Kunskapsfylld afton

torsdag 9 november 2017 06:21

HÄXOR FINNS INTE. Under onsdagskvällen gav Arne Jarrick, professor i historia, en intensiv och spännande föreläsning om kunskap och kunskapsmotstånd, på S:ta Annagården. Det var höstens sista i den serie föredrag som Lidingö församling anordnar sedan flera år.

Arne Jarrick talade på S:ta Annagården.

"Det sägs att vi lever i ett samhälle som lämnat kunskapen bakom oss, men ser man långsiktigt kan man inte säga att kunskapsmotståndet är större idag än på 1600-talet, när man trodde på häxor", sa Arne Jarrick, som skrivit boken "Det finns inga häxor".

Människan är en unik kunskapssökande varelse, som dessutom är intresserad att lära ut sina kunskaper och som även kan tänka på problem som inte är närvarande, just framför fötterna. Vi lär oss hela tiden och vi lever nu i ett samhälle där kunskapen är så stor att den måste vara specialiserad, sa Jarrick.

Med hjälp av ett antal bilder gick han igenom olika uppfattningar som tidigare i historien var sanning men som inte längre är det, som t.ex. Galileo Galilei som 1632 hävdade i boken "Dialog om de två världssystemen" att jorden rörde sig runt solen, vilket den inte alls gjorde enligt katolska kyrkan. När tryckta tidningar började ges ut på 1700-talet spred de skräck hos makthavarna med sina texter osv. Det blev en exposé som kunde sammanfattas i "Från insikter hos en minoritet till självklarheter för en majoritet".

Vad är kunskap, frågade Jarrick och svarade med tre villkor: 1. Tron på att något är sant. 2. Att det man tror är sant verkligen är sant. 3. Goda skäl för att hålla det för sant. Och det viktiga är att alla tre villkoren måste vara uppfyllda.

Men vi har även en stor tendens att fortsätta att tro på det vi trott på länge och vi lägger ner energi på att visa att andra har fel. Den vanligaste attityden till att pröva sanningen är just att söka bevis för att "den andre" har fel. Därefter försöker vi hitta bevis för att vi själva har rätt. Mera ovanligt sätt är att förutsättningslöst söka sanningen genom att nollställa sig inför själva utfallet. Det mest ovanliga är att vi söker bevis för att vi själva har fel, och tror på den egna hypotesen först om vi misslyckats med att hitta beviset för att vi har fel.

Ja, det blev en tankeväckande afton och Arne Jarrick avslutade med att säga: Vi tror det vi tror, vi har inte facit. Vi måste bestämma oss för vad människor vill. Vad vill vi?