Väder Lidingö

Lidingö fredag 22 oktober 2021 v. 42

Senaste kommentaren - Se fler

Britt Elisabeth Broström 21 mar 13:23 om Åsa Regnér till FN

Debatt: Lidingö Jurassic park – en parallellstudie

onsdag 11 februari 2015 00:01

Dinosaurier var ofta långa djur med låg intelligens som hade svårt att styra och anpassa sig till förändringar. Lidingö Jurassic park byggs nu sen länge - och kallas i folkmun för Lidingöbanan.

Dinosaurie.Dinosaurie. Lidingöbanan vid stoppbocken.Lidingöbanan vid stoppbocken.

Allt rör sig där trögtänkt genom en ålderdomlig värld. Det skälver i marken av kolossernas tyngd och marken under har därför förstärkts ned mot jordens mittpunkt. Det främsta kännetecknet är annars att allt är ”väldigt komplicerat”.

Medan modernare arter (t.ex. homo sapiens) nu använder sig av ”GPS” eller ”back radar”, för att sondera läget, använder sig Lidingöbanan t,ex. av ”axelräknare”. Det känns förvisso säkert på något vis, att man säkerställt att ingen bakre axel blivit borttappad. Tyvärr når dock informationen om hur svansen har det, inte alltid riktigt fram till huvudet – som kallas ATC i Lidingöbanas fall. I dinosauriernas fall fanns en extrahjärna monterad i bäckenet för att hålla reda på svansen.

Två områden där dinosaurier och Lidingöbanan däremot skiljer sig åt är, för det första, att dinosaurierna själva valde sin väg – till vänster, till höger eller rakt fram (jmfr. s.k. ”Bilar” och ”Bussar”) medan Lidingöbanan kräver att själva marken under förändras – med s.k. ”växlar”. Få arter under evolutionens väg har valt just det alternativet.

För det andra blockerar Lidingöbanan någon kilometer av sin väg (det s.k. ”spåret”) bakom och framför sig. Dinosaurierna däremot, tågade fram nosandes framförvarande dinosaurie i svansen, utan att behöva stänga av delar av landskapet. Dinosauriekapaciteten blev därigenom något högre i dinosaurier/timme.

Jan-Erik Nowacki

Dela Debatt: Lidingö Jurassic park – en parallellstudie

Kommentarer

paul matell 2015-02-18 08:10

Det finns i huvudsak tre typer av inlägg; reaktiva, proaktiva och beskrivande. Jan-Erik tar upp en synnerligen angelägen diskussion beträffande kapacitet och investeringar i kollektivtrafik ställd i relation till kundnytta.

Många hakar på tåget att det mesta är fel och att de ansvariga ska ställas till svars. Jag tycker det är ett stickspår och att det knappast för debatten framåt om nyttan med en väl fungerande kollektivtrafik i regionen. Lidingö är trots allt Sveriges femte mest tätbebyggda kommun.

Jan-Erik kommer sedan med ett proaktivt inlägg där han uppmanar läsaren att förstå kapacitetsproblematiken med spårbunden trafik genom att läsa en länkad artikel på Wikipedia.

Du som nu läst på om ”Headway” tycker jag ska ta upp ett proaktivt spår. Vad är det för signal- och säkerhetssystem som behövs för att ge en bra kund- och samhällsnytta med redan gjorda investeringar på Lidingöbanan? Det är där debatten ska föras så att vi snabbt kan ge huvudmännen för kollektivtrafiken på Lidingö några goda råd.

Anja, det är möjligt att hälften blir överkörda – det antyder jag i den första kommentaren. Det finns säkerhetsproblem om man tar bort ”barriärer och rödlysen”. Det intressanta är att det finns väl fungerande modern spårväg i stadstrafik i många städer i Europa. Göteborg finns i Sverige och har liksom Stockholms kollektivtrafik fossiliserats.

Anja Nordenson 2015-02-17 20:05

Henry, vi borde tvinga alla som röstat för spårvagnar att åka på studiebesök till Drottningtorget - vid Centralstationen i Göteborg - hälften av dem kommer att bli överkörda. Resten kommer att byta åsikt i spårvagnsfrågan.

Henry Duhs 2015-02-15 20:49

Mikael,

Det stämmer att jag nu bor på norra Lidingö. Jag har bott på Saltsjövägen i Brevik under nio år så jag har ändå hyfsad koll på hur man därifrån reser till andra platser. Detta både med bil, cykel eller Lidingöbanan. Sommartid cyklade jag för att slippa Lidingöbanan. Det tog ungefär lika lång tid att cykla som att skramla fram med tåget. Då jag inte heller behövde gå till Högberga station när jag cyklade var tidsvinsten helt OK med cykel.

Försök istället föreställa dig hur det hade varit om Södra Kungsvägen hade blivit breddad från Willys till Högberga för att banvallen hade tagits bort. Detta hade då skapat förutsättningar bättre bussförbindelser där miljöriktiga bussar kunnat köras i ett eget körfält utan att hindras av köande bilar. Detta hade kunnat ske till en fraktion av kostnaden för Lidingöbanan. Expressbussar hade kunnat gå direkt till Ropsten från vissa mer perifera platser på södra Lidingö.

Ej heller hade vi tvingats sälja Lidingöhem för att finansiera en byggnation av en bro som i grunden är onödig om våra spårvagnspolitiker hade varit något mer pragmatiska.

Men, som vi alla vet, Lidingöbanan rustas upp och det kommer kostar skjortan och aldrig kunna ge samma övergripande vinster som om södra Lidingö fått bussar.

Annars är mitt tips flytta till Norra ön. Här är det helt OK och och här slipper vi vägbommar som blockerar både cykelbanor och andra vägar.

Jan-Erik Nowacki 2015-02-15 16:01

Hej Mikael!

Jag bor i Käppala. Bussarnas frekventare turlista uppväger i stor utsträckning den längre restiden tycker jag.

Egentligen är det dock bristen på fantasi och utveckling inom kollektivtrafiken som skrämmer mig mest. Spårtrafikens grundidéer har inte förändrats sen början av 1800-talet (Järnhjul, järnskenor, banväxlar, semaforer och "brick wall principle") http://en.wikipedia.org/wiki/Headway

MVH
Jan-Erik

Mikael Olofsson 2015-02-14 22:47

Föga förvånande att 3 av 5 (artikelförfattaren inkluderad) som skrivit här bor på mellersta eller norra Lidingö (om jag hittat rätt på hitta.se), dvs tillhör gissningsvis INTE Lidingöbanans "kundkrets".

Dyrt ja, katastrof ja (hur svårt ska det kunna vara?), men bussarna funkar inte våldsamt bra och skapar köer om man ska längre ut på södra ön eftersom det inte går att köra om ens vid hållplatserna och 201:an med dess omdragning är helt oanvändbar, iaf under rusningstrafiken.

Henry Duhs 2015-02-12 17:58

Skandalen är ett faktum.

Det är med stor sorg jag följer Lidingöbanans upprustning och det exempellösa slöseriet med skattemedel som projektet innebär.

SL föreslog tidigt att banan skulle läggas ner och miljöbussar bli den alternativa lösningen. Mot detta kloka förslag tvingade Lidingös dåvarande politiker mot bättre vetande igenom en upprustning av banan.

Jag är övertygad om att de flertalet lidingöbor ännu inte insett att Lidingös skattebetalare ska bekosta en ny järnvägsbro som endast kommer användas av resenärer med Lidingöbanan och fotgängare och cyklister som lika väl kunde använda en gång- och cykelbana som med fördel kan monteras i konsoler vid sidan bilbron.

På grund av dessa astrokostnader kommer många andra bättre investeringar endast komma att drömmas.

En lösning med busslinjer på södra Lidingö hade kostat en fraktion av vad denna galenskap kommer att kosta oss lidingöbor.

Det vore rimligt att kräva att de politiker och lobbyister som fattade besluten görs återbetalningsskyldiga så länge de lever.

Marie Bohlin 2015-02-12 08:19

Håller fullständigt med dig Anders och gläds över ditt mycket välformulerade debattinlägg Jan-Erik. Biogasbussar är ett "skitbra" alternativ.

Anders Odéen 2015-02-11 11:46

Det är då för trist att ledande politiker på Lidingö inte hade kurage, ansvarskänsla och lite sunt förnuft när det gällde Lidingöbanan. Oansvariga och försedda med skygglappar lallade man med i dinosauriernas spårvagnsvals.
Kloka vettiga politiker hade satsat på moderna miljövänliga bussar (som i så många städer runt om i världen) och anpassat stora delar av banvallen till väl fungerande, flexibel och trafiksäker busstrafik på södra Lidingö.
Dessutom hade vi inte haft den fortfarande olösta men betydelsefulla brofrågan, som dessa "snillen" inte tänkte på när det begav sig. För det finns väl ingen uttalad garanti för att gamla Lidingöbron kan bära de nya spanska spårvagnarna på ett tillförlitligt sätt? Och vem ska betala en nödvändig ny bro?
Tyvärr är det försent att styra om eländet, så nu får vi vackert betala för klantiga beslut och hoppas att det funkar så småningom. Annars kanske man kan bygga om de gigantiska spårvagnshallarna till kulturscener eller idrottsanläggningar, den dagen då avskrivningar etc medger en uppgradering till något lämpligare. En liten del i någon av lokalerna bör dock reserveras som skamvrå!

paul matell 2015-02-11 10:51

Jan-Erik, du blottar en öm tå och nyligen hemkommen från spårstudier i Genève, Dijon och Nice kan jag bara instämma i din analys. När spårvägar moderniseras i andra städer är banvallen omsluten av gräs utan staket. Uråldriga signalsystem är nedsläckta (förmodligen har leverantören och beställaren gett upp) och spårvagnsföraren tar ansvar för färden och anpassar hastigheten därefter och påkallar uppmärksamhet med klockan. Med Mobitex (system för handskakning) eller GPS/GSM fungerar trafikledningen. Det förekommer incidenter och olyckor men trafiken flyter smidigt utan barriärer och rödlysen i alla riktningar.

Förmodligen skulle trådbussar vara det miljömässigt bästa alternativet i en LCA-analys med investeringar i paritet med vad skattebetalare är villiga att bidra med för en väl fungerande kollektivtrafik.

En parallellstudie visar att efter det glada 60-talet har Sverige fossiliserats och landstingets politiker och statliga godkännandemyndigheter går likt en dinosaurier mot en säker framtid i fel riktning.

Kommentera

Fler artiklar från Debatt

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Senaste kommentarerna

Annonser från Google