Väder Lidingö

Lidingö torsdag 21 juni 2018 v. 25

Senaste kommentaren - Se fler

Patrik Buddgård (C) 21 jun 16:08 om Insändare/Debatt. Äntligen ett nytt badhus

Utvecklingspotential finns i Lidingö centrum

söndag 18 februari 2018 21:20

FRUKOSTSEMINARIUM. Vid ett välbesökt frukostseminarium på Brasserie Jernet i fredags talade affärsområdeschef Fredrik Bergström från WSP Analys & Strategi om kommersiell stadsutveckling. Seminariet var arrangerat av Lidingö Näringsliv och åhörarna lyssnade spänt efter det som var intressant för just Lidingö Centrum och planerna på utbyggnad. Rikard Andersson som är representant för Centrums ägare Vencom sa att man nu känner panik eftersom man måste få mer ytor, vilket var ett rakt budskap till de närvarande politikerna som kom från nästan alla av öns åtta partier.

Fredrik Bergström talade om stadsutveckling på Jernet.Fredrik Bergström talade om stadsutveckling på Jernet. Ett välbesökt seminarium med deltagande företagare, politiker och tjänstemän.Ett välbesökt seminarium med deltagande företagare, politiker och tjänstemän.

Fredrik Bergström började med att tala om övergripande trender när det gäller stadsutveckling och jämförde Lidingö centrum och Huddinge centrum. De är kopior där man velat bygga in en stadskänsla i just centrum. Lidingös omsättning för sällanköpsvaror låg på omkring 500 miljoner kronor år 2007. Summan var densamma år 2016. Sällanköpshandeln har alltså stått stilla i en växande region. Däremot har dagligvaruhandeln ökat från en omsättning på cirka en miljard år 2007 till 1,5 miljarder år 2016. Man säljer bara 40 procent av det man förväntar sig inom sällanköpshandeln. Istället åker folk till Stockholm, Mall of Scandinavia eller handlar på nätet. Dagligvaruhandeln ligger däremot på 100 procent.

Illustration: WSPIllustration: WSP

Vad händer i våra städer? Mycket koncentreras till huvudgatan, torget och några sidogator. Det pågår en transformation av våra stadskärnor. Dagligvaruförsäljningen i stadskärnorna, hotell och kaféer har haft en bra utveckling. Sällanköpsvarorna har haft det tuffare. Kontoriseringen av stadskärnorna ökar. Tydliga koncept, som Stadium, kedjor med restauranger och kaféer växer. "Fungerar det på ett ställe så fungerar det på 100 ställen". På Lidingö kan vi t.ex. se Joe and the Juice. Det gäller att vara nära där människorna är.

Restauranger tar en allt större andel när nya centrum byggs. Restauranger + matbutiker innefattas i begreppet "magmarknaden". I början av 1990-talet lagade vi mat hemma till 80 procent och åt ute till cirka 20 procent. Idag har det skett en förändring så att vi äter ute till 30 procent. I USA äter man hälften av sin mat hemma, resten på olika matställen. I USA finns matkedjor och arbetskraftskostnaderna är lägre, vilket gör det billigare att gå på restaurang.

Illustration: WSPIllustration: WSP

Var lägger vi våra pengar när vi handlar och på vilka platser? 20 procent handlar vi i olika köpcentrum, 17 procent i handelsområden (som t.ex. Barkarby), 20 procent i stadskärnorna och en växande del på e-handeln. Marknadsandelen för e-handeln globalt är 8 procent av de totala inköpen. Men t.ex. England och Sydkorea har högre marknadsandel.

Illustration: WSPIllustration: WSP

E-handeln växer snabbt, men med avtagande tillväxt. Om man låter e-handeln växa så slår den ändå inte ut all annan handel. Den vanligaste kommer fortfarande vara den fysiska butiken. Skulle e-handeln ta över allt, så måste tillväxten för den vara 50 procent om året. "Butiken" kommer inte försvinna under de närmaste 20 åren. Och, det vanligaste vi köper är dagligvaror.

Det viktiga begreppet är "platsen". Man är alltid en del av konkurrensen. Lidingö centrum konkurrerar med "alla". När man ska utveckla en plats, vad gör man då? Konstaterar att det är viktigt med täthet. Ju mer köpkraft man kan trycka in i ett område desto bättre. Jämför Vällingby med Söder i Stockholm, där fyra gånger fler bor på samma yta.

Människor i storstäder tenderar att handla till och från arbetsplatsen. Kan man fånga det flödet? Ta fram ett smart upplägg för en "plats". Hur rör man sig naturligt i en stad? Vad fyller man platsen med? Vad har man för utbud? Om man är ett mindre centrum är det viktigt att ha allt, från handel och vårdcentral till begravningsbyrå, att man svarar upp mot det som efterfrågas. Att man är "på", att man har en företagarförening som jobbar aktivt med centrum.

Men det gäller också att skapa en personlig identitet, en egen kultur. Många centrum ser väldigt lika ut. Kan man få lokala föreningar att hitta på saker i centrum? Då kommer även föräldrarna. Kan man t.ex. få H&M att vara lite extra, att ha en speciell belysning? Det ligger i detaljerna.

Vid den efterföljande frågestunden sa Rikard Andersson från fastighetsägaren Vencom: Vencom har idag noll vakanser. Vi känner panik, vi måste få mer ytor, mer tillväxt, för att vara relevanta. Det är allvarligt. Vi har idag ett par, tre varianter på vilka som är intresserade av att komma till biblioteksbyggnaden, när den blir tom.

Det blev också en kort diskussion om trängselskatternas inverkan på besökare från andra kommuner, som vill göra inköp på ön. Det kostar extra att ta bilen till Lidingö, liksom det kostar för lidingöbor att ta bilen över bron.

Slutordet från Fredrik Bergström var ändå: Det finns utvecklingspotential i Lidingö centrum.

Fredrik Bergström. Illustrationen som visas är gjord av WSP.Fredrik Bergström. Illustrationen som visas är gjord av WSP.

Dela Utvecklingspotential finns i Lidingö centrum

Kommentarer

Hans Lefvert 2018-02-21 22:08

På mötet visades viktiga förutsättningar vid planeringen av ett hållbart centrum:

• Köpkraft i närområdet med tillräckligt många bostäder

• Att kommunikationer passerar genom centrum på väg till/från arbetet eftersom många arbetspendlare handlar på vägen hem

• Tillgänglighet till centrum med kollektivtrafiken, det ska vara lätt att nå för alla

• Konkurrens från nya centrum i närheten, i detta fall i Ropsten

• Mötesplatser som gör centrum intressant att besöka

Lidingö Stads planer har hittills haft motsatt inriktning:

Antal bostäder är nu så få att inte ens ekonomin för bygget går ihop.

Nya bron är inte anpassad för Lidingöbanan genom centrum. Den nya bron leder all trafik utanför centrum.

Boende på södra Lidingö får lättare att nå nya centrum i Ropsten än att nå Lidingö Centrum. Om man bor på södra ön och åker från stan med Lidingöbanan kommer det bli lätt att handla i Ropsten. Detta kommer även att minska dagligvaruhandeln.

Centrum som mötesplats missgynnas av dåliga kommunikationer. Det måste bli mer tillgängligt genom en trafiknod i centrum för bussarna och Lidingöbanan och hopkoppling med Spårväg City som alternativ/komplement till T-banan.

Lidingö Stad har uppenbarligen en annan agenda för centrum. Det är nu läge för majoriteten att förklara denna strategi för Lidingöborna.

Hans Lefvert
Ordf. Centrala Lidingö Villaägareförening (CLV)

Kommentera

Fler artiklar från Ekonomi

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Senaste kommentarerna

Annonser

Annonser från Google