Det bästa som hänt på sistone är när Sverigeförhandlingen drog tillbaka sitt bud på att Lidingö skulle bygga 8000 bostäder och detta som ett villkor för att över huvud taget komma ifråga för tunnelbana. Ett bud som var totalt oacceptabelt ur den styrande majoritetens synvinkel liksom förstås ur så många lidingöbors perspektiv. Tunnelbana till Lidingö!? Nej tack! Nu gäller för Lidingö att pusha på Stockholm Spårvägar om en sammankoppling med Lidingöbanan. Ställ krav! Och beträffande nya lidingöbron - det finns ju beslut att den ska vara en låg tågbro So be it. Och är det nödvändigt så lämna för all del plats för ytterligare en bana på bron om det inte går att bygga dubbelsidigt med en gång. "Bråka" om de 27 vagnhallarna i Aga!

Har Lidingös kollektivtrafik någon framtid?

Hans Lefvert och Robert Hellesen skrev en intressant artikel den 13 juli här på Lidingösidan. De anser att ”Lidingö Centrum på ett enkelt sätt kan kopplas till den regionala spårtrafiken”. Detta bör då ske genom en ”omdragning av spårvägen så att den går genom Lidingö Centrum. Viktigt blir då också att den nya bron utformas som en högbro med direktanslutning i nivå med T-banan”.

Vi Lidingöliberaler anser att det är en klok trafikpolitik. ”Spårväg City behövs hela vägen till Ropsten”, precis som avtalet mellan Lidingö och landstinget från år 2006 förutsatte. Detta skrev vi liberaler om den 8 juni i år här på Lidingösidan. En ”dubbeldäckad högbro blir dubbelt så bra” skrev vi den 17 september 2015. En högre bro ansluter väl till T-bana i Ropsten och en spårväg genom Lidingö Centrum.

Nu, när Sverigeförhandlingen har stängt dörren för en tunnelbana till Lidingö, är det hög tid att utmejsla en ny strategi för Lidingös framtida bebyggelse och kollektivtrafik.
Den 21 juni 2016 slog Lidingös majoritet bryskt igen dörren för en tunnelbana till Lidingö för överskådlig tid. Sverigeförhandlingen svarade den 4 juli: ”Vi har emottagit er skrivelse om tunnelbana/bostadsbebyggelse. Baserat på de lämnade uppgifterna avser Sverigeförhandlingen ej återuppta förhandlingen”.

Att Sverigeförhandlingen tidigare kommit med ett skambud om 8.000 bostäder inom 1 km radie från t-baneuppgångarna borde inte ha hindrat en fortsatt dialog.

”Vi liberaler beklagar att dialogen med Sverigeförhandlingen nu är avslutad. Vi hade gärna fortsatt dialogen för att hitta en lösning som skulle vara positiv för bägge parter och för att säkra goda kommunikationer för lidingöborna i framtiden”, yttrade då Amelie Tarschys Ingre (L), oppositionsråd, och Nancy Mattsson, ordförande för Liberalerna Lidingö.

Det andra halmstrået för Lidingö är nu Spårväg City och Lidingöbanans omdragning via Centrum. Dessa båda projekt vill nog de flesta partier på Lidingö ha. Vi liberaler vill att den nya spårvägsbron mellan Lidingö och Ropsten byggs med dubbelspår (som bör bekostas av landstinget) och som en dubbeldäckad högbro för att underlätta Lidingöbanans omdragning via Centrum.

Men vad gör Lidingös majoritet för att detta inte bara ska bli två fromma förhoppningar – framtida hägringar? Lidingöpartiet vill bygga ”avsevärt mindre än 500 lägenheter” på Lidingös mest centrala och kollektivtrafikvänliga område i Centrum/Torsvik (uttalande den 15 maj 2014). Majoriteten erbjöd Sverigeförhandlingen att först bygga 5.600 och lite senare 5.900 lägenheter på hela Lidingö fram till år 2035, vilket var bra. Men var finns de konkreta byggplanerna för hela Centrum- och Torsviksområdet nu? Tystnaden om framtidsvyerna från majoriteten är nu öronbedövande.

Lidingö är den enda kommun i länet som inte utlovas en stomlinje till sitt kommuncentrum. Lidingöbanan passerar inte Centrum och Norra Lidingö saknar en stombusslinje. Detta vill vi liberaler ändra på. Vi vill t.ex. att stombusslinjer från t ex Norra Lidingö via Lidingö Centrum dras via Norra Länken till Danderyds och Karolinska sjukhusen.

Men landstinget säger klart och tydligt: Vi satsar på att bygga ut kollektivtrafiken i de kommuner som bygger bostäder. Landstinget satsar nu - enligt den Regionala Utvecklingsplanen för Stockholms län (RUFS 2050) - på spårutbyggnader för 150 Mdr kr fram till år 2030 och ytterligare 90 Mdr kr fram till år 2050. Det mesta går till Stockholm och till de kommuner i Norr, Nordväst, Sydväst och Sydost och Ost som bygger bostäder.

Hur många av dessa 240 miljarder kronor i investeringar på 35 år ska vi tro att landstinget kommer att spendera på en kommun som Lidingö, som numera bara bygger ett hundratal bostäder per år? Rubrikens fråga är berättigad: Har Lidingös kollektivtrafik någon framtid?

Det är inte bara vi liberaler som är bekymrade över Lidingös kommunikationer. Vi lyssnar även noga på vad näringslivet tycker om politiken på ön. Enligt Svenskt Näringslivs kommunranking sjunker Lidingö i år ytterligare 6 placeringar till 19:e plats när företagarna får sätta betyg på kommunerna.

Amelie Tarsachys Ingre (L) oppositionsråd, säger där:
- Det är framförallt två parametrar som sticker ut. När det gäller tillgång på kompetens kommer Lidingö först på 110:e plats och när det gäller kommunikationer på 90:e plats.

- Lidingös näringsliv har länge varit tydliga. För att Lidingö ska kunna ha ett vitalt näringsliv och kunna attrahera kompetenta medarbetare behövs goda kommunikationer och bostäder. Det är ett viktigt budskap till den styrande majoriteten och frågor som vi liberaler länge drivit.

Hur ska vi få tillräckligt med bostäder till all servicepersonal som ska vårda och utbilda våra barn, ungdomar och äldre? Hur ska våra kommunala välfärdsorgan kunna bli attraktiva arbetsgivare utan tillräckligt med bostäder här på ön?

Och vad tycker Lidingöborna om hur många bostäder vi ska bygga, och var bör de byggas? Vilka olika typer av bostäder behövs? Vilka olika trafiksystem är mest kostnadseffektiva för att attrahera nya resenärer utan att skattepengar förslösas i onödan?

Vi liberaler är intresserade av att stimulera innovationsdriven upphandling av nya moderna trafikslag, som ger fler resenärer kortare restider till en lägre kostnad än vad tunnelbanan hade åstadkommit. Det skulle kunna gälla förarlösa skyttelbussar, gondolbana eller till och med spårbilar, bara för att nämna några exempel.

Det är dessa typer av frågor om bebyggelse och trafik som vi liberaler vill öppna upp för en dialog med våra medborgare.
Lidingö den 11 oktober 2016
Göran Tegnér (L) Anders Ulfvarson (L) Amelie Tarschys Ingre (L),
Nancy Mattson (L) Mattias Reinholdson (L) Suzanne Liljegren (L)
Torsten Engevik (L) Hedwig Kastenholm (L)

Henry,

Du har helt rätt i att visionen saknas just nu, och att man måste titta på hur det ser ut i nutid - 2007 är mycket långt tillbaka...

Jag håller faktiskt med om att en ny bro, låg spårvägsbro alltså, är tveksam från ekonomiskt perspektiv. Lika så en ny högbro som skall klara av spårvagn och evnt framtida tunnelbana (vissa som drömmer om det...).

Men OM man nu bygger en ny bro, då anser jag att den skall vara en ny lågbro, klara dubbla spår inom en framtid (men kanske bara enkelspår fram tills Spårväg City gör verklighet i sin "vision" om att kopplas ihop med Lidingöbanan osv), med plats för cyklar och gående (inget rullband!).

Dock, det ENDA alternativet som idag är gångbart, om vi skall vara krassa, är att bygga om nuvarande "nya" Lidingöbron från 3+3 filer till 1+1+spårväg, dvs en fil för buss, en för biltrafik (japp den kommer korka igen) och så spårväg i mitten. Ansluta spårvägen från Bodal upp mitt på Södra Kungsvägen och inte direkt genom centrum men via Torsvik. Detta är det ENDA som jag ser som möjligt att genomföra utan att gräva upp hela Lidingö och göra centrum till en konstant utgrävning inom 10 år. Tveksamt om det blir optimalt, men med en station ja ungefär vid OKQ8 macken men MITT i vägen med gångbroar med mera, och infartsparkering där någonstans vid stadshuset, plus en bussterminal då för att försöka låta bli att köra över bussar till Ropsten. Och sedan en station innan brofästet (Torsvik, överdäckningen typ eller något liknande) och sedan en station precis vid brofästet med broar med mera till Tunnelbanan. Dessvärre blir det rejäla gångvägar så de som har svårt att röra sig kommer inte gilla detta, det kommer också gå åt tid att byta i Ropsten osv. Inte optimalt. Men effekt per investerad krona måste anses relativ hög.

Och sedan kan vi ta diskussionen om gångbro/cykelbro eller om vi skall expandera sidorna på nuvarande "nya" Lidingöbron med extra bredd för just gående och cyklande... Jag minns när man som cyklist hade ena körfältet på östra sidan när man renoverade gamla Lidingöbron för herrans massa år sedan - att bredda bron för gående och cyklande utanför nuvarande räcken borde gå fin-fint, då lasten/vikten på dessa breddningar torde vara relativt låga.

Jaja det lär inte bli av det heller. Lika lite som norra slingan av Lidingöbanan. Det enda jag är säker på är att vi inte har kommit någonvart om 5 år ens - vi kommer träta om samma sak som idag....

Lars,

Men var det du som själv noterade att rapporten från år 2007 är till åren kommen och således inte något att ta hänsyn till idag?

Vidare är det värt att notera tunnelbanan, se sid 12, trots att kurvradien ej är extrem, ej passerar förbi Baggeby och Bodal. Om det skulle bli aktuellt att i en avlägsen framtid bygga en station mellan Bodal och Baggeby blir detta i så fall ej möjligt.

Hur som helst, vore det kanske inte bäst att göra en förnyad rapport baserad på olika realistiska framtidsalternativ?

Om jag tolkar rapporten rätt är det fler resenären som reser med buss än med Lidingöbanan. Att då lägga ner mycket stora belopp på en ny spårvagnsbro när pengarna gör bättre nytta till andra investeringar känns inte bra om det inte finns och nya analyser.

Rimligen ska då även en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, tas fram. I alla i så fall ska MKB göras där nollalternativet beaktas. Det vill säga, om vi inte gör något alls, vad kommer då att hända i framtiden sett i relation till olika investeringar.

Just nu verkar det som att nollalternativet är det vi har att förhålla oss till. Vi gör ingenting och konstaterar samtidigt att antalet boende i Sverige, stockholmsområdet och Lidingö växer. Det får till följd att försämringar sker för lidingöborna till följd av till exempel ökad trängsel i kollektivtrafiken.

Vi kommer att få uppleva att infartsparkeringen i Ropsten snart är ett minne blott, infartsparkeringen vid Bodal rymmer endast en liten fraktion av de P-platser som försvinner i Ropsten. Att fylla hela gräsytan vid Bodal med nya parkeringsplatser är kanske inget som lockar i första taget.

Vi vet vidare att Ropsten kommer se annorlunda och få en ny gestaltning med ökat inslag av handel. Trycket på Ropsten som replipunkt ökar kontinuerligt. Bussar kommer drivas med miljövänligare motorer.

Vad jag säger är att jag saknar en vision för hur transportsystemen ska anpassas så att vi får en dräglig vardag. Tunnelbana till Lidingö centrum hade varit bra. Det är märkligt att prislappen 8 000 nya bostäder som förekom i Sverigeförhandlingen inte står i rimlig proportion till i rapporten från 2007. Som sagt en ny analys vore på sin plats.

Tacka vet jag elcyklar.

Henry,

Nu tror jag du läst lite snett i din referens till att Tunnelbanan skulle bli billigare än t.ex. Spårvagn. Det är helt falskt, det står svart på vitt på alla rader under kapitel 5 att tunnelbana, oberoende variant, är dyrare. Inte ens när man tar in samhällskostnaden (eller nyttan då), med de siffror (och modeller) man använde 2007, så blir det vettigare.

Skall man utgå från de siffrorna är det bara bussar som blir ekonomiskt billigare - men då bortser vi från luftföroreningarna, och det borde vi verkligen inte göra. Men att sätta pengar på luftföroreningarna och t.ex. transportkostnaderna för allt bränsle osv - jag har svårt att tro från ett komplett perspektiv, att det verkligen blir billigare.

Det sagt, batterier i dagen elbilar - bara för att ta ett sidospår - är också en sådan detalj som vi idag inte riktigt vet hur det kommer hanteras, och det är rätt smutsigt att bryta de metaller som krävs osv.

Det är alltså aldrig lätt.

Men det är lätt att avskriva några av de förslag som givits som rullbana med mera.

Notera också inledningen i rapporten du refererar till:
"Alternativen med tunnelbana (D1 och D2) innebär både att ett stort antal resenärer får förbättrad restidsstandard och att relativt många får försämringar."

Hur är det tänkt att man skall tolka detta då? relativt många vs ett stort antal? Jissis alltså...

Mellan tummen och pekfingret är det bättre att kasta vatten i motvind alltså?

Lars,

Det är riktigt att utredning, "Långsiktig kollektivtrafikplan för Lidingö", som SL lät ta fram för nio år sedan i syfte att visa på vilka alternativ som fanns idag inte är helt uppdaterad.

Mig veterligen finns det ej heller någon senare rapport. Finns det ej heller ingen annan rapport av senare datum är det ännu svårare och framförallt fullkomligt oseriöst att spekulera vad som är möjligt idag.

Min personliga uppfattning är att det de senaste åren har varit en hel del snömos i debatten där det varit många tyckare, som presenterat allehanda roliga idéer med linbanor, spårtaxi, nya och gamla linjedragningar för spårvagn kommit till tals. Det är mycket möjligt att några av dessa lösningar kan fungera. Besluten bör enligt min mening baseras på den samhällsekonomiska nyttan och inget annat. Att det är gulligt och kul att åka spårvagn må förvisso vara sant. Dock bör demokratiskt fattade beslut vara fattade baseras på hur vi för bäst nytta av våra skattekronor, restidsvinster och inget annat.

Rimligen bör en ny saklig och objektiv analys göras idag som även ger vissa utblickar mot framtiden som inkluderar en växande stockholmsregion, fler lidingöbor, etc.

Betänk även att rapporten från år 2007 redan då visade att tunnelbana och bussar var det billigaste och bästa alternativet. Väg då även in att tunnelbanan skulle dras hela vägen till Daleum, ändå var den billigare än det alternativet lidingöpolitikerna röstade fram, en upprustning av Lidingöbanan.

Spårvagnsdepåerna är ett kapitel för sig.

Henry,

Du ska vara extremt försiktig med att skriva/uttala att någon har uttalat fel, speciellt när man hänvisar till en snart 10 år gammal utredning, där vinklingen bevisligen är lite udda. Minst sagt.

Jag noterar att den av dig refererade utredningen helt klart och tydligt sänker tunnelbanan till Lidingö Centrum en gång för allt, om man nu vill tro utredningen vill säga. Oberoende av vad du önskar och vill...

Sedan kan man se det i perspektivet: Den nya "grusade" parkeringen med för få parkeringsplatser vid Bodal (aka returstationen och de extra platserna för lastbilar osv.), som redan är överutnyttjad. Det säger oss flera saker: Att man som passagerare mycket väl kan tänka sig en extra omstigning. Dvs bara där ser vi att människan mycket väl klarar av en omstigning till - det har ingen tagit höjd för i någon utredning såvitt jag sett. Vidare ser vi att omständigheter som just parkeringsavgift/tillgång till parkering är mycket avgörande. Det vore rätt kul att se VART dessa bilar så att säga bor som nyttjar Bodal parkeringen helt enkelt...

Det är udda att utredningen anser att en ny bro aldrig medger en dragning via Norra Kungsvägen, något som idag, såvitt jag vet, är mycket väl möjligt då dagens (senaste är det bäst att lägga till) förslag är en ny lågbro placerad än mera nära Islingviken - och på samma höjd som dagens gamla bor. Alltså är det en icke fråga - dragningen är synnerligen möjlig även MED en ny bro.

Såhär kan vi fortsätta, och vi lär aldrig komma överens eftersom du hårdnackat ska ha tunnelbana, och jag bara lite lätt konstaterar att det vore mycket mera ekonomiskt att dra just en spårvägslinje till via Islinge/Norra Kungsgatan till Centrum. Och sedan då en bussomläggning i stil med den som föreslås för tunnelbana - evnt kompletterad med några expressbussar morgontid för de som har andan i halsgropen (se nedan) och måste fram snabbare än vad rälsbunden kollektivtrafiken medger....

Om man tittar på det rent historiskt så kan man ju undra hur folk för 40 år sedan klarade sig, inga mobiler, inget facebook, inga sociala medier i över huvudet taget.

Jag tror att det är oerhört lätt att dras med i ett stressat moment så man börjar mäta sekundrar och minutrar, bara för att man kan typ.

Och nu skall jag i bästa Patrik Gadelius stil slänga upp en jävligt het potatis: De flesta fallen av (morgon-) stress kan lätt hanteras idag genom att man helt sonika går upp när man skall gå upp, och går och lägger sig lite tidigare så man får sova ordentligt. Det gick tidigare när man inte hade el och man somnade i praktiken när det vart mörkt (vintertid - sommartid är det bevisligen ljust till 22-tiden), och man inte alltid maxade allt utan lät allt ta den tid det tar. Varifrån kommer all jäkt?

Lars,

Fel, det billigaste och mest flexibla kollektiva trafiksystemet är buss, inte spårburen trafik.

Det finns en anledning att SL lade ner norra banan 1971. Jag åkte själv med sista turen.

Läs själv SL:s utredning från 2007, http://www.lidingo.se/download/18.62adf25a150249c12b3195/1443780935811/L%C3%A5ngsiktig+kollektivtrafikplan+f%C3%B6r+Liding%C3%B6+(SL+2007).pdf

För att ett alternativ skall vara samhällsekonomiskt lönsamt krävs att nyttorna överstiger kostnaderna. Enbart bussalternativet är samhällsekonomiskt lönsamt. Alternativet ger ungefär samma nytta som förlängningarna av tunnelbanan. De två Lidingöbanealternativen via centrum innebär minst nyttor för resenärerna. Alternativ C1 ger nyttoförluster. Orsaken är att de flesta resenärer åker till/från tunnelbanan vid Ropsten och deras restidsförluster kan inte kompenseras av de vinster som resenärer till centrumområdet ger.

Klart och tydligt visar rapporten att buss och tunnelbana ger den bästa nytta till lägsta kostnad. Tunnelbana till Lidingö hade varit positivt. Troligen kommer den komma tids nog, men det kommer dröja många år.

Nu vet vi att Lidingös politiker mot bättre vetande beslutade om att rusta Lidingöbanan. Detta trots att lidingöborna ska själva betala en helt ny bro hela vägen mellan Lidingö och Ropsten och att sammankoppling med Spårväg city är ovisst om det någonsin kommer att ske.

Nej tack! Jag vill inte resa med spårvagn på norra Lidingö igen. Bussarna fungerar utmärkt även om jag behöver byta i Ropsten tills vidare.

Henry,

Om du nu bor på Norra sidan av Lidingö, och har så höga önskemål om effektivare kollektivtrafik, hur kommer det sig att du slår dig blå för en tunnelbana (som aldrig kommer bli av) och inte kämpar för ytterligare en spårvagnslinje som går just Centralen via Ropsten, Islinge, Centrum, Lidingövallen och vidare till Rudboda?

Det råder ingen som helst tvekan om att kostnaden att dra ytterligare en spårvagnslinje till centrum via Islinge är det absolut billigaste alternativet (framförallt pga att sträckan är massivt kortare, och mark faktiskt redan finns för banvallen eftersom spårvägen bevsiligen redan gått denna sträcka en gång i tiden...).

Jag läste i ett av inläggen i denna tråd att en "rullbana" kan vara ett framtida alternativ istället för att bygga tunnelbana mellan Lidingö centrum och Ropsten.

Det var nog ett inte så genomtänkt påstående och borde nog inte ha skrivits.

Efter googlande på denna teknik kan konstateras att något sådant system inte finns idag som kan leva upp till kraven. Sedan kan vi naturligtvis ändå tänka utanför lådan. De system som finns idag har en hastigheten om två till fyra km per timme, alltså långsammare än vanlig gånghastighet. Ett problem är accelerationen vid av- och påstigning som innebär att hastigheten inte kan vara högre. Restiden med detta transportsätt skulle således vara mellan 30 till 60 minuter och då är inte tillkommande väntetider inräknade för att komma till Ropsten från Lidingö centrum.

I mitt fall skulle jag nog hellre ta en buss eller promenera denna sträcka som jag redan gör idag när det inte kommer en buss nog snabbt.

Analysen är enkel och trenden i inläggen här på Lidingösidan tydlig. Bor man på södra Lidingö och nära banvallen och är pensionär så är Lidingöbanan det som man till varje pris bör satsa på och värna om.

Betänk att det trots allt finns lidingöbor på norra Lidingö som inte vill använda sin bil. De arbetar och är i behov av fungerande kollektivtrafik. Boende på norra Lidingö har ingen som helst nytta av Lidingöbanan men får ändå vara med att betala kalaset.

Spårvagnsdepåerna vid Dalenum slipper vi tack och lov att se och det är ett värde i sig som inte får ringaktas.

Jag håller helt med Erik Widerström.

Ropsten kommer ingen att sakna. Vad vi än gör och tycker här på Lidingö kvarstår det faktum att Ropsten i framtiden kommer att vara annorlunda än hur det ser ut idag.

Vi vet att att Stockholms växer, det kommer bli fler resenärer, ingen infartsparkering i Ropsten, vi måste alla ta oss över en lång bro året om för att nå tunnelbanan, det lär inte bli billigare att resa med bil och detta oavsett om bilarna drivs med el eller fossila bränslen, Ropsten kommer bli en handelsplats, listan kan göras längre.

Jag är för en tunnelbana till Lidingö. Det torde nog inte vara okänt. Frågan kvarstår. Hur ska den finansieras?

Kostnaden för att inte få tunnelbana kommer att bli kännbar för många i framtiden i termer av ökad stress, längre restider, ökad trängsel i Ropsten, betydligt lägre fastighetsvärden än annars.

Lidingöbanan nyttjas av några på södra Lidingö. Banan är i huvudsak enkelspårig och kommer aldrig få samma kapacitet som en tunnelbana till Lidingö.

Vidare har boende på norra Lidingö även ett behov av fungerande kollektivtrafik.

De som idag tycker att det var bättre förr kommer inte vara i livet när tunnelbanan kommer, om den kommer till Lidingö. De som idag är unga nog undanbeder sig vad några till åren komna idag har för uppfattning om hur de ska leva sina liva när de är medelålders.

Oaktat kostnaden borde den bästa lösningen för Lidingöborna vara att tunnelbanan och Lidingöbanan möts i centrum och bussterminalen flyttas från Ropsten till platsen mellan stadshuset och södra kungsvägen.
De allra flesta som åker buss eller Lidingöbana över bron byter i Ropsten till tunnelbanan som har betydligt högre kapacitet, turtäthet och snabbhet. Om man slapp bussen över bron skulle många kunna ta sig med cykel direkt till tunnelbanan och den eviga väntan på bussar i Ropsten på väg hem skulle kunna bytas mot en trevlig stund i Lidingö centrum eller en cykeltur sista biten hem. Många fler skulle nog passa på att handla eller fika i centrum på väg hem, till nytta för öns handlare.
Självklart kan man inte bara bortse från kostnaden men man kan ändå ha en önskebild. Nu talas det om att dra Lidingöbanan via centrum till Ropsten och jag undrar då varför detta skulle bli billigare. Som jag ser det ska det dras spår samma väg och bron ska byggas i båda fallen. Skillnaden är att med tunnelbana till centrum får vi en betydligt bättre kapacitet, färre byten och hög turtäthet.
Har någon gjort en seriös kostnadsjämförelse av de två alternativen: Tunnelbana och Lidingöbana möts i centrum jämfört med Lidingöbana via centrum till Ropsten?

/Erik Widerström, som har spenderat många timmar på ett kallt och trist Ropsten i väntan på bussen hem.

Hur man än resonerar så måste man bygga en högbro där man kan köra Lidingötåget tills tiden är mogen för T-bana till Lidingö Centrum. Även om Lidingö nu tvingas stå för en stor del av den kostnaden kommer det att vara ett starkt argument för att förlänga T-banan till Lidingö Centrum. Då det är färdigbyggt på Ropstenssidan är jag övertygad om att förhandlingsviljan med Lidingö blir större !

Att utveckla vår framtida kollektivtrafik är av allra högsta vikt.
Nu är det klart att det från början dödfödda projektet med tunnelbana är konstaterat dödfött.
Då gäller det att tänka nytt och kreativt för att få den bästa lösningen för satsade pengar.
Avgörande är naturligtvis var knutpunkten för Lidingös busstrafik kan lokaliseras.
Antag att vi trängs ut av Stockholm och inte kan räkna med Ropsten i framtiden då blir området vid Stadshuset en naturlig lösning. (Vilket man måste ta hänsyn till vid planeringen av Lidingö centrum)
Då anser jag att den mest kostnadseffektiva lösningen är rulltrappor därifrån ned till Lidingöbanans nivå. (Man behöver inte flytta Lidingöbanan rent fysiskt till Centrum och Torsvik, man flyttar sig själv istället.)
För att komma vidare till tunnelbanan i Ropsten kan vi "tänka vidare lite utanför boxen".
Varför inte en "rullbana" över bron med ståplatser såväl som sittplatser.Naturligtvis vind och väderskyddad. Utan någon kostnadskalkyl kan jag ändå på goda grunder anta att vi talar om en total kostnad till en bråkdel av tunnelbaneförlängning.
När vi förhoppningsvis knyter ihop Lidingöbanan med Spårväg City är det naturligt att, om inte tidigare, bygga en hållplats för Lidingöbanan vid brofästet.
Alternativet om Ropsten finns kvar som knutpunkt kan ändå i stort inkludera ovan föreslagna.
Att jobba på de här förslagen innebär också att vi nästan helt frigör oss från beroendet av vad Stockholm beslutar om Ropsten.
Jag inser att det dock finns ett väsentligt problem och det är att våga tänka nytt och annorlunda.

Utmärkt förslag! Betr. Kontakt mellan t-bana och lidiingöbanan - studera utmärkt lösning Alvik mellan T och 12:an

Intressant men nu är vi tillbaka på högbroar med mera - låter som försök till att få tunnelbanan till centrum (igen).

Vad som slår mig när jag läser på lite om "omdragningen" via Centrum för nuvarande sträckning, är att omkostnaderna blir noterbart högre än att helt sonika dra ytterligare en linje till Centrum men nu via Islinge och Lejonvägen. DEls finns mycket av den gamla banvallen på plats, vilket bör reducera kostnaden, men framförallt - det är MYCKET kortare sträcka som behöver byggas. Och då allt kostar per meter räls så att säga så blir en sådan linjedragning mycket effektivare.

Om man sedan från centrum vill dra en linje upp till Torsvik (ser inte riktigt poängen med det) eller lägga till en dryg km för att få de nya spåren fram till Lidingövallen är lite en annan diskussion. Iofs om man drar den "nya" (dvs gamla linjen) linjen via Islinge-Centrum-Lidingövallen, så är det bara dryga en km ytterligare extra för att komma till Rudboda. Rätt billigt när man ändå håller på...!

Det var någon som ville ha motorvägsbuss från Rudboda - här får vi ett mycket miljövänligare alternativ! Och antagligen bättre val.

Plus att alla som bor efter den södra linjen slipper förlängda körtiden som "via centrum" kommer att medföra.

Ja att bortse från att helt enkelt dra in ytterligare en linje på Lidingö känns som att välja bort något som uppenbart är både billigare och framförallt massivt bättre rent miljömässigt.

Men vad vet jag ;-)