan. Börja med att ta reda på vilka beslut som har tagits och på vilka grunder. Sen när det gäller t ex spårvagnsdepån vid AGA så finns det sedan länge mycket detaljerad information om hur den kommer att gestalta sig. Kolla in på Lidingö stads hemsida där alla handlingar finns, t.o.m. en film, eller kontakta miljö- och stadsbyggnadskontoret. Reelt ansvar kan bara tas av den som bemödar sig om att ta reda på alla fakta i frågan och underlåter att påverkas av löst skvaller o konspirationsteorier.

Anders Odéen 2013-02-13 09:26

Göran, bara för att man är folkvald och har majoritet samt fattat beslut i demokratisk ordning och anda, behöver det ju inte betyda att man fattat rätt beslut. Det är mänskligt att fela och med tidsfaktorn i fokus och en hel del ekonomiska aspekter som framkommit, så är det väl inte mer än rätt att ifrågasätta. Visa oss parallella kalkyler, där tåg i sin fullt utbyggda skepnad och bussmöjligheterna sätts på pränt. Många faktorer finns med och måste belysas. Några sådana exempel:
Vad kostar det att bryta upp och flytta bussarnas biogasledningar? Och visa lidingöborna på ett tydligt sätt hur den planerade spårvägsdepån ser ut i sin tänkta position och ställ frågan om vi verkligen vill ha en dylik jättebyggnad så centralt placerad.Sen har vi brofrågan och de konsekvenser en ny sådan medför och vilka alternativ som bör utredas och kalkyleras. Ursäkta mig… men spårvägsalternativet och bussmöjligheterna behöver tydligare belysas, redovisas och jämföras på ett öppnare sätt, oavsett ingångna avtal och om dessa måste omförhandlas. Det är som sagt mänskligt att fela – lika mänskligt som att ta ansvar!

Göran Tegnér 2013-02-13 00:08

Mitt debattinlägg om Spårväg City och Lidingöbanan har rönt stor uppmärksamhet och renderat många inlägg. Det är bra. Det är naturligt att åsikterna bryts och är delade i en demokrati. Här mina personliga kommentarer:

1) Roggan; Tomtefar och Fredrik gillar inte spårvagnar, och precis som Henry så verkar dessa herrar ha glömt bort och negligerar det faktum att Lidingös folkvalda politiker i enighet har fattat beslut att låta rusta upp Lidingöbanan. Lidingö Stad och Landstingets trafikföretag, SL, (nuvarande landstingets trafikförvaltning) har dessutom i civilrättsligt bindande avtal kommit överens om detta. I detta avtal är man dessutom överens om ”en sammankoppling av Lidingöbanan med Spårväg City”. Landstingets likaledes demokratiskt valda majoritet har i ett flertal beslut valt att fortsätta satsningen på dessa båda spårvägslinjer. Det är ju endast om men struntar i dessa demokratiskt valda beslut, som man kan önska sig något helt tvärtemot.

2) Bosse är mera påläst och har mycket riktigt observerat min artikel i DN Debatt 2011 10 05 där jag pläderat för Bus Rapid Transit generellt i Stockholms innerstad och att jag visat att i normalfallet är spårväg dyrare än buss, när båda systemen ska byggas upp från start. Men nu är fakta sådana att I fallet med Lidingöbanan så finns ju redan en spårväg: Här är det fråga om en upprustning av en befintlig anläggning, varför kostnadsjämförelsen blir helt annorlunda. I fallet med Spårväg City är detta beslut fattat av landstingets politiker, och dessutom åberopat i avtalet med Lidingö. Jag anser att ingångna avtal ska hållas. Bosses kostnadskalkyler kan jag inte följa eller verifiera. Lidingöbanans dragning via Lidingö Centrum är ingalunda beslutad ännu; den kommer att behandlas i samband med samrådet om Centrum/Torsvik nu under våren. Vi politiker kommer att lyssna på medborgarna i denna fråga.

3) Karin efterlyser mera fakta om de nya Lidingöbanevagnarna. Landstinget har beställt 7 st nya 40 meter långa spårvagnar från ett spanskt företag som heter CAF. De kommer att ha 100 sittplatser vardera, och som tätast gå var 5e minut till AGA, vilket ger 1 200 sittplatser per timme och riktning.

4) Robert – liksom Henry – efterlyser en fullständig samhällsekonomisk kalkyl för hela spårvägspaketet Spårväg City – Lidingöbanan. Sådana kalkyler brukar man göra och det kan jag hålla med om att man alltid bör göra.

5) Helena är å andra sidan mycket positiv till Lidingöbanan, trots att hon bor på Norra Lidingö, vilket också är intressant.

6) Henry har kritiserat sönder hela projektet Lidingöbanan + spårväg City i 14 punkter plus 9 stycken härutöver. Han har fått svar på tal av ”Trogen Tågresenär” som har besvarat Henrys alla punkter sakligt och korrekt, och har i gengäld fått svar på tal med versaler i ett osedvanligt högt tonläge. ”När argumenten tryter höjer man rösten” är talesättet, här tar Henry till VERSALER. Jag ska inte ge mig in denna polemik. Jag instämmer i Helenas vädjan om en lugnare och mer lättläst debattstil både innehållsmässigt och stilistiskt.

Många argument har framkommit både för och emot spårväg. Två fakta kvarstår:
A) Lidingö och Stockholms läns landsting har i demokratisk ordning beslutat om att rusta upp Lidingöbanan och koppla ihop den med Spårväg City.
B) Socialdemokraterna i landstinget har hotat att – om de kommer till makten – riva upp eller avsevärt senarelägga Spårväg City.

Henry 2013-02-12 20:26

Helena,

Du resonerar rätt och riktigt som poängterar att versaler inte passar. Kritiken stämmer vad gäller läsbarhet. Min ambition är inte att försvåra läsningen eller vara högljudd. Dock är det svårt att i detta forum använda annan typografi. Texten är svårläst, men budskapet är det samma.

Ännu har inte några välunderbyggda svar som bemöter mina synpunkter uppdagats.

Det viktiga är att sakfrågorna belyses. Jag tar gärna till mig konstruktiv kritik som kan förklara fördelarna med Lidingöbanan och den kalkyl som motiverar att det överhuvudtaget satsas en enda krona på upprustningen. Sakliga argument saknas och det är det som är alarmerande.

Passagerarunderlaget är lågt sett i relation till investeringskostnaden. Boende på norra Lidingö ska vara med och betala men får ingen påvisbar nytta av upprustningen av Lidingöbanan. Det blir intressant inför nästa val när den polletten trillar ner hos boende på norra ön.

Frågor som huruvida Lidingö stad till exempel ska sponsra väderskydd eller ej är av underordnad betydelse. När vi kommun- och landstingsinnevånare står inför miljardinvesteringar som kommer innebära att kommunen blir intecknade långt över öronen för lång tid och annan verksamhet blir då lidande bör varningsflagg hissas. Då är det kanske trots allt på sin plats höja sin röst något. Den samhällsekonomiska nyttan av Lidingöbanan behöver utredas.

I dagens Lidingö Tidning fanns en artikel om Ropsten som tog upp de olösta problemen anslutningarna. Det är bara ett till exempel på att det nog blir svårt att lösa frågorna. Med en tunnelbana till Lidingö undanröjs många problem till en lägre kostnad vad Lidingöbanans upprustning kostar när alla kostnader är summerade.

Det är min fulla övertygelse om att jag inte är ensam om fördelen med att i framtiden kunna kliva på en buss, låt säga nära Mosstorp, och åka utan byten till Universitet.

Slutligen vill jag tillägga att jag helst om möjligt cyklar för istället för kollektivt resande. I sista hand tar jag bilen. Men idag är jag inte ute och cyklar då det är för mycket dimma och snömos som gör det något svårt.

Henry

Helena 2013-02-12 16:52

Vill bara påminna om att långa inlägg med versaler är både oläsliga och olustiga.

“Den som vill väcka särskild uppmärksamhet kan skrika, om det rör sig om muntlig kommunikation. I skrift motsvaras en sådan strategi av versaler. I ingetdera fallet är metoden att rekommendera”
http://www.svd.se/kultur/sprakspalt/skrikiga-versaler-tappar-mark_388645.svd

“Stora bokstäver (versaler) eller kursiv stil, underlättar sällan läsandet.”
http://www.fritext.se/svenska/svenskafs.html

“Undvik att skriva med stora bokstäver. I mejlsammanhang är det lika med att SKRIKA. Det är både störande och gör texten svårläst. “
http://wwwc.aftonbladet.se/it/0003/13/itskolan.html

Henry 2013-02-12 14:26

BÄSTE TROGEN TÅGRESENÄR,

MIN MAGKÄNSLA ÄR NOG ATT DU TAR BILEN FÖR NÄR TILLFÄLLE GES OCH ÅKER SPÅRVAGN DÅ OCH DÅ. UPPENBART ÄR DU FÖR SÖDRA BANAN DETTA UTAN ATT TA HÄNSYN TILL VAD DET KOMMER KOSTA OSS LIDINGÖBOR I TID OCH PENGAR.

Jag flikar in mina svar i VERSALER nedan. Trogen tågresenärs text i gemen stil.

1. En ny infart kommer att byggas vid AGA station, så du behöver inte åka via Larsbergsvägen. DÅ FÅR VI SÅLEDES YTTERLIGARE EN JÄRNVÄGSÖVERGÅNG MED BOMMAR SOM HINDRAR VÄGTRAFIKEN. SMART TÄNKT. TA BORT RÄLSEN ISTÄLLET.

2-3. Även bussar kostar pengar för skattebetalarna. JA, DET ÄR INGET NYTT. De nuvarande tågen är över 65 år gamla. VÄLKÄNT. På samma tid har bussarna bytts ca 6 gånger om. OCH DESSUTOM FÅTT FLERA NYA FLEXIBLA LINJER PÅ ÖVRIGA LIDINGÖ. DET FINNS INGA ALTERNATIVA KOLLEKTIVA FÄRDMEDEL PÅ SÖDRA ÖN VÄRDA NAMNET. SÖDRA BANAN BEHÅLLS EFTER DET ATT NYA BRON BLEV KLAR I OCH MED ATT GODSTRAFIKEN GICK PÅ JÄRNVÄG TILL MARGARINBOLAGET OCH AGA. NORRA BANAN LADES NER NÄR NYA BRON VAR BLAR 1971 dessutom, tror du att det är gratis att bygga nya bussvägar från Gåshaga till Lidingöbron? NEJ, DET ÄR INTE HELLER AKTUELLT. FÖRSVINNER SPÅREN MELLAN DALEUM OCH PARKVÄGEN KAN DETTA UTRYMME ANVÄNDAS TILL FYRFILIG VÄG MED REVERSIBLA KÖRFÄLT. DET ÄR INTE DYRT. ATT BYGGA I RELATION TILL SPÅRVÄG. DET ÄR GARANTERAT MYCKET DYRT ATT BYGGA OM SÖDRA KUNGSVÄGEN MELLAN BAGGEBY OCH CENTRUM OCH DÄR DELA VÄGEN MELLAN SPÅRVÄG OCH BILTRAFIK. ELLER ÄNNU DYRARE, DRA SPÅRVAGNEN I EN BERGTUNNEL TILL LIDINGÖ CENTRUM. DET ÄR SAMMA SAK SOM TUNNELBANA, ELLER HAR JAG HELT FEL. SPÅRVAGN I BERGTUNNEL, HÖR NI INTE SJLVA HUR GALET DET LÅTER. Buss finns från Ropsten till Karolinska. STÄMMER, MED DET INNEBÄR BYTE OCH DEN GÅR DAG INTE VIA NORRA LÄNKEN AV NATURLIGA SKÄL. Den måste inte gå från Gåshaga för det. NEJ, MEN DET VORE BRA OM EN STOMBUSSLINJE STARTAR I GÅSHAGA. KOMMER SPÅRVAGNEN LÄR DET INTE BLI AKTUELLT MED DENNA FRAMTIDA SERVICE.

4. Fel, kapaciteten per tågset är ungefär detsamma. SL planerar dessutom att utvidga till 5- eller 6-minuters trafik från AGA station. då ökar kapaciteten enormt. JA, MEN SÅ LÄNGE DELAR AV BANAN ÄR ENKELSPÅR ÄR DET OMÖJLIGT ATT NÅ SAMMA PRESTANDA SOM OM DET VORE DUBBELSPÅR. I PRINCIP KAN MODERNA, FLERAXLIGA BUSSAR NÅ SAMMA KAPACITET SOM EN SPÅRVAGN. MALMÖ OCH KARLSTAD SATSAR PÅ DENNA TEKNIK OCH GYNNAR SAMTIDIGT NY TEKNIK OCH SVENSK FORDONSINDUSTRI. GOGGLA BRT, ELLER BUS RAPID TRANSPORT, OM DU INTE REDAN VET VAD JAG SYFTAR PÅ. DESSUTOM KOMMER VAGNARNA TYDLIGEN BLI AV SAMMA TRÅNGA OCH SMALA TYP SOM TRAFIKERAR DJURGÅRDSBANAN. DESSA ÄR TRÅNGA OCH INTE PÅ LIKA TRIVSAMMA SOM TVÄRBANAN. VARFÖR FRAMGÅR TINTE DETTA I DEBATTEN?

5. Ja den kan användas för reserverade bussfält. OCH, DÅ SÅ, SE TILL ATT DET BLIR VERKLIGHET IDAG. VAD VÄNTAR NI PÅ? DET SKULLE OMGÅENDE UNDERLÄTTA FÖR ALLA SOM SKA ÖVER BRON I RUSNINGSTRAFIKEN. GÖR NÅGOT ÅT SAKEN.

6. Spårvagn är dyrare än buss ja och tunnelbana är ännu dyrare. Ändå förespråkar du tunnelbana. JA, FÖR TUNNELBANA TILL LIDINGÖ KAN INTE BLI DYRARE TILL LIDINGÖ. SKA ÄNDÅ EN NY BRO BYGGAS BYGG. OM JAG HAR FEL, VISA BERÄKNINGEN OM DET ÖVERHUVUDTAGET FINNS NÅGON. Men sanningen är den att alla tre behövs för att klara kollektivtrafikbehovet i regionen. Det billigaste vore förstås att bara köra buss överallt, men det skulle inte gå i innerstan. därför behövs också dyrare men kapacitetsmässigt bättre alternativ också. NEJ JUST DET, BYGG TUNNELBANA.

7. Det vet vi inte än, det beror på miljödomen men sannolikt ja (eller öppningsbar). DET RÅDER KNAPPAST NÅGON TVEKAN OM ATT BRON SKA VARA ÖPPNINGSBAR, VILKET INNEBÄR ETT STOPP I SPÅRVAGNSTRAFIKEN OM INTE BRON LÄGGS 12 METER OVAN VATTENYTAN. Om den ska sänkas i Torsvik beror ju på om den ska gå via Centrum eller längs vattnet. Men du glömmer det viktigaste, oaktat tåget behövs en gång- och cykelbro i alla fall. SOM SAGT GÅNG- OCH CYKELVÄG GÅR ATT FÄSTA VID SIDAN AV NUVARANDE BILBRO. DETTA FINNS INTE MED I DISKUSSIONEN I OCH MED ATT DET INTE BEHÖVS NÅGON NY SPÅRVÄGSBRO OM SÖDRA BANAN FÖRSVINNER. FÖRSÖK FÖRKLARA VARFÖR DETTA INTE NÄMNS I UTREDNINGARNA.

8. Fel. I rusningstrafik fälls bommarna som mest var femte minut och är nere i 90 sekunder. FEL, BOMFÄLLNINGEN SKAPAR KÖER SOM GÖR ATT STOPPEN VID BOMFÄLLNINGEN BLIR LÄNGRE. DE TAR TID INNAN BILTRAFIKEN BÖRJAR RULLA NÄR VÄL BOMMARNA ÄR UPPE, VILKET UPPLEVS SOM OM BOMMARNA ÄR NERE LÄNGE TID.

9. Fel igen. SL äger i stort sett all mark för depån. Några smärre markbyten görs mellan Lidingö och SL. OCH HUR HAR DET GÅTT TILL? ÄR DET INTE SÅ ATT SL HAR FÅTT MARK AV LIDINGÖ STAD OCH AVTALET ÄR HEMLIGT? NJA, I STORT SETT ALL MARK… VAD INNEBÄR I SÅ FALL I STORT SETT MER EXAKT? VAD HAR DET KOSTAT LIDINGÖBORNA ATT VI SKÄNKT BORT VÄRDEFULL MARK TILL SL UTAN ATT REDOVISA AVTALET?

10. och bussar är förstås helt tysta. Spårväg Citys tåg är tystare än innerstadsbussarna. DET HÅLLER JAG INTE MED OM. MÅHÄNDA ÄR EN ELMOTOR TYSTARE EN DIESEL. VEM HAR SAGT ATT INTE DE FRAMTIDA BUSSARNA KAN VARA HYBRIDER ELLER ELDRIVNA TRÅDBUSSAR. PROBLEMET ÄR ATT SPÅRVAGNSMAFFIAN SAKNAR VISIONER OCH ÄR KVAR I SITT ÅLDERDOMLIGA TÄNKANDE. FRÅGAN HANDLAR INTE OM STÅL- ELLER GUMMIHJUL, UTAN ATT LIDINGÖS POLITIKER SITTER MED SKÄGGET I BREVLÅDAN OCH TROR ATT LIDINGÖBORNA VILL HAR SPÅRVAGN UTAN ATT TA REDA OCH LOVAT WENNERHOLM LITE FÖR MYCKET. FRÅGA LIDINGÖBORNA ISTÄLLET EFTER ATT HA PRESENTERAT KOSTNADERNA FÖR OLIKA ALTERNATIV. SPÅRVAGN ÄR MCKET DYRT ATT BYGGA. DET ÄR TUNNELBANA LIKASÅ. MEN NU ÄR DET FRÅGA OM EN TUNNELBANESTATION SOM SKA TIL LIDINGÖ. BANAN SKA LÄGGAS ÖVER VATTEN PÅ EN BRO SOM ÄNDÅ SKA BYGGAS OCH FINNS I SPÅRVAGNSBUDGETEN. DET SOM TILLKOMMER ÄR ET STYCKE TUNNEL MELLAN TORVSIK OCH STADSHUSET. SAMMA STRÄCKNING SOM NU FÖRESLÅS ATT SPÅRVAGNEN SKA LEDAS I. SÅ VAD ÄR PROBLEMET? DET ÄR SAMMA RODUKT. LÅT OS FÅ EN TUNNELBANA TILL LDINGÖ CENTRUM SÅ ATT HANDELN OCH LIDINGÖ KAN UTVECKLAS.

11.Nej, nya bron ska vara på plats 2020, det är om sju år. OCH HUR SÄKERT ÄR DET? OCH TILL VILKET PRIS? EN TUNNELBANEBRO KAN KNAPPAST BLI SÅ MYCKET DYRARE I RELATION EN SPÅRVAGNSBRO. ETT TUNNELBANETÅG ÄR TYNGRE, MEN PÅVERKAR BROBYGGNADSKOSTNADEN MARGINELLT.

12. Om du läst senaste beslutet från SL så vet du att man kommer att bygga dubbelspår på en stor del av sträckan. JA, DET HAR JAG LÄST OCH FÖRVÅNAS. MEN DUBBELSPÅR BYGGS FORTFARANDE INTE PÅ HELA STRÄCKAN. Och vad beträffar bron ska det ju byggas en ny. JAPP, OCH VARFÖR DÅ INTE BYGGA EN TUNNELBANEBRO ISTÄLLET?

13. Du är uppenbarligen förälskad i bussar och tunnelbana. JA, JAG ÅKER HELLRE TUNNELBANA DÅ DEN ÄR DET SNABBASTE SÄTTET ATT RESA I STOCKHOLM. Men att bygga tunnelbana till Torsvik kostar ca 3 mdr kronor och då har du bara löst transportbehovet den korta sträckan. Därtill kommer kollektivtrafikförsörjningen på södra ön med nya bussvägar. DET ÄR INGET PROBLEM ATT LÖSA. För att inte tala om mark för bussomstigning och infartsparkering i Centrum (snacka om att ge bort värdefull mark). HANDELN I LIDINGÖ CENTRUM BEHÖVER OMSTIGNINGEN. EN BUSSOMSTIGNING BEHÖVER INTE SE UT SOM I ROPSTEN DÄR BUSSARNA STÅR OCH VÄNTAR. BUSSARNA KAN LIKA VÄL VARA UTE OCH CIRKULERA I LINJENÄTET. MYCKET AV DENNA OMSTIGNING KAN INTEGRERAS I ÖVERDÄCKNINGEN DÄR MARKEN IDAG ÄR BILVÄG. LÄGG ETT VÅNINGSPLAN FÖR BUSSAR OVANPÅ DIKET SÅ VAR DET PROBLEMET LÖST. OVANPÅ DETTA PLAN KAN SEDAN VERKSAMHET OCH BOSTÄDER BYGGAS. HAR DU BESÖKT LILJEHOLMEN? DET ÄR BRA FÖREBILD.

I det perspektivet framstår lidingöbanan med sin knappa miljard som rena rama rean. SATSA PÅ EN MATTEKURS. DESSA PENGAR KAN I STÄLLET ANVÄNDAS BÄTTRE ÄNDAMÅL.

Dessutom ligger inte tunnelbana till Lidingö i SL:s planer för de närmaste 60 åren, JA, TYVÄRR OCH DET ÄR ETT BEVIS PÅ URUSEL POLITIK SOM ÄR MINST SAGT ÄR BEKLAGLIG. EN NY MAJORITET KAN KANSKE ÄNDRA PÅ DETTA TIDSPERSPEKTIV INOM KORT. I så du kan ju fortsätta drömma, men vi andra behöver en vettig trafiklösning innan dess. Innan det kan bli aktuellt kommer t-bana att byggas åtminstone till Nacka, Barkaby, Hagastaden, Solna station och Täby. Där finns långt större reseunderlag och där byggs också betydligt mer än på Lidingö. SÅ SANT, TYVÄRR SENT SKA SYNDAREN VAKNA.GÖTA KANAL, MAGINOTLINJEN, KARLSBORGS FÄSTNING, OCH LIDINGÖ BANAN ÄR EXEMPEL SOM KOMMANDE GENERATIONER KOMMER ATT NÄMNA SOM PROJEKT SOM ÄNDÅ BYGGDES UT TILL STORA KOSTNADER OCH EJ GAV DEN AVSEDDA NYTTAN. VILKA SOM FATTADE DESSA BESLUT KOMMER ÄVEN MINNAS LÄNGE.

Bosse 2013-02-12 13:49

Helena det är självklart att vi måste kräva att våra politiker har ”sunt förnuft” och det är också en fördel om skattebetalarna har sunt förnuft.

När politiker som Wennerholm och Lindquist vill spendera ca. 10 miljarder, av våra skattepengar på Spårväg City och Lidingöbanan, utan att först ha redovisat acceptabla samhällsekonomiska kalkyler visar detta att de inte har ”sunt förnuft” och dessutom att de saknar respekt för VÅRA skattepengar.

Att fatta beslut om sådana enormt stora utgifter, som ca. 10 miljarder, endast grundat på ”empiriska kunskaper” som du verkar förorda tyder på att du är aningslös och inte heller har respekt för våra skattepengar.

Det är självklart att alternativet med olika typer av bussar på Lidingö, istället för Lidingöbanan, måste utredas seriöst innan vi spenderar mer skattepengar på Lidingöbanan.

Karin 2013-02-12 10:27

Trogen tågresenär har skrivit ett strålande bra inlägg där du punkt för punkt förklarar vad som är vad i tågdebatten. Flera av punkterna kände jag igen men här fick den intresserade en lättförståelig sammanfattning. Jag läste “listan” två gånger för att ta in alla fakta. Tack!

Helena 2013-02-12 10:25

Att rada upp mängder av “fakta” utan att ha förstått inbördes samband eller yttre sammanhang är ju dock inte att bidra med kunskskap utan leder i stället till fullständigt felaktiga slutsatser.

Helena 2013-02-12 10:16

Jag föredrar empiriskt grundad kunskap hos beslutsfattare framför“sunt förnuft” grundat på känslomässig vilja och upplevelse av sakernas tillstånd.

Tomtefar 2013-02-12 08:30

Tänk om “Henry” fick vara med och förmedla dessa tankar även i Stockholms stadshus – helt opolitiskt – baserat på något som blir allt ovanligare, nämligen SUNT FÖRNUFT. Den dagen våra valda tar det ansvaret som man kan begära och kryddar det med sunt förnuft skulle astronomiska summor och eoner av tid kunna sparas…

Trogen tågresenär 2013-02-12 01:23

Henry!

1. En ny infart kommer att byggas vid AGA station, så du behöver inte åka via Larsbergsvägen.

2-3. Även bussar kostar pengar för skattebetalana. De nuvarande tågen är över 65 år gamla. På samma tid har bussarna bytts ca 6 gånger om. dessutom, tror du att det är gratis att bygga nya bussvägar från Gåshaga till Lidingöbron? Buss finns från Ropsten till Karolinska. Den måste inte gå från Gåshaga för det.

4. Fel, kapaciteten per tågset är ungefär detsamma. SL planerar dessutom att utvidga till 5- eller 6-minuters trafik från AGA station. då ökar kapaciteten enormt.

5. Ja den kan användas för reserverade bussfält.

6. Spårvagn är dyrare än buss ja och tunnelbana är ännu dyrare. Ändå förespråkar du tunnelbana. Men sanningen är den att alla tre behövs för att klara kollektivtrafikbehovet i regionen. Det billigaste vore förstås att bara köra buss överallt, men det skulle inte gå i innerstan. därför behövs också dyrare men kapacitetsmässigt bättre alternativ också.

7. Det vet vi inte än, det beror på miljödomen men sannolikt ja (eller öppningsbar). Om den ska sänkas i Torsvik beror ju på om den ska gå via Centrum eller längs vattnet. Men du glömmer det viktigaste, oaktat tåget behövs en gång- och cykelbro i alla fall.

8. Fel. I rusningstrafik fälls bommarna som mest var femte minut och är nere i 90 sekunder.

9. Fel igen. SL äger i stort sett all mark för depån. Några smärre markbyten görs mellan Lidingö och SL.

10. och bussar är förstås helt tysta. Spårväg Citys tåg är tystare än innerstadsbussarna.

11.Nej, nya bron ska vara på plats 2020, det är om sju år.

12. Om du läst senaste beslutet från SL så vet du att man kommer att bygga dubbelspår på en stor del av sträckan. Och vad beträffar bron ska det ju byggas en ny.

13. Du är uppenbarligen förälskad i bussar och tunnelbana. Men att bygga tunnelbana till Torsvik kostar ca 3 mdr kronor och då har du bara löst transportbehovet den korta sträckan. Därtill kommer kollektivtrafikförsörjningen på södra ön med nya bussvägar. För att inte tala om mark för bussomstigning och infartsparkering i Centrum (snacka om att ge bort värdefull mark).

I det perspektivet framstår lidingöbanan med sin knappa miljard som rena rama rean.

Dessutom ligger inte tunnelbana till Lidingö i SL:s planer för de närmaste 60 åren, så du kan ju fortsätta drömma, men vi andra behöver en vettig trafiklösning innan dess. Innan det kan bli aktuellt kommer t-bana att byggas åtminstone till Nacka, Barkaby, Hagastaden, Solna station och Täby. Där finns långt större reseunderlag och där byggs också betydligt mer än på Lidingö.

Henry 2013-02-11 22:48

Helena,

blir vi av med södra banan kommer många vinster som till exempel:

1. Infarten för biltrafiken till Daleum slipper omvägen via Larsberg

2. Stora kostnadsbesparingar för skattekollektivet. Även om nu SL och Landstinget ska vara med att finansiera spårvagnen så är det fortfarande med dina och mina skattepengar. Landstingsskatt eller kommunalskatt, vad är skillnaden egentligen?

3. Expressbussar kan utgå från Gåshaga på egna körfält och passera Ropsten och fortsätta in i Norra länken till exempel Karolinska eller Universitet. Denna fråga har mig veterligen aldrig diskuterats, troligen för att ingen i spårvagnsmaffian vill riskera detta då det är verkligt ett hot mot planerna för Södra banan.

4. De nya vagnarna som är planerade för Södra banan kommer inte kunna forsla fler passagerare per timme än dagen vagnar i rusningstrafiken. Betänk hur det kommer bli när Daleum är färdigbyggt. Vagnar kommer komma överfyllda till stationen och resultatet blir att boende tar bilen istället.

5. Försvinner rälsen kan banområdet användas till många bra saker. Banan ger idag en så kallad barriäreffekt, som betyder att det är svårt att korsa banan. Titta på snittet mellan AGA och Baggeby. Det är inte lätt att passera denna Berlinmur.

6. Kostnaden för att köra spårvägar är extremt dyrt i relation till flexiblare bussar där turtätheten kan anpassas hur som helst och olika busstyper kan alterneras allt efter behovet.

7. En ny spårvagnsbro måste komma att ha samma segelfria höjd som bilbron idag. Det innebär att spårvagnen i Ropsten ska från underjorden där den kommer upp under bilvägen stiga upp på hög höjd för att sedan sänkas för att komma under bilbron i Torsvik. I ett av förslagen som vi ska folkomrösta om ska södra banan dras i en bergtunnel mot centrum då vägdiket överdäckas. Håll med om att detta låter något galet.

8. Vid Käppala, Högberga och Centralvägen är bommarna nere ungefär lika länge som de är uppe, vilket ställer till det för bilisterna i morgonrusningen. Slipper vi södra banan, slipper vi bommarna.

9. Lidingö slipper skänka bort värdefull mark till Stockholms stad för att vi ska parkera och serva Stockholm samtliga spårvagnar vid Daleum.

10. Varje dag kommer alla spårvagnar rangeras ut från depån vid Daleum och fortsätta till Stockholm. Besök gärna någon plats där spårväg City har tvära kurvor och lyssna hur det gnisslar.

11. Det kommer ta minst tio år innan en ny bro är byggd.

12. Hur smart är det egentligen att lägga pengar på en till stor del enkelspårig bana som går över en rostig järnbro som bevisligen är slut när det finns bättre och billigare alternativ.

13. Listan kan göras längre. Frågan är snarare, vad finns det fördelar med Södra bana överhuvudtaget?

Slipper vi södra banan behöver vi heller ingen ny bro för en spårvagn. I framtiden kan mycket väl en tunnelbanebro diskuteras. Vi är dock inte där nu. En tunnelbana till Lidingö centrum ter sig avsevärt billigare än en satsning på södra banan. Ska en ny bro byggas, varför då inte bygga en ny bro för tunnelbanan. Dessa planer är redan klara sedan 1960-talet. Ropstensperrongen behöver förlängas med ett spår till Lidingö.

Om gamla bron försvinner kan gång- och cykelbana banan enkelt fästas vid sidan av befintliga bron. Det går då att lägga vägbanan för cykelvägen i underkant av röda stållådan och förse den med ett skärmtak. Enligt ledande broexperter håller konstruktionen denna tillkommande last utan problem.

Argumentet med att lösa kollektivtrafiken från norra ön är busenkelt och skulle vara en fungerande lösning på två månader om bara någon vill fatta beslutet. Det stavas REVERSIBLA KÖRFÄLT. Lidingöbron är sexfilig. Om två körfält reserveras och används för busstrafik i morgonrusningen är problemet borta omgående. På kvällen går fyra filer mot Lidingö.

På sikt ser jag att tunnelbanan dras ut till Lidingö centrum. På så vis slipper vi Ropsten helt och hållet som problemet med Lidingös kollektivtrafik. Bussarna kör över 1 000 km per dag bara mellan Ropsten och Torsvik per dygn.

Skulle möjligheten att påbörja resan i Lidingö centrum minskar behovet av infartsparkering. Många lidingöbor kan då gå eller cykla till Lidingö centrum. Lidingö centrum behöver utvecklas med mer handel och mötesplatser.

Göran Tegner bor i Killinge och kan med fördel ta spårvagnen till NK i framtiden om Spårväg city överhuvudtaget kommer byggas. Det saknas pengar i SL:s budget, varför jag tror att vi nog inte får se någon sammankoppling i Ropsten. Enligt SL beräkningar har de baserats sina kalkyler på att 50 procent av passagerna kommer sitta kvar vid Ropsten för att åka en längre och med tidsödande resan via Nybroplan istället för att byta till tunnelbanan i Ropsten. Min bedömning är att fem till tio procent av resenärerna kommer sitta kvar på spårvagnen och de är med största sannolikhet moderata pensionärer som har tid till förfogande och är medvetna om att någon annan betalar för detta nöje.

Skulle varje passagerare som sitter i spårvagnen på Strandvägen betala det faktiska biljett priset skulle biljettpriset vara 95 kronor. Nu subventionerar vi dessa passagerare med skatten. Det funkar inte i långa loppet, men tydligen i Christer Wennerholms nuvarande värld.

Som flera inlägg redan indikerat så är problem lidingömoderaterna och C Wennerholm har lovat för mycket utan att först se på kostnaderna och fråga lidingöborna vad de tycker. Det kommer nog bli väl tydligt i nästa val. Kallad det för det valförlust Idunaberget ver. 2.0 om man så vill.

Sammantaget blir delsummorna för de olika komponenterna för södra banan och olika projekt som behövs kosmiskt dyra i relation till nyttan som de betydligt billigare alternativet bussar innebär.

I all hast,

Robert 2013-02-11 17:21

Jag tackar “Bosse” för en tankeväckande kommentar.

Tackar speciellt för länken till Göran Tegnérs debattartikel i DN. Den var synnerligen intressant och sett till Göran Tegnérs varningar i sin artikel här ovan var den minst sagt uppseendeväckande.

Mot bakgrund av hans åsikter i den debattartikeln kan man tycka att Göran Tegnér snarare borde jubla över ett eventuellt stopp för utbyggnaden av Spårväg City. Fascinerande med denna tvärvändning på knappt 1,5 år från varm, för att inte säga glödhet, bussförespråkare till att nu bejaka spårvägsalternativ. Vad har hänt kan man ju fråga sig.

Om de belopp “Bosse” nämner stämmer delar jag oron över de ekonomiska aspekterna. Med utgångspunkt från Göran Tegnérs bedömning om att sex nya linjer skulle kosta omkring 40 miljarder kronor förefaller mig de kostnader “Bosse” anger i alla fall ligga inom rimlighetens gräns och samtidigt sanslöst höga.

Jag kan inte föreställa mig att inte ytterst noggranna kalkyler över kostnader och samhällsnytta mellan buss- och spåralternativen gjorts från SL:s sida då man bestämt sig för upprustningen av banan. Det vore intressant att få ta del av dessa uppgifter om någon nu har tillgång till dem. Göran Tegnér kanske?

Helena 2013-02-11 13:33

Jag bor också på norra Lidingö. Men jag förstår inte hur man kan föreslå att Lidingöbanan ska läggas ned. Har ni någonsin tagit er via norra Kungsvägen och över Lidingöbron under rusningstid? Vad hjälper det om man gör om hela södra ön till motorväg, alla bil- och busstrafikanter måste ju fortfarande ta sig över bron. Den upprustade Lidingöbanan kommer att ha högtre kapacitet än den nuvarande. Det byggs friskt på södra Lidingö, bara i Dalenum tillkommer flera tusen nya invånare som ska ta sig in till arbete och studier. Om vi ersätter hela den kapacitet som den upprustade Lidingöbanan kommer att ha med bussar så blir det många fler bussar på Lidingöbron och i Ropsten. Om vi inte heller ska bygga någon ny bro så behöver vi utrymme för mopeder, cyklister och fotgängare. Hur har ni tänkt att lösa det?

Sen kan jag inte heller förstå de som hävdar att kommunalråden på Lidingö slösar med pengar. Hur går den synpunkten ihop med att vi har en mycket god ekonomi på den här ön trots det nuvarande utjämningssystemet?

Karin 2013-02-11 13:03

Tacksam om Lidingösidan även ville ta in sådant som kan vara av intresse för alla de som reser med Lidingötåget; såsom vagnarnas design, antal sittplatser per vagn och annat som resenärer vill veta mer om. Det blir väl en ny typ av vagnar av hög kvalitet och från en helt annan leverantör än den som låg bakom de rostiga göteborgsvagnarna. De kom visst från Italien.

Bosse 2013-02-11 11:09

När kommer en samhällsekonomisk kalkyl från Paul Lindquist och Christer Wennerholm på de ca. 10 miljarder de vill spendera på Spårväg City och Lidingöbanan??? Det är ett rent tjänstefel av paret Lindquist och Wennerholm att inte göra en samlad samhällsekonomisk kalkyl på en sådan enorm kostnad för oss skattebetalare!

1. Senaste grova kalkylen på kostnaden för Spårväg City hamnar på ca. 5000 mkr.
2. Upprustningen av Lidingöbanan beräknas kosta ca 1000 mkr.
3. En realistisk kostnad för att bygga en ny dubbelspårig Lidingöbro inklusive en provisorisk renovering av den gamla Lidingöbron samt alla kringkostnader är ca 1000 mkr.
4. Paul Lindquists vill dessutom dra om Lidingöbanan via Lidingö centrum som innebär kostnader för 2100 m ny Lidingöbana inkl. 2-3 nya stationer, överdäckning an Södra Kungsvägen, en 800-900 m lång 6 filig bergtunnel under Herserud och anslutningsbroar till en ny Lidingöbro. En realistisk kostnad ligger troligen på närmare 2000 mkr.

Totalkostnaderna ligger således på ca 9000 mkr exkl. de mycket stora kapitalkostnaderna som WSP beskriver på följande sätt. Att slutkostnaden kommer att hamna på minst ca 10 miljarder är mycket troligt. Till detta kommer de mycket höga driftskostnaderna jämfört med bussar som WSP också beskriver nedan..

Konsultföretaget WSP har i en utredning visat att kapitalkostnaderna för spårvägar i stockholmsområdet är 8 – 22 gånger högre än kapitalkostnaderna för buss. WSP skriver vidare i denna utredning att ”Spårväg är således både dyrare såväl i investering som i drift och dessutom ökar årskostnaderna i det närmaste dubbelt så snabbt för spårväg jämfört med buss”.

Göran Tegnér, som uttalar sig i ovanstående artikel, är trafikkonsult på analys- och teknikföretaget WSP. På DN Debatt 2011 10 05 kritiserar Tegnér de sex planerade spårvägslinjerna, som enligt konsulten kan komma att kosta uppåt 40 miljarder kronor. Enligt Göran Tegnér skulle SL “lika gärna kunna bjuda dessa nya resenärer på en taxiresa på 15 kilometer varje dag under 40 år för samma belopp”. http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/sl-kan-lika-garna-bjuda-nya-resenarer-pa-taxi

Detta är onekligen ett mycket klokt uttalande av Göran Tegnér i DN men han framför däremot inte dessa kloka ord i ovanstående artikel! Beror det kanske på att Paul Lindquist då skulle bli mycket ARG ?

Vill påpeka att jag absolut inte är socialdemokrat men förväntar mig att alla seriösa partier vill handskas väl med våra skattepengar. Men tyvärr har mitt förtroende för Paul Lindquist och Christer Wennerholm starkt minskat.

Roggan 2013-02-11 10:41

Kloka synpunkter från Fredrik och Tomtefar.
Varför inte lägga ned hela Lidingöbanan.
Enkelrikta Södra Kungsvägen för trafik mot Stockholm.
Bygg en väl tilltagen vägbana på banvallen för färd mot Stockholm/alltså enkelriktad mot Lidingö.
Investera i biogasbussar.

Tomtefar 2013-02-11 09:08

Håller med Fredrik. Lägg ner Lidingöbanan helt. Satsa mer på biogasbussar (ledningen finns redan till depån vid Dalenum) då får alla boende på södra ön en flexiblare, bättre och mer ekonomisk kollektivtrafik. Och den stora vinsten för lidingöborna blir även att vi slipper den gigantiska och fula spårvägshallen som ska byggas för att husera en massa spårvagnar för hela Stockholm. Sen blir det nog en del kostnader för behovet av en ny spårvägsbro också. Nej, tänk om… Jag gillar inte att man “leker” med skattebetalarnas pengar. Vad Lidingö behöver är ett nytt friskt lokalpolitiskt parti som tänker mer Lidingömässigt och kan “runda” de befintliga partierna och deras inskränkta idéer och storebrorsbundna planer.

Fredrik 2013-02-10 23:25

Jag kommer rösta på S. Tidigare har jag röstat på M men nu får det räcka med den saken. Sossarna tar ekonomiskt ansvar. För övrigt anser jag att inte en krona mer ska läggas på Södra banan. Vi på norra Lidingö vill se en satsning på utbyggnaden av den flexibla busstrafiken som är billig att handha.

Låt oss slippa Ropsten på sikt. Det är hemsk plats. Ni som åker spårvagn har en vänthall nära tåget. Det har inte vi bussresenärer. Lägg pengarna på fler bussturer istället på den galet dyra spårvagnen.

Det är ganska uppenbart att spårvagnslobbyn bor ut med banan och prioriteras sina intressen.

Tore Kullgren 2013-02-10 22:23

Tack för den intressanta rapporten.

Landstingets kreditläge är idag mycket gott. Och med Spårväg City, parkeringsbrist i Ropsten, och status quo på Södra Huvudleden, kommer Lidingöbanan bli viktigare än någonsin redan under 2010-talet.

Investeringarna är det minsta man kan begära, men det är beklagligt att man inte utnyttjar tillfället att göra en fullständig satsning.

Förslagsvis bör kommunen gå in och sponsra väderskydden. Det har lidingöborna råd med.

Kommentera

Fler artiklar från Stadsplanering

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Annonser

Radio Lidingö, Alla tiders Visit Lidingö, stor

Annonser från Google