Väder Lidingö

Lidingö lördag 25 september 2021 v. 38

Senaste kommentaren - Se fler

Britt Elisabeth Broström 21 mar 13:23 om Åsa Regnér till FN

Hyllning till en älskad bulle - på Kanelbullens egen dag

söndag 4 oktober 2015 00:01

Vem kan bättre än Inger Grimlund skriva om bullbak och nybakade kanelbullar? Doften av de läckra små sakerna har i detta kåseri fört henne till tider när hon och klasskamraterna kom hem efter skolan och kände nybaksdoften redan på lång väg. Så dega inte bort dagen idag - baka kanelbullar!

Kanelbullefoto: Inger GrimlundKanelbullefoto: Inger Grimlund

Den här familjesammankomsten är inte vilken fest som helst. Nej, kära familj, dagen råkar vara Kanelbullens Dag. Hur många bullar som bakas i dag vet inte jag, men en sak vet jag – bullar har i alla tider gjort stora och små riktigt glada. Så därför tog jag tag i ämnet Bulldagen och minns med glädje de åren jag kunde baka både stora och små bullar.

Så underbart roligt att forma degen, knyta upp degremsorna, klippa figurer och strö över hackad mandel, pärlsocker eller annat glitter.

Ogräddade k-ne--ull-r. Foto: Inger GrimlundOgräddade k-ne--ull-r. Foto: Inger Grimlund

När jag var så där 8 – 10 år hade vi en hemhjälp på Tornvägen som hette fru Wessén. Hon jobbade halvtid och gick hem vid 14-tiden på dagen, innan Jeje, Halla och jag kom från skolan. Varje fredag bakade hon bullar som låg nygräddade under skyddande bakdukar på köksbordet. Redan när vi öppnade dörren med nyckeln som låg praktiskt lättåtkommen i skåpet på farstubron, vattnades det i munnen och ytterkläderna åkta av med fart. Så in i köket.

Gissa om det var poppis bland våra kamrater att hänga med hem och mumsa en bulle med ett glas O´Boy till. Nu fanns regeln att det måste finnas bullar kvar till mamma Tyra och pappa Tom så en viss restriktion måste iakttagas – trots allt.

En annan god bullbagerska var tant Hilma, Ulla Thörnbloms runda, rara mamma på Törnrosvägen. Där fanns en generositet något större än på Tornvägen, då mamma Hilma var hemmamamma och kunde baka när som helst. Och så var Ulla enda barnet! När jag ringer Ulla och frågar om Hilma hade någon bullspecialitet blir svaret att hon bakade efter mottot– man tager vad man haver – alltså kan man förstå att det fanns variationer i bullsmaken beroende på årstid och kassa. Granne till familjen Thörnblom var Luttemans där grabben Sune var vår klasskamrat och bullälskare, han med.

Gemensamt hade de två familjerna också att papporna jobbade på Lidingötåget som förare.

Ja, kära familj – bulldoft och bullbak väcker minnen. När mina barn var små bodde vi i Högdalen några år. Där var också fullt med glada barn som frestades att ringa på dörren när doften av nybakad bulle trängde ut i trapphuset.

När jag öppnade stod ett gäng snorungar utanför och bönade och bad – Snälla tant Bullen, kan vi få smaka! Först blev jag sur – visserligen var jag lite tjock men ändå – att kalla mig Bullen var väl ändå i värsta laget! När jag besinnat mig förstod jag att det faktiskt var en komplimang – jag var symbolen för den goda bullen – kanske till och med Kanelbullen!

På den tiden var Kanelbullens dag ett okänt begrepp – dagen infann sig med god regelbundenhet istället vecka efter vecka och inte bara som nu, en gång om året!

Text: Inger Grimlund

Länk till mer om bullar på kanelen.

Dela Hyllning till en älskad bulle - på Kanelbullens egen dag

Kommentera

Fler artiklar från Kultur & Nöje

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Senaste kommentarerna

Annonser från Google