Väder Lidingö

Lidingö torsdag 30 november 2023 v. 48

Senaste kommentaren - Se fler

Fullsatt när "Rädda Lidingö" ordnade möte

tisdag 11 juni 2013 22:37

Omkring 250 personer kom till mötet i Torsviks skolas matsal igår. Ungefär hälften av dem bodde inte i Torsviksområdet enligt en handuppräckning.

Omkring 250 personer kom till mötet i Torsviks skolas matsal igår. Ungefär hälften av dem bodde inte i Torsviksområdet enligt en handuppräckning.

Måndagskvällens debatt i Torsviks skola om Centrum/Torsvik-frågan fyllde hela matsalen. Sammanslutningen “Rädda Lidingö” arrangerade och tyngdpunkten under kvällen låg på den planerade kommande bebyggelsen i Torsvik. Några gånger blev det skarpa ordväxlingar. Den mest intressanta frågan under kvällen kom på slutet.

Mötet inleddes av Björn Tarras-Wahlberg, som också var mötesledare, med att debatten bl.a. skulle handla om “det fasansfulla förslaget” att bygga 19 höga hus på Torsvikssvängen. Men Marianne Råberg, f.d. stadsantikvarie i Stockholm som var den förste i panelen att tala, vidgade ämnet till att omfatta hela det samrådsförslag som nu ligger ute.

Hennes presentation var snarlik den som lämnades i Hersby gymnasium den 15 maj, se Lidingösidan den 16 maj. Hon var ytterligt kritisk till förslaget att Stockholmsvägen skulle vidgas till en 30 meter bred esplanad eftersom den uttalade inriktningen i samrådshandlingen är att Lidingö ska behålla sin småstadskaraktär. 30 meters bredd har Sveavägen och Karlavägen i Stockholm, så en sådan bredd skulle helt förändra Stockholmsvägen. Stadshusets läge tyckte hon är utmärkt. “Vem kom på idén att plocka bort det från förslagen? Stadshuset ska ligga mitt i byn”.

Arkitekten Gabriel Herdevall, som också talade på mötet i Hersby, presenterade åter sin skiss (se Hersbylänken) över hur kvarteren runt själva Lidingö centrum kunde utformas. “Gå försiktigt fram, var pragmatisk, behåll polishuset, behåll kullen med Wallenbergmonumentet, införliva den äldre bebyggelsen i gatunätet” var några av de råd han gav. Samrådsförslget kallade han för “kulissarkitektur”.

Anläggningsingenjören Ulf Weidling, ledamot i tekniska nämnden för Centerpartiet, talade om infrastruktursatsningar i regionen med särskild inriktning på Lidingö. I förslagen 3 och 5 går Lidingöbanan genom Centrum. Men varken länstrafiken eller SL anser att det finns så stor samhällsnytta med en sådan omdragning. Lidingö riskerar att självt få stå för kostnaderna, vilka kan ligga bortåt två miljarder när väl ett förslag kan komma att genomföras. “Vi kan glömma det eftersom flytten kostar för mycket”.

När det sedan gällde den tänkta vägtunneln mellan Torsvik och Lejonvägsrondellen kan man beräkna kostnaden till omkring 2 miljarder även den, när det blir dags att bygga. Sammanlagd beräknad kostnad mellan 3 och 4 miljarder för de två projekten. “Slutkostnaden har ingen någon aning om. Att förutsäga byggkostnader är omöjligt”. Enligt samrådsförslagen har man f.ö. planerat att bygga mest där man kan få mest betalt för marken.

F.d. kommunalrådet Staffan Anderberg talade om själva planprocessen och om att en folkomröstning inte bör äga rum. Eftersom han även tillställt Lidingösidan sina synpunkter på förslagen, se länk kan alla där läsa hans utförliga svar till staden, vilket också motsvarar ungefär det ha framförde under debatten. Och nej, han har inga planer på att lämna det parti han alltid tillhört. Men han efterfrågade var öns övriga politiker fanns.

Lillebil Stuart, gruppledare för Lidingöpartiet i kommunfullmäktige, sa att Lidingö tagit sitt ansvar för bostadssituationen i Stockholmsområdet. Här har både Gåshaga byggts och om ett antal år är även Dalénumområdet klart. Lidingöpartiet är emot storskaligt byggande, man vill istället ha en utveckling i jämn takt med ett småskaligt centrum.

Nicole Ekstam, ordförande för den största bostadsrättsföreningen på Torsvikssvängen, sa att de som bor i Torsvik är rädda om sina hem. Priserna ligger nu på omkring 67 000 kronor kvadratmetern. Med ett pågående byggande kommer priserna att sänkas. “Folk är oroliga” och i de fem förslagen finns inget val för dem som bor i Torsvik eftersom alla förslagen är identiska. Och så gick till angrepp på öns handlare som slutit sig samman under parollen “HeJa Lidingö” och sa “Hejdå Lidingö. Torsvik kan inte ta hela ansvaret för att ni behöver kunder. Man bygger för dem som har råd”.

Roland Rothman, ordförande i Lidingö Centrums företagarförening, bröt då in och sa att Lidingös handlare är positiva till öns utveckling och att handlarna aldrig sagt att man vill bygga på Torsviksberget.

Kent Ivarsson, Centerpartiets oppositionsråd, sa att Centerpartiet reagerade redan för två år sedan när de första planerna kom fram. “Det här kommer att förändra bilden av Lidingö och nu gäller det att vara uthållig. Vi vill ha ett småskaligt centrum med varsam utbyggnad”.

Anna Hadenius, Lidingös miljö- och stadsbyggnadschef, satt med vid mötet och blev så småningom ombedd att säga några ord. “Vi vill att alla ska få komma med sina förslag. Det kommer inte att folkomröstas om de förslag som nu finns, utan det blir andra, som bygger på de synpunkter vi får in under samrådet”. Hon svarade också på frågan om Stockholm kan ta ifrån Lidingö rätten att bestämma över vad som ska byggas på ön. Svaret var att ännu har varje kommun planmonopol över sin egen mark, men att det finns en utredning som kan föreslå förändringar.
Själva utredningsarbetet för samrådet har hittills kostat cirka 20 miljoner kronor.

Liksom vid tidigare möten ställdes frågan om vad själva syftet och anledningen är med dessa byggförslag, men inte heller denna gång hördes någon tydlig förklaring.

Den mest intressanta frågan kom nästan sist under kvällen: Vad händer om det t.ex. byggs 5 000 bostäder och det flyttar in människor där med hög inkomst. Hur mycket av dessa skatteintäkter stannar då kvar inom kommunen? På det svarade Björn Tarras-Wahlberg att det mesta går till staten och andra kommuner genom den skatteutjämning som tillämpas i landet.

Bjön Tarras-Wahlberg, kvällens mötesledare.

Bjön Tarras-Wahlberg, kvällens mötesledare.

Staffan Anderberg, delvis upplyst av ljus från en dator.

Staffan Anderberg, delvis upplyst av ljus från en dator.

Nicole Ekstam, ordförande för bostadsrättsföreningen Torsdammen.

Nicole Ekstam, ordförande för bostadsrättsföreningen Torsdammen.

Marianne Råberg presenterade ett eget förslag på var en eventuell byggnation kunde ske.

Marianne Råberg presenterade ett eget förslag på var en eventuell byggnation kunde ske.

Ulf Weidling.

Ulf Weidling.

Dela Fullsatt när "Rädda Lidingö" ordnade möte

Kommentarer

Robert 2013-06-17 21:01

Ett slutligt klarläggande beträffande frågan om hur stor andel av nytillkomna Lidingöbors kommunalskatt som återgår till staten i form av utjämningsavgifter.

Tarras-Wahlberg har uppenbarligen inte förstått skillnaden mellan skattekraft och skatteunderlag trots två långa samtal med en tjänsteman på Finansdepartementet som handlägger den kommunala utjämningen.

Kunskaperna om utjämningssystemet tycks utomordentligt grumliga om man påstår att 85-95 procent av de nytillkommande Lidingöbornas kommunalskatt kommer att återgå till staten genom utjämningssystemet.

Det handlar de facto om en nivå på något över 10 procent som återgår till staten och ingenting annat.

Per 2013-06-17 07:19

Till Klas:
Att hundratals Lidingöbor samlas (varav huvudelen inte var “äldre, vita nejsägande män i 70 årsålder”) för att de värnar om sin boendemiljö är inte detsamma som att vara “negativist”. Själv har jag mer än 30 år kvar till 70-årsåldern.

Har inte vi rätt att tycka att en så total omdaning och överexploatering av Lidingö inte känns rätt och att det är viktigt att bevara de små grönområden som finns vid Torsvik? Det kanske betyder mycket för många av oss som bor här att ha dem kvar? Lidingös särprägel bland de närliggande Stockholmsförorterna är ju att vara en grön ö.

Vi är många som sager “ja” till förbättringar i form av att bygga bort buller och tråkiga trafikmiljöer och att skapa ett rimligt antal fler bostäder, men detta jätteprojekt och att göra den här delen av Lidingö till stadslik har man faktiskt rätt att äga nej till om man tycker så och känner att man inte kommer att trivas med det.

Är det något som är populistiskt så är det att haka på trenden att bygga hejdlöst på varje ledig plats. Det kan man ångra bittert i framtiden men då är det tyvärr försent.

Vägra vara för utveckling om den inte är bra och vägra att vara fördömande mot människors rätt till sina synpunkter och rätt att värna sin boendemiljö.

Klas 2013-06-16 23:35

Jag föredrar alternativ 4 och 5. Mycket bra idéskisser.

Blir så trött på alla dessa nejsägare och negativister. Det är inte rimligt att äldre, vita nejsägande män i 70 årsålder ska bestämma över Lidingös framtid. Vi unga måste se till att Lidingös utvecklas.

Jag skäms över den låga nivå som debatten höll. Ointellektuell, populistisk och osaklig. Kan inte förstå att dessa Lidingöbor inte verkar kunna lyfta blicken och ser möjligheter och spännande projekt.

Vägra vara nejsägare och negativist

Robert 2013-06-16 20:06

Tarras-Wahlberg blandar tyvärr ihop äpplen och päron då han påstår att 80-95 procent av nya Lidingöbors kommunalskatt skulle kunna återgå till staten. Glöm det.

Det är alldeles riktigt att en ökning av SKATTEKRAFTEN med en procent (beskattningsbara inkomsten per invånare i relation till riksgenomsnittet) kan ge den nämnda marginaleffekten.

Men en ökning av SKATTEUNDERLAGET genom att nya invånare bidrar med nytt skatteunderlag är inte detsamma som en ökning av SKATTEKRAFTEN. Det är två helt olika saker!

Skulle nya Lidingöbor exempelvis tjäna i genomsnitt lika mycket som de nuvarande ökar skatteunderlaget men skattekraften är oförändrad allt annat lika.

Björn Tarras-Wahlberg 2013-06-16 18:08

Robert skriver i ett mycket långt inlägg att mina slutsatser inte stämmer att Lidingö får avstå 85-95 procent av de nyinfölyttades kommunlaskatt.

Stockholms Handelskammares hemsida bekräftar mina slutsatser:

“Varje kommun som från ett år till ett annat får en ökning av sin skattekraft i relation till riksgenomsnittet riskerar en ”marginalskatt” på uppemot 90–95 procent.

Samtidigt kostar tillväxt i form av ökade kommunala kostnader för nya medborgare.”

Länk: http://www.chamber.se/?id=1421&newsid=43883

Och det var just detta experten i Finansdepartemenmtet meddelade mig inför vår diskussion på Stormötet.

Den föreslagna 19 gigantiska byggnaderna på och runt Torsviksberget och övrig förtätning på Lidingö kan alltså bli katastrofal för

1. först och främst de boende på Torsviksberget
2. övriga Lidingöbor genom försämrad allmän ekonomi för Lidingö
3. försämring för den kommunala förvaltningen genom ökade kostnader för de nyhinflytttade utan motsvarande
kompensation skattevägen på grund av den kommunala skatteutjämningens tärande och söndrande inverkan.

Jag hänvisade till senaste Lidingö Vind, där framgår problemen med skatteutjämningen.

Slutsats: Begränsa projektet med Lidingös förtätning till Centrum.
Rädda Torsviksberget och båda sidorna av Stockholmsvägen. Hela projektet blir en ekonmisk katastrof.

Robert 2013-06-16 15:00

Uppgiften att 85-95 procent av nyinflyttade Lidingöbors kommunalskatt skulle återgå till staten är helt felaktig.

Sannolikt har Tarras-Wahlberg förväxlat siffrorna för vad som kan förväntas bli kvar i kommunens kassa mot vad som kan tänkas återgå till staten.

Kommunalskatteinkomsten för kommunen per Lidingöbo är i år ca 54.000 kronor. Utjämningssystemet kostar varje Lidingöbo ca 6.000 kronor netto eller 11 procent av kommunalskatten (utjämningssystemet = inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsbidrag och regleringsbidrag).

Utjämningssystemet är förvisso komplicerat men inte svårare att förstå än att man även med begränsad insikt i systemet inser att Tarras-Wahlberg uppgift om att 85-95 procent av skatteintäkter från nya Lidingöbor, mot nivån ca 10-15 procent för de närvarande, skulle återgå till staten är orimlig.

Uppbörden av all skatt inklusive kommunalskatterna sköter staten genom skattemyndigheten. Ingen betalar kommunalskatt direkt till sin hemkommun. Det är således via statens förmedling Lidingö får sin kommunalskatt utbetald och detta sedan staten först i Lidingös fall “skummat av grädden” genom inkomstutjämningen och tagit ner oss till övrigas nivå för skatteunderlag.

Det statliga utjämningssystemet är som sagt komplicerat men bygger något förenklat på principen att alla kommuner ska ha samma skatteunderlag per invånare att beskatta. Detta ordnas genom den s k INKOMSTUTJÄMNINGEN.

Inkomstutjämningen är enkel till konstruktionen. Den beskattningsbara inkomsten per individ ska vara densamma för kommunerna oavsett invånarnas faktiska inkomster. För att åstadkomma detta garanterar staten alla kommuner en beskattningsbar inkomst per individ som ligger 15 procent över det faktiska genomsnittet i landet. Detta kostar staten mellan 50-60 miljarder kronor årligen i form av skatteutjämningsBIDRAG till ca 280 av landets 290 kommuner. Cirka tio kommuner som av egen kraft ligger över den garanterade nivån, däribland Lidingö, drabbas istället av en skatteutjämningAVGIFT (den avskummade grädden).

Skulle de nyinflyttade bidra med ett skatteunderlag överstigande den av staten garanterade nivån försvinner denna del, men ingenting mer, i s k inkomstutjämningsavgift. Det ska till väldigt många miljardärer bland de nyinflyttade för att 85-95 procent av deras kommunalskatt ska gå bort i inkomstutjämningsavgifter då knappt 25 procent av dagens Lidingöbors kommunalskatter går till ändamålet.

Efter att beskattningsunderlaget utjämnats omfördelas sedan genom KOSTNADSUTJÄMNINGEN pengar mellan kommunerna för att utjämna kostnadsskillnader beroende på olika kostnadspåverkande faktorer.

Kommuner med en ur kostnadssynpunkt positiv och därmed kostnadsdämpande struktur får avstå pengar till kommuner med en mer kostnadsdrivande struktur. Det kan exempelvis handla om att befolkningen utgörs av en stor andel barn vilket normalt då är kostnadsdrivande. Kostnadsutjämningen innehåller ett otal faktorer och variabler och är jämfört med inkomstutjämningen till sin konstruktion om inte obegriplig så i alla i högsta grad ogenomtränglig för andra än expertis på området.

Lidingö anses ha en kostnadsdrivande struktur och får genom kostnadsutjämningen ett bidrag på ca 6.500 kronor per invånare från andra kommuner för beräknade merkostnader.

Om vi återgår till Inkomstutjämningen där nära 25 procent av kommunens skatteintäkter försvinner i utjämningsavgifter ska ytterligare 60-70 procent av tillkommande skatteintäkter försvinna i denna utjämningens andra del, kostnadsutjämningen, för att Tarras-Wahlbergs siffror ska stämma.

Lidingöborna som kollektiv anses alltså vara dyrare i drift än det genomsnittliga kommunkollektivet vilket renderar ett kostnadsutjämningsbidrag på 6.500 kronor per individ. De nya invånarna skulle för att Tarras-Wahlbergs siffror ska stämma skilja sig radikalt från det nuvarande kollektivet och istället för att betinga ett bidrag medföra en avgift på gigantiska 24.000-29.000 kronor per individ. En sådan population finns knappast ens i teorin. Den högsta kostnadsutjämningsavgiften idag ligger på drygt 4.000 kronor per invånare.

Bo 2013-06-16 12:54

I Sverige får man inte hyra ut under så lång tid man själv önskar och inte utan att få ja till uthyrningen av hyresvärden eller bostadsrättsföreningens styrelse.

Viking 2013-06-16 07:20

På mötet nämnde han, (björn tarras wahlberg) även nått om att man inte får hyra ut sin lägenhet i andra hand, var har han fått det i från? Han, kanske inte tillåter det i sitt hus i Torsvik, men visst får man hyra ut.

Björn Tarras-Wahlberg 2013-06-15 23:01

Finansdepartementet:
Skatteutjämningen tar merparten av nyinflyttade Lidingöbors kommunalskatt

Samma dag som vårt Stormöte ägde rum hade jag två
långa samtal med den tjänsteman i Finansdepartementet som handlägger den kommunla skatteutjämningen.

Därvid framkom klart att merparten av de nyinflyttades kommunalskatt i Lidingö återgår till Staten och fördelas till kommuner med lägre skattekraft. Det kan handla om så mycket som 85 – 95 procent av den kommunalskatt som de nyinflyttade bidrar med till Lidingö.

Personernas ålder och familjesituation påverkar resultatet. Men att detta system är förkastligt för Lidingö har vi känt till under många år.

Tidigare var utjämningen så långtgående att mer än 100 procent av kommunlaskatten togs tillbaka.

Konstigt att Mårten Dahlberg inte känner till detta. I senaste numret av Lidingö Vind beklagar man att denna utjämning kostar flera mijoner kr mer nästa år och därmed försämrar kommunens ekonomi påtagligt.

Detta utjämningssystem sätter alltså käppar i hjulet för den planerade utbyggnaden av Torsvik och Centrum.

Björn Tarras-Wahlberg

Mårten Dahlberg 2013-06-14 20:06

Jag har många synpunkter i frågan, men jag tänker inte ta upp dem här. Dock måste jag reagera på det som står sist i referatet, Björn Tarras Wahlbergs påstående om vart skatteintäkterna från tillkommande lidingöbor hamnar, “till staten och andra kommuner genom den skatteutjämning som tillämpas i landet.”
Detta är en lögn, det är uppseendeväckande att en f.d. VD för Skattebetalarnas förening inte har bättre kunskaper än så.
Skatteutjämningssystemet är i och för sig komplicerat, men det försöker att fördela mellan landets kommuner på ett antal parametrar, och ingen av dem handlar om antal höginkomsttagare.
Oavsett vem som flyttar till Lidingö så betalar de alltid kommunalskatt till Lidingö stad, i dag är den 18,62%.

Kommentera

Fler artiklar från Centrum/Torsvik

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Senaste kommentarerna

Annonser från Google