fredag 6 juli 2018 00:01
För åttio (80) år sedan byggdes Lidingövallen. En 369 meter lång rundbana kring en liten fotbollsplan med tillhörande grön träläktare. Då var det kolstybb. Kring 1960 byttes kolstybben ut till någon form av gummiasfalt, som ganska raskt släppte och man sprang på ren asfalt. Fortfarande 369 meter runt och snäva kurvor och den gröna träläktaren.
Efter en tid byttes asfalten ut mot Trelltop-beläggning och anläggningen fick en rödaktig ton. Nu skulle man kunna arrangera tävlingar och träna friidrott på ett mer ”modernt” sätt, men ingen 400 meter och inga förbättringar på banorna som ligger på sjöbotten, och som sätter sig rejält efter bara ett par år.
Kring 1980 skulle en ny anläggning se dagens ljus. Pengar var avsatta och ritning, planering och modell var framtagen, men allt hamnade på vinden och Lidingös mest framgångsrika förening fick fortsätta träna och i viss mån tävla på 369 meter med sex banor runt och snäva kurvor – och den gamla läktaren kvar.
I mitten av 1990-talet fick man loss lite pengar att renovera Vallen och fick är till stånd ett par tävlingar med internationellt inslag, trots 369 meter. Trots sex banor och snäva kurvor och ganska snart en bana som gick i vågor. Efter branden i bl.a. tennishallen så ”rök” även vårt måltorn upp, men det blev endast en lättare renovering – igen.
Där står vi idag – 2018. Med samma otidsenliga anläggning. 369 meter och sex snäva banor och en anläggning som vi ibland kan se i fattiga öststatsländer. .Bana som snart är nere i asfalten igen. Svårt att springa på en bana som är för snäv, för ojämn, för gammal och skamligt eftersatt.
Det skulle bli en ny anläggning 2018, eller var det 2019, eller blir det ens av alls? 30 miljoner var avsatta. Höjdes till 35. Anbud kom in, men för dyrt. Så är det val och ingen tar i frågan. En fråga som borde/skulle vara löst för flera år sedan. Det kommer inte att räcka med 35 miljoner och jag förstår inte hur staden resonerar (eller ens om de gör detta), när både friidrotten och fotbollen länge önskat en fullstor, modern idrottsplats. Lägg in 50-60 miljoner på att göra en riktigt bra anläggning som håller i 25-30 år utan större justeringar. Pengar kan inte vara orsaken, utan vilja, styrka och framförhållning är ledorden, samt att Friidrotten är värd en bättre anläggning än en bana som inte ens håller för ungdomsträning, och som både svajar och är avskalad – och som fortfarande inte är 400 meter.
Den gamla gröna träläktaren böjer sig, suckar. Släpper loss sina ruttnande bräder och låter spikar och skruvar släppa greppet, som om åttio år är nog. Både läktaren, banan och friidrotten är på väg mot en lång, lång sömn.
Leif Robertson
Tränare, ledare i IFK Lidingö sedan 1986 – och ett tag till, känner mig både ledsen och sviken.
Rebecka Öberg 2018-07-08 16:51
Anna Öberg 2018-07-07 20:12
Gabor Sebastiani (C) 2018-07-06 15:24
Carl-Johan Schiller (KD) 2018-07-06 14:08
Patrik Buddgård (C) 2018-07-06 09:57
Anders Håkansson 2018-07-06 00:37
Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta
Annonser från Google