Erik, inte någonstans ser jag att Paul Matell i sitt inlägg nämner Lidingöpartiet eller skriver i Lidingöpartiets namn. Däremot ställer han en relevant fråga och det är hur mycket besöket beräknas kosta. Använd pengarna där de bättre behövs. Främja hälsan på ön genom att ge skolbarnen ordentliga gymnastiksalar och bättre skolmat!

Vad menar Paul Matell egentligen? Vilka är EU-ministrar? I Sverige har vi en, det är Cecilia Malmström. Är det henne han skriver till hela tiden eller till ministrar från andra EU-länder. Har de inte viktigare saker för sig än att svara på mail från en lidingöpartist om och om igen?

Och på vilket sätt skulle de inte ha tid att komma till Lidingö. Det är ju inte för att träffa kommunalrådet eller Paul Matell utan för att diskutera med varandra. Frågan var ju om Lidingö skulle vara värd för ett toppmöte som ändå ska äga rum i Sverige.

Lidingöpartiet borde höja blicken lite och inse att det finns en värld på andra sidan bron också. Själv tycker jag det vore bra om ministrar från andra EU-länder kom till Lidingö.

08 januari 7:48

Jag vet inte om Paul Matell känner en oro över att jag ska lämna lidingöpolitiken, men jag kan lugna honom med att jag inte har några som helst planer på att kandidera till EU-parlamentet. Jag har mitt uppdrag från lidingöborna och det tänker jag fullfölja.

Däremot känner jag ett starkt engagemang för europafrågorna. Som en av tolv svenska ledamöter i EU:s Regionkommitté är jag med och påverkar de beslut som EU tar som berör den lokala och regionala nivån, vilket är bortåt tre fjärdedelar av alla EU:s beslut. Det är ett viktigt uppdrag som ger Lidingö en röst direkt in i hjärtat av beslutshierarkierna i Bryssel.

Även om vi till vardags nog känner oss mer som svenskar än européer så är EU-parlamentets beslut lika viktiga för vår framtida utveckling som riksdagens. Om vår region ska vara med och påverka den utvecklingen måste vi engagera oss på olika sätt.

Ett sätt är att ta tillvara på det halvår då Sverige är ordförandeland i EU. Då kommer ett antal toppmöten att äga rum i Sverige och varför då inte på Lidingö. Vi har fantastiska förutsättningar här med alla våra konferensanläggningar, varav åtminstone en har specialiserat sig på just säkra möten.

Med stor sannolikhet kommer säkerligen några vilja ta tillfället i akt och demonstrera. Så brukar det vara när internationella beslutsfattare sammantrålar och så ska det också få vara. Att demonstrera är en del av våra grundlagsskyddade rättigheter.

Det gäller även dem som vill demonstrera mot Kina. Dock får man inte demonstrera inne i själva stadshuset, vilket var skälet till avvisningen, utan utanför på allmän plats. I en demokrati måste man visa respekt både för den som vill demonstrera som för den som vill genomföra ett arrangemang.

För egen del har jag träffat reprsentanter från Kina liksom andra diktaturer vid olika tillfällen. Det innebär inte att jag på något sätt stödjer dem politiskt, men jag är övertygad om att öppna förbindelser och dialog är bästa sättet att påverka dessa länder i en mer demokratisk inriktning. Bl a föreläste jag i höstas om svensk demokrati och förvaltning för en grupp kineser som tillfälligtvis studerade vid Stockholms Universitet.

Att arrangera EU-möten på ministernivå är kanske inte det bästa sättet att profilera Li(lla)ding ö och stadens hälsoprofil? Är motivet att kommunalrådet vill bygga en kampanjplattform till nästa EU-val? Vad kostar kalaset? Vilka säkerhetsarrangemang krävs och är medborgarna pigga på demonstrationer och skadegörelse som inträffade när t.ex Norrköping hade Sveriges första EU-ministermöte i Norrköping 2001?

Helena Bargholtz (fp) ville 2004 bojkotta OS i Peking 2008. I höstas tyckte koalitionen (m+fp) att det var helt OK att bjuda in en kinesisk dansgrupp för att visa vänskap och lojalitet med Kinas ambassad. I samband med den vänskapliga uppvisningen orsakade en endaste tyst-icke vålds-demonstrant att polisen tillkallades eftersom Lidingö Stad inte tillåter politiska manifestationer i Stadshuset! Hur ska stadshusledningen agera om det skulle bli fler än en demonstrant när EU-ministrarna besöker den lilla ön med de stora hälsopolitiska ambitionerna? Kommer läkare och poliser att säkra området? Vilka inskränkningar råkar medborgarna ut för i samband med en sådan politisk manifestation?

Säkerheten anses redan idag otillräcklig för personalen i Stadshuset och då är det i högsta grad en hälsoaspekt om stadens ledning själva skapar problem. Jag är inte alls emot EU-ministrar och får nästan alltid svar när jag skickar e-post till dem. Dialogen fungerar och dom har eg inte tid att komma hit. Jag är ganska säker på att ledningen för Lidingö Stad inte har något emot att besöka ministrarna på deras arbetsplatser. Det blir nog dessutom billigare för skattebetalarna.

Tänk om!