Väder Lidingö

Lidingö söndag 14 juli 2024 v. 28

Senaste kommentaren - Se fler

Debatt: Domstolarna saboterar polisens kamp mot återfallsförbrytarna

lördag 7 maj 2016 09:22

För några dagar sedan kom en dom som klart visar att domstolarna saboterar polisens kamp mot återfallsförbrytarna. Om en ostraffad person gripits under samma omständigheter hade straffet med största sannolikhet blivit ett betydande ovillkorligt fängelsestraff. Det skriver den pensionerade kriminalpolisen Anders Bergstedt om domen mot en person som begått ett stort antal brott på bl.a. Lidingö.

Onsdag den 4 maj 2016 kom en dom som är upprörande men som fullständigt klart visar att domstolarna saboterar polisernas kamp mot återfallsförbrytarna. Den dömde är bland de absolut värsta återfallsförbrytarna. Polisens K-diarium visar att han registrerats för brottsmisstankar i 15 ärenden under år 2015 och 18 under 2016. Av dessa har bara 7 gått till åtal. Resten har lagts ner. Brotten har begåtts i hela Storstockholm, bl.a: Tyresö, Handen, Segeltorp, Stockholm, Hägersten, Spånga, Farsta, Danderyd, Lidingö, Solna, Skogås, Johanneshov, Sundbyberg, Täby, Brottby. Vid många av dessa händelser har han utsatt andra trafikanter bl.a. föräldrar och barn samt poliser för direkt livsfara då han alltid försökt att skaka av sej poliserna. Trots det har Tingsrätten vägrat häktning vid minst två tillfällen bara under 2016 och i övriga fall har polisen/åklagaren inte ens försökt med häktning.

Domen vid Sthlms Tingsrätt med diarienummer B-2500-16 blev Skyddstillsyn med behandlingsplan, i stället för fängelse 1 år och 6 månader. Häktningen hävs och den dömde skall initialt överföras till behandlingshem. Han är 32 år gammal och har 42 avsnitt i belastningsregistret. Han döms bl.a. för grov vårdslöshet i trafik vid tre tillfällen, nio fall av olovligt brukande (framfört stulna bilar) grovt rattfylleri och grov olovlig körning vid fyra tillfällen, narkotikabrott vid fyra tillfällen och stöld, försök till stöld och vapenbrott mellan oktober 2015 och 9 mars 2016 då han drogad, och i en bil stulen från Arlanda, vansinneskört på fel sida av Roslagsvägen de två milen från Vallentuna och till Gärdestunneln där han krockade och greps. Han hade pistol och två patroner och hade under färden utsatt bilisterna för livsfara och skadat bilar som försökt väja undan.

Det som berör Lidingö är framför allt 26 februari då han skulle "hjälpa" en kvinna som fått punktering på Norra Hamnvägen. Det slutade med att han körde iväg med hennes Audi där bl.a. handväskan låg. Audin anträffades framför den stulna lastbil full med stöldgods i vilken han låg och sov på en parkeringsplats på Svalvägen mot midnatt 27 februari. I lastbilen fanns datorer stulna vid inbrott hos Torstensson Design och Mobilmaster där 75 hörlurar och 3 högtalare tillgreps. Det fanns också gods från Karolinska. Mannen greps men blev frigiven vid häktningsförhandlingen trots många pågående ärenden och trots att han blivit fri vid häktningsförhandlingar vid två tillfällen inom kort tid. Vid Gångsätrahallen, 100 meter från de anträffade stulna bilarna på Svalvägen, hade tisdag 23 februari vid 16-tiden en man tillgripit en bil medan en kvinna höll på att lasta. Det var samma omständigheter som tillgreppet av Audin 26 februari på Norra Hamnvägen. För det brottet blev han inte ens delgiven misstanke.

Om en ostraffad person gripits under samma omständigheter som 32-åringen den 9 mars, men utan vapen och med giltigt körkort, hade straffet med största sannolikhet blivit ett betydande ovillkorligt fängelsestraff. Straffskalan bara vid grov vårdslöshet eller grovt rattfylleri är fängelse upp till 2 år! Vapenbrottet hade uppenbarligen ingen inverkan på straffet. Domstolens skrivning " Straffvärdet av de brott som han gjort sig skyldig till utgör inte något hinder mot icke frihetsberövande påföljd" är ytterst provocerande! Så här går det till och det finns hundratals likadana fall.

Anders Bergstedt, pensionerad kriminalpolis, numera samhällsdebattör

Dela Debatt: Domstolarna saboterar polisens kamp mot återfallsförbrytarna

Kommentarer

Hans Hedström 2016-07-13 22:18

Det är positivt att hovrätten skärpte tingsrättens dom men ett år och sex månader känns i underkant med tanke på de brott mannen dömts för.

Han har vid tre tillfällen gjort sig skyldig till grov vårdslöshet i trafik på ett sätt som nästan kan jämföras med dråpförsök. Straffsatserna är mellan sex månader och två år för varje brottstillfälle och det hade varit rimligt med ett år för första tillfället och sedan tillägg med sex månader för andra gången och tre månader för tredje, summa ett år nio månader.

Rattfylleri och grov olovlig körning vid flera tillfällen är brott som borde värderas till minst sex månader efter rabatt.

Avslutningsvis har vi bilstölder, inbrottsstöld, häleri, vapenbrott, falska registreringsskyltar, narkotikabrott m.m. vilket kan vara värt minst tre månader.

Det totala straffet får troligtvis inte överskrida tre år i detta fall om jag tolkat 26 kap. 2 § BrB rätt och dels halveras straffsatserna i en rasande takt när någon döms för en större mängd brott. Det gäller alltså att passa på när man ändå är igång!

Om ca ett år kan han återuppta sitt kriminella leverne, kanske köra ihjäl någon vid vansinneskörningar i påverkat tillstånd. Fängelsetiden var väl bara ett beklagligt avbrott i hans yrkeskarriär.

Hur länge ska återfallsbrottslingar få härja och drabba oskyldiga brottsoffer? Jag tror att det krävs en mycket striktare kriminalpolitik för dem som aldrig tar lärdom. HD har ett stort ansvar för den släpphänta praxis som nu råder men även hovrätterna bör skärpa straffen. Tingsrätterna följer normalt bara vad högre instanser sagt i likartade mål. Men, det är lagstiftarna som har det yttersta ansvaret!

Anders Bergstedt 2016-07-13 11:52

Svea Hovrätt har i dom B-4575-16, 2016-07-13 ändrat Stockholms Tingsrätts dom till Skyddstillsyn med föreskrifter och fastställt det alternativa straffet som är fängelse 1 år och 6 månader. Gärningsmannen skall vara häktad tills domen vinner laga kraft. Anledningen till att åklagaren begärt att domen skulle ändras var att gärningsmannen tidigt avvek från behandlingshemmet.

Anders Bergstedt 2016-05-29 19:14

Jag är väldigt glad för att Hans Hedström gett sej in i denna lokala debatt på Lidingösidan. I vanliga fall debatterar vi rättsfrågor på Dagens Juridik som är en utmärkt sida för alla som är intresserade av rättsfrågor och vill skaffa sej mera kunskap. Jag förstår att det är svårt för "vanliga människor" att sätta sig in i juristernas resonemang. I sina kommentarer här på Lidingösidan har Hedström rätat ut de flesta frågetecknen på ett sätt som "vanliga människor" kan förstå.

http://www.dagensjuridik.se/2016/05/debatt-anders-bergstedt-I

Hans Hedström 2016-05-28 22:44

Enligt min uppfattning är det HD som bär ett stort ansvar när det gäller trenden att utdöma mildast möjliga påföljd genom att skapa ett system som tar större hänsyn till den åtalades framtid än brottsoffrens kanske livslånga psykiska och fysiska lidanden. Det förekommer en mängd olika spetsfundigheter, ibland helt orimliga, när det gäller att bedöma allvaret i brottsliga gärningar. Jag får ibland en känsla av att domarna i HD ägnar sig åt rättsfilosofiska debatter fjärran från den verklighet som parterna i målet lever i. Lagstiftarna går naturligtvis inte heller fria från ansvar, det är de som formulerar lagarna och i förarbetena skapar alltför vida tolkningsramar.

Den tingsrättsjurist som vill göra karriär vågar knappast avvika från de snitslade banor som permanentas via HD:s prejudikat. Det är alltid tryggast att trampa på välkända stigar och inte riskera bakläxa från högre instans. Det är dessa jurister som ger nämndemännen riktlinjer och anger vilka lagparagrafer som är tillämpliga och vilka prejudikat som eventuellt finns.

Rättssäkerheten får vi aldrig tumma på, men det finns gränser. Ibland frikänns åtalade personer tack vare ytterst fantasifulla invändningar som de flesta normalbegåvade personer inser är rena lögner.

Det ska erkännas att det många gånger känts hopplöst när man tvingats släppa vaneförbrytare fria trots en lång rad olika brott eftersom det grövsta brottet är utgångspunkten och sedan sker en halvering av straffet för varje ytterligare åtalspunkt tills det är meningslöst att addera ytterligare påföljd.

Enda sättet att skydda allmänheten från vaneförbrytarna är via inlåsning under längre tid och att varje brott genererar en påföljd var för sig fullt ut och sedan adderas. En sammanlagd maxgräns sätts utifrån brottens art, men det får inte slentrianmässigt omvandlas till skyddstillsyn eller villkorlig dom. Ungdomsrabatter bör undvikas vid upprepad brottslighet.

Alkohol och andra droger är en stor anledning till våldsbrott, men den som vägrar avstå måste ta konsekvenserna. Jag har till stor del tappat tron på vårdfilosofin för dem som ständigt återfaller i brott, oavsett anledning.

Paul matell 2016-05-28 18:15

Till Hans och alla andra utsocknes är jag bara tacksam att debatten kommer igång och att Lidingösidan och andra lokala nyhetsbevakare förmedlar kommentarer. Jag och många med mig har ingen erfarenhet av domstolar även om vi flera gånger råkat ut för egendomsbrott eller ännu värre våldsbrott. Jag känner mig extra kränkt om jag får reda på att det är utfört av en återfallsförbrytare. Därför är det intressant att höra hur nämndemän resonerar i frågan om straffpåföljder vid mängdbrott. Någonstans ska politiker stifta lagar och därför borde nämndemän ha åsikter i frågan även om dom i domstolen följer protokollet utan anmärkning. Jag är tacksam att Anders och Hans har tagit steget att sakligt beskriva ett växande problem i samhället och att även domare och forskare ger sig in i debatten. Risken är annars att rättssamhället havererar om straff för notoriska förbrytare inte kan reformeras för att spegla de problem och kostnader som stör allmänheten.

Hans Hedström 2016-05-28 11:36

Tillåt en utsocknes göra några kommentarer!
Paul Matell tar upp nämndemännens roll vid domstolarna och som f.d. nämndeman känner jag mig i viss mån berörd. Att juristdomare av olika dignitet är kritiska till nämndemän över huvud taget är begripligt, de vill naturligtvis slippa den insyn som påtvingas dem under slutna överläggningar samtidigt som allas röst väger lika. Det bör dock påpekas att jag träffat rådmän som mycket tydligt uttalat sig positiva till systemet med nämndemän.

Det bör samtidigt betonas att juristdomarna har ett mycket stort inflytande över ett domsluts tillkomst och utformning. Det är juristerna som ska förklara vilka lagar och regelverk som ska tillämpas. Det är de som talar om vilken hovrätts- eller HD-praxis som bör gälla.

Jag har aldrig upplevt att någon nämndemannakollega argumenterat ur partipolitisk synvinkel, däremot har vi liksom juristdomarna en åsikt som har sitt ursprung i olika miljöer. Oavsett hur idealisk sammansättningen ser ut ur såväl partipolitisk som andra kriterier är det praktiskt omöjligt att tillämpa denna vid varje enskild huvudförhandling. Övergripande statistik i alla ära, det är verkligheten som fastställer vad som är praktiskt möjligt.

Anders Bergstedt 2016-05-25 18:54

Som jag befarat avvek 32-åringen nästan genast från behandlingshemmet och blir nu föremål för åtgärder från Frivården och Övervakningsnämnden. Frågan är vad som händer nu. Jag har pratat med åklagaren och det verkar finnas flera alternativ. Troligen blir det en kort, ny förhandling för att fastställa straffet på fängelse 1 år och 6 mån.

Det är upprörande att åklagarna och domstolarna utan urskiljning börjat använda kontraktsvård som ett universalmedel även i de fall där återfallsrisken är 100 procent ! Det andra problemet är att generaldirektören Nils Öberg vid Kriminalvården i DN tisdag 24 maj fortsatte sin argumentation för att tömma fängelserna på just dessa hopplösa återfallsförbrytare som normalt får fängelsestraff under 6 månader. De utgör hela 70 % av alla intagna. Eftersom kontraktsvård uppenbarligen inte fungerar på dem undrar jag varför ingen visar hur detta skall lösas

Anders Bergstedt 2016-05-18 12:54

I går ställdes Rikspolischefen Dan Eliasson mot väggen i TV-Aktuellt då det gäller de ökade oroligheterna i utanförskapsområden och polisens oförmåga att komma åt de kriminella. Eliasson var besvärad men undvek att ta upp problemet med domstolarnas svek.

Det är samhällets oförmåga att upprätthålla lagar och förekrifter som är orsak till att de kriminella är beredda att gå hur lång som helst. Jag har visat att det i högsta grad gäller hopplösa återfallsförbrytare. Eliasson har hållits informerad och fått också ovanstående information. Det är ofattbart att han inte tar upp detta. Det gäller ju att få poliserna motiverade att orka vidare.

Polisförbundet har i en enkät visat att en förskräckande majorititet bland poliserna inte bara är missnöjda med sin lönesituation utan arbetssituationen och rättssamhällets svek. Detta framgår också i Lisa Reventbergs artikel på Blåljus:
http://www.blaljus.nu/nyhetsartikel/om-inte-poliserna-pallar-vem-ska-gora-jobbet

paul matell 2016-05-13 15:35

Något förvånad är jag att nämndemän på Lidingö som i mål dömer återfallsförbrytare inte är med i debatten. Svt frågade för några år sedan över 1000 domare som arbetar tillsammans med nämndemän och av 675 svar framgår att en klar majoritet vill skrota dagens system. Kritiken handlar t.ex. om att nämndemännen är juridiskt okunniga, är för gamla, kostar för mycket eller låter sin politiska uppfattning påverka dömandet.

I SvD brännpunkt påpekar Birgitta Berggren Hedin (L), tidigare nämndeman Nacka tingsrätt och länsrätten i Stockholms län att politiskt tillsatta nämndemän skadar trovärdigheten i rättssystemet. Förfarandet kring hur nämndemännen utses bör förändras så att dessa bättre speglar ålder, kön och etnicitet i samhället i övrigt.

Anders har blottlagt att ineffektiva rättsvårdande myndigheter skapar problem för brottsoffer där polis, domstolar och kriminalvård inte klarar av uppdraget. Om dessutom forskare och nämndmän är tysta bör frågan lyftas till riksdag. Att blott en procent av befolkningen var dömd för minst tre brott under perioden 1973-2004, och dessa personer stod för 63 procent av alla våldsbrott tyder på att Anders kritik är befogad.

Peter Lindkvist 2016-05-13 12:09

Känner till poliser som frustrerade över att gripa samma kriminella personer upprepade gånger bara för att se dem släppas tagit lagen i egna händer och kört ut dem till något skogsparti för enskild behandling. Gräsligt, men förståeligt. Att tingsrätten är lägsta instans behöver inte nödvändigtvis betyda att det ska likna hobbyarbete.

Kommentera

Fler artiklar från Debatt

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Senaste kommentarerna

Annonser från Google