Väder Lidingö

Lidingö tisdag 15 oktober 2019 v. 42

Senaste kommentaren - Se fler

Jonas Eriksson 15 okt 00:06 om Debatt: Köpvägra där Europapark och Q-park förvaltar parkeringen

Bengt Lindqvist gästade Lidingös FN-förening

fredag 17 februari 2012 00:23

Bengt Lindqvist och Kicki Nordström, ordförande i Lidingö FN-förening.

Bengt Lindqvist och Kicki Nordström, ordförande i Lidingö FN-förening.

Förre socialministern Bengt Lindqvist (S) talade på torsdagskvällen om FN-systemet och de mänskliga rättigheterna när årsgamla Lidingö FN-förening höll sitt årsmöte i CaféO’Leo på Skärsätra Torg.

Bengt Lindqvist var åren 1994 – 2000 FN:s specialrapportör i funktionshindersfrågor. Lindqvist, som själv är synskadad, var även socialminster 1985 – 1991 och socialdemokratisk riksdagsledamot 1988 – 1995.

Idag har FN 193 medlemsländer. När FN bildades direkt efter andra världskrigets slut, för att ersätta Nationernas Förbund som totalt hade misslyckats med att hindra kriget, anslöt sig 56 länder. Viljan och inriktningen har sedan dess varit att alla människor ska ha lika värde.

– Förutom själva FN med generalförsamlingen finns en familj av olika FN-organ, som organisationer, fonder och program för att åstadkomma speciella mål. Organisationer, med egna generalförsamlingar, är t.ex. Världsbanken, ILO, WHO och UNESCO. Den kanske mest kända fonden är Unicef, som också den har en egen styrelse. UNDP är FN:s program för utveckling.

– Rätt snart efter bildandet av FN började arbetet med att ge enskilda människor starkare skydd och i december 1948 togs den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter.
– Det är det viktigaste dokumentet i modern tid, sa Lindqvist. Det är en utopi, inget land lever upp till det fullt ut, men det sker hela tiden framsteg i rätt riktning.

De tio största länderna på jorden har sammanlagt hälften av jordens befolkning på sju miljarder människor. Samtidigt finns ett 80-tal länder som har färre invånare än en miljon. Men alla länder har en röst i FN, stort som litet.
– Det är en princip som kan diskuteras, men så är det just nu.

– FN antar många deklarationer. Men räcker det? Länder är naturligtvis moraliskt bundna, men det finns ingenting som egentligen binder regeringar och parlament vid innehållet. En möjlighet är att utarbeta breda, juridiska dokument, konventioner, som binder länderna vid överenskommelserna.

– Det finns två rättighetskonventioner som är helt dominerande. Dels den om de politiskt medborgerliga rättigheterna som bygger upp demokratin, dels konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. USA har inte anslutit sig till den senare eftersom den anses som “kommunistisk”.

Dessutom finns överenskommelser om skydd mot diskriminering, rasism, tortyr, barns rättigheter, rättigheter för människor med funktionsnedsättning. Medlemsländerna har tolkningsutrymme, men själva arbetet övervakas av kommittéer som består av jurister och experter. Länderna rapporterar till kommittéerna hur långt de kommit, och ofta kommer även s.k. skuggrapporter inifrån länderna till kommittéerna. Rapporterna om vad som gjorts och vad som återstår att göra brukar skilja sig rätt rejält.

– Detta är ett väldigt bra system men kommittéerna arbetar med alldeles för små resurser, sa Lindqvist. Vi kan dock vara stolta i Sverige, Norden och Europa hur långt vi har kommit. Men handikapprörelsen måste ligga på eftersom det fattas en hel del.

– Förväntningarna på FN är stora från många länder. Men bristen på resurser är alltid ett problem och USA har också krånglat med sina betalningar. Dessutom lider FN av en trög administration. När man rekryterar folk från alla länder uppstår byråkratiska kollisioner.

– Är det självklart att säkerhetsrådets fem fasta länder ska vara just de fem länder som var segermakter (USA, England, Frankrike, Ryssland, Kina) efter andra världskriget 1945? Ska t.ex. Indien och Tyskland ha några andra positioner än idag?

– Relationerna mellan EU och FN är ansträngda eftersom EU vill tala om för FN var skåpet ska stå, vilket inte alls är självklart. Dessutom avlönas EU-tjänstemännen med rena drömlönerna jämfört med FN-tjänstemännens.

Vad gäller EU så har många konstaterat att när Sverige kom med i den organisationen tystnade vi i FN. Nu måste vår FN-politik passera EU först. Det är alltså sällan Sverige driver några frågor i FN. Finns det några bra frågor tar vi upp dem med Norge eftersom de inte är med i EU.
– Vi är lojala, men effekten blir tam.

– Vi får inte sluta tro på de mål som en gång sattes upp, sa Bengt Lindqvist avslutningsvis och citerade sedan Fredspristagaren Elie Wiesel som på frågan om vad som är det största hotet mot mänskligheten svarade: Människans likgiltighet.

Dela Bengt Lindqvist gästade Lidingös FN-förening

Kommentera

Fler artiklar från Politik

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Annonser

Radio Lidingö, Alla tiders Visit Lidingö, stor

Annonser från Google