Väder Lidingö

Lidingö tisdag 21 maj 2019 v. 21

Senaste kommentaren - Se fler

G.U. Verbeek 4 maj 19:15 om Nära naturen på Millesgården i sommar

Val 2014

Hersby: Vi får inte tilldelade resurser att räcka

tisdag 12 augusti 2014 16:49

En politisk debatt bör föras på sakliga grunder. Artikeln ”Det kokar på Hersby” är ingen bra grund för en sådan debatt. Det saknas inte alls tolv lärare i Hersby när höstterminen startar. I själva verket saknas inga lärare alls. Det finns behöriga kompetenta lärare till samtliga klasser och undervisningsgrupper när eleverna börjar skolan på måndag. Vad som däremot är riktigt är att det inför läsåret är tolv lärartjänster mindre på skolan.

Att det är på det här sättet beror (i storleksordning) på:
1) En volymminskning – dvs. färre elever. Årskullarna är just nu i bottenläge. En stor årskurs trea lämnade skolan och liten årskurs etta börjar skolan till hösten.

2) Resursbrist. Sedan förra hösten tillämpar Lidingös politiska majoritet den regionala skolpengen ”KSL – pengen”, som innebär att skolan fått ett mycket tungt sparbeting som innebär att det vi sparat på lägre hyreskostnader och effektivisering av organsationen, genom att koncentrera gymnasieskolan till en helhet, ätits upp av en lägre intäktsnivå på cirka 12 procent.

Det senaste sparbetinget innebär att lärare för en full tjänst nu i princip får undervisa i ytterligare en kurs jämfört med tidigare. Vad som i artikeln glömts bort är att detta, sex stycken hundrapoängskurser, nu är det vanliga måttet för en full tjänst i Stockholms läns gymnasieskolor.

När vi hade två gymnasieskolor hade vi en oacceptabelt hög hyreskostnad per elev. Det har vi inte längre. Vår hyreskostnad per elev ligger nu statistiskt någonstans i länets mittfåra.

Jag delar lärarorganisationernas oro över vad den ökade arbetsmängden innebär för skolans kvalitet. Det allvarliga, som jag ser det, är att vi trots de rationaliseringar och besparingar som gjorts ändå inte får tilldelade resurser att räcka.

Samverkansområdets 27 kommuner har olika ekonomiska system (d.v.s. olika system för vad skolan bekostar via skolpengen och vad kommunen bekostar centralt) och dessutom har kommuner olika kostnadsnivåer för lokaler och löner beroende på om man befinner sig i centrum eller periferin. Det ger inte konkurrens på lika villkor. KSL-pengen är otillräcklig för att driva en gymnasieskola med en budget i balans i Lidingö.

Min uppfattning är att Lidingö, liksom Stockholm och flera andra kommuner i samverkansområdet redan gör, borde sätta en egen skolpeng som ger gymnasieskolan en rimlig kostnadstäckning. Detta borde man kunna enas om över partigränserna i staden.

Tommy Sandebring
Chef för gymnasieskola och vuxenutbildning i Lidingö stad

Dela Hersby: Vi får inte tilldelade resurser att räcka

Kommentarer

Martin Jonsson 2014-08-13 22:04

Det är bra att vissa saker förtydligas, och att skolledare inser problemet!

Vad gäller jämförelsen med Stockholm vill jag bara tillägga att utbildningsförvaltningen där fick ett föreläggande om vite från arbetsmiljöverket på grund av just för hög arbetsbelastning, när man införde motsvarande förändringar.

Om Lidingö vill ha Sveriges bästa skola så är det frågan om det verkligen är Stockholm man ska följa efter.

Se länkar:
http://www.skolvarlden.se/artiklar/arbetsmiljoverket-ger-stockholm-miljon-vite

http://skolvarlden.se/artiklar/stockholms-atgarder-mot-tung-arbetsbelastning-sagas

http://skolvarlden.se/artiklar/baklaxa-stockholm-stad

Martin Jonsson, lärare på Hersby gymnasium

Tommy Sandebring 2014-08-13 17:55

Förtydligande:

Min avsikt med att skriva svar på artikeln ”Det kokar på Hersby” var att ge en riktig bild av situationen inför höstterminsstarten. Det saknas inte lärare på skolan. Det påståendet är fel! En annan avsikt var att tala om att hyreskostnaden efter samgående Hersby Gångsätra inte längre är ett större problem, i varje fall inte längre ett större problem än det är för andra gymnasieskolor i regionen. Statistiskt ligger vi nu mitten i länet när det gäller hyreskostnad.
Att lärarna skull få en orimlig arbetsbörda är heller inte korrekt. Däremot är det korrekt att den ökar till en nivå som är vanlig i andra gymnasieskolor i länet.

Jag är medveten om att en enig kommunstyrelse i Lidingö 2013 beslöt att följa KSL-prislistan istället för att sätta en egen gymnasiepeng vilket i sig innebar en ca 12 % minskning av skolans anslag jämfört med den tidigare kommunala skolpengen.

Nu har det visat sig att trots samgåendet med åtföljande rationaliseringar och besparingar på administration och ledning och ett större arbetsbeting för lärare att vi inte lyckats att få en budget i balans med den finansiering som KSL-pengen ger.

Hur får då andra skolor i andra kommuner sin budget att gå ihop?

Svaret är att många inte heller får det.

Alla kommuner har olika system för vad skolan bekostar via skolpengen och vad kommunen bekostar centralt. Det förekommer en stor mängd särskilda lönesatsningar, datorsatsningar, hyresrabatter etc. som gynnar den egna verksamheten. En del kommuner, exempelvis Stockholm, har deklarerat för KSL att de för sin egen verksamhet i fortsättningen inte tänker tillämpa KSL-pengen utan endast använda den för elever som går i annan kommuns skolor ex. Lidingös. (Enligt lagstiftningen får friskolor samma peng som den egna verksamheten)

Mycket har hänt sedan kommunstyrelsen eniga beslut om att införa KSL pengen 2013. Min avsikt med artikeln var inte att gå in i en politisk debatt. Debatten som blev följden av artikeln ”Det kokar på Hersby” vilade inte på saklig grund eftersom den innehöll ett antal fel och förtiganden om väsentligheter som ledde fel.

För närvarande pågår ett arbete inom kommunförbundet i Stockholms län (KSL) i samverkan med kommunerna, att se över och eventuellt justera KSL-pengen. Vi deltar naturligtvis i det arbetet och utbildningsförvaltningen har sedan en tid också en dialog med stadens ledning om den ekonomiska situationen.

Tommy Sandebring
Chef för gymnasieskola och vuxenutbildning i Lidingö stad

Tommy Mattizon 2014-08-13 14:51

Tack Tommy!

Det känns skönt att vår skolledare förstår vår oro för att en hög arbetsbelastningen kan innebära att kvalitén på undervisningen sänks. Men framför allt är vi förstås oroliga för vår hälsa och att sjukskrivningstalen kommer att öka.
Visst har många skolor i Stockholm höjt måttet för full tjänst till sex stycken hundrapoängskurser, men det betyder inte att det är bra. Tvärtom visar erfarenheten från många av dessa skolor att vår oro är i högsta grad befogad.

Tommy Mattizon, lärare på Hersby gymnasium

Anders Wennberg 2014-08-13 10:52

Hej,

Jag tror att det är hög tid för Lidingö att ta ett steg tillbaka och fokusera och prioirtera kärnverksamheten som skola, barn, äldrevård etc.

Känslan man får som Lidingöbo är att de styrande ständigt sparat på tex. skola och dagis, men samtidigt slösat något enormt på andra områden:
* Det har byggts trätrottoarer som kostade tre gånger mer än vad som budgeterat
* Det har lagts 35 miljoner på Centrumprojektet
* Vi har fem kommunalråd när andra lika stora kommuner klarar sig med färre, dessutom har vi femte högsta kommunalrådslönerna i landet
* Vi skickar varje år sex pers på byggmässa i Cannes
* Administrationen i stadshuset växer

Jag hoppas att Lidingöborna lyckas rösta fram politiker som kan vända den trenden, spara på det mindre viktiga och åter prioritera skola, vård och omsorg.

Kommentera

Fler artiklar från Val 2014

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Annonser

Radio Lidingö, Alla tiders Visit Lidingö, stor

Annonser från Google