Hatten på!

söndag 14 maj 2017 10:23

Inger Grimlunds kåseri för tankarna till den tid då det var hattparad på Strandvägen i Stockholm och de mest fantastiska kreationer tävlade med varandra. På Hiertagårdens egen hattuppvisning väckte ett durkslag dekorerat med blommor och blader i hålen berättigad uppmärksamhet men även andra "kannor" fick pluspoäng.

Vår hatt den har tre kanter... eller kanske fler om modisten får råda. Här på Hiertagården har vi en perfekt representant för vårhattar. Anna-Lisa Björkman som i tidiga år hjälpte sin mamma att sy hattar åt 30-talet eleganta Östermalmsdamer – och herrar med för den delen. När sedan Fara Diba-frisyrerna tog över fick inte hattarna plats på huvudet längre och intresset för hattar tonades ner. Kvar blev mest sorghattar och studentmössor. De mer eleganta skapelserna bars upp av våra prinsessor och drottningar, kanske också damerna på läktaren till Solvalla, och Östermalmsladys på stan.

Jag minns så väl ett konditoribesök vid Stureplan på 60-talet, det var min lille son Lars, 6 år, och undertecknad som just missat Lidingötåget (som då gick ända ner till Humlegården) och tog oss en bakelse på ett av Stockholms förnämsta konditori . Vi beställde varsin Prinsessbakelse (med en ros till Lasse) och satt där lite högtidligt vid ett bord för två.
– Tag av dig mössan, uppmanade jag min son som hade en blå luva på huvudet.
– Nej mamma, svarade sonen, som annars brukade var mycket lydig.
– Tag av dig mössan, sa jag igen med något strängare ton – men Lasse vägrade!
– Mamma, ser du inte att alla tanterna också har mössa på sig!
Och det var nog så sant, även om mössan då blivit hatt.

Ja, i dag är det ingen kille som tar av sig mössan – den sitter på både ute och inne, precis som damernas hattar.

Nu i vårtid kommer nämligen hattarna fram från sina gömställen i garderoben. Själv har jag varit dålig på det där med hattar men efter att ha fått välja en ur min väninna Sylvas kollektion är jag omvänd. Med på upptäcksfärden var också grannen Karin som hittade en röd charmant skapelse med herrstuk, vilken passade henne perfekt.

Jag kan bara konstatera att det är så praktiskt med hatt, håret som glesnat med åren ligger dolt under hattens brätten och hatten gör dig mer synlig på stan.
– Oj, vad fin du är – jag kände inte igen dig!, är ett uttryck som jag fått höra några gånger, och då förstår ni att jag börjar bli ”i hatten” lite oftare.

Hattparader är också populära så är på vårkanten – Alexandra Charles 1,6 miljonersklubb paraderar varje år och här på Hiertagården iklädde vi oss också hattar när vårmiddagen serverades en söndag i maj. Den mest innovativa hatten uppbars av Gunilla Sandell med finess. Basen var ett durkslag som dekorerats med blommor och blader i hålen, mycket finurligt!

Margareta Lindberg, som är vår klubbmästare på bygget, gick mer i cowboystil vilket passade bra till den musik som eskorterade den helstekta vårkycklingen med ramslökssmak.

Hatten på – hatten av för denna klädsamma huvudbonad som kan ge varje person, liten som stor, en önskad stil – att bli sedd så här på vårkanten.

Av Inger Grimlund