Fullmäktige: Översiktsplanedebatt i kända hjulspår

torsdag 29 mars 2012 15:12

Det var många lidingöbor som följde debatten på plats, i sessionssalen i stadshuset.

Måndagskvällens debatt i kommunfullmäktige om översiktsplanen för Lidingö bjöd inte på några överraskningar. Kanske blev några överraskade av socialdemokraternas mer uttalade nybyggnadsiver men i övrigt vad det kända argument och tongångar. De knappt hundra personer som kommit till stadshuset för att lyssna kändes i alla fall inspirerande för fullmäktige. Nästan fullsatta åhörarplatser är ledamöterna inte bortskämda med.

Efter kvällen kunde man i alla fall slå fast att partiernas är ense om några saker: Det behövs en ny översiktsplan, alla vill ha någon form av utbyggnad av området mellan Centrum och Torsvik men det är storleken på utbyggnaden som är stridsfrågan, inga partier vill bygga på Lidingös grönområden, alla vill däcka över Torsviksdiket.

Mycket av debatten kretsade kring Centrum/Torsviks-området. Hur ska det se ut? För att få plats med upp till 3 000 lägenheter måste man bygga 68 stycken 11-våningshus, sa Lidingöpartiet. Vi har inte bundit oss för hur många som ska bo i området, sa alliansen. Vi kommer att besluta om översiktsplanen till sommaren, sa alliansen. Man måste vänta med det beslutet till efter folkomröstningen nästa år, sa Centerpartiet. Lidingöbanan ska dras om via centrum, sa alliansen. Tunnelbana till ön är bättre, sa Socialdemokraterna.

Kent Ivarsson, Centerpartiet, hade läst alla synpunkter på översiktsplanen som kommit till kommunen och hans slutsats var att lidingöborna inte ställde upp på förslagen som fanns i planen. Han frågade sig också varför privatpersonernas yttranden fick så liten plats i stadens sammanställning (11 sidor) medan myndigheter, partier, föreningar och andra fick så mycket mer (22 sidor). Mårten Dahlberg, Socialdemokraterna, tyckte att det var osmakligt att i denna debatt ens antyda att sammanställningen skulle vara “riggad”.

Miljöpartiet var egentligen det enda parti som försökte diskutera andra områden på ön än Centrum. Området Gångsätra-Högsätra nämndes och Thomas Bengtsson från partiet frågade varför Södra Kungsvägen på sina ställen måste göras om till en fyrfilig väg. “Vägen borde kunna bli en aveny istället”.

Gunilla Dyfverman från Lidingöpartiet frågade varför man, enligt planförslaget, vill öka infyttningen till Lidingö och svarade själv att det är för att Centrumhandlarna behöver fler kunder, att Lidingöbanan ska dras via Centrum vilket kräver fler invånare, men att tunnlar och vägar inte löser handlarnas problem. “Det finns bara en väg att gå för livsmedelshandlarna – sänk priset”.

Rune Nordström från Folkpartiet betonade att översiktsplanen är en vägledning hur man ska använda resurserna och att han såg fram mot en fördjupad dialog om Centrum/Torsvik. Hans uppfattning var också att det inte går att rösta om en översiktsplan.

Mårten Dahlberg (S) sa att en tät stad är förutsättningen för att staden blir hållbar. Tunnelbana till centrum, spårbilsnät, separerade gång- och cykelvägar, gärna några enstaka höga hus i Torsvik, men också social integration. Han frågade: Hur får vi Centrum/Torsvik närmare den nya Norra Djurgårdsstaden?

Jessica Nyberg från Kristdemokraterna ställde frågan vem som ska finansiera Torsviksdikets överbyggnad – skattepengar eller byggbolag som i gengäld får bygga bostäder. Eftersom Centrum/Torsvik engagerar mest så är det rimligt att folkomrösta om just det. “Det blir en grannlaga uppgift att ta fram två omröstningsförslag”. Bägge alternativen ska vara acceptabla, det finns inget “rätt svar”.

Paul Lindquist, Moderaterna, tyckte att det var tråkigt att Lidingöpartiet och Centerpartiet inte såg möjligheterna med Centrum. Ser ni inte fördelen med att bygga över diket, att få bättre tvärförbindelser, att bygga bostäder utan att ta grönområden i anspråk. “Är vi inte måna om Centrum så kommer det att dö ut”. I Norra Djurgårdsstaden, i kvarteret Valparaiso, kommer man att bygga ett affärsområde som är tre gånger större än Lidingö Centrum.

På det svarade Kent Ivarsson © att man såg möjligheter att skapa ett realistsikt centrum med möjligheter för affärsidkare. Men det får inte ske på bekostnad av förtätning. “Var ska alla 8 000 personerna få plats” frågade han. “Måste vi expandera med 3 000 lägenheter för att däcka över diket?”

Paul Lindquist (M) frågde sig varför man måste bestämma på förhand. “Det är för tidigt att säga vad lidingöborna tycker”. Vi har inte bestämt oss ännu, så först ett beslut om översiktsplanen, sedan detaljutveckla. Och så lade han till att detta med 3 000 nya bostäder var “ett inspel från tjänstemannaorganisationen” i staden.

Gunilla Dyfverman (L) återkom och försäkrade att partiet “inte hade något emot en måttlig expansion av Centrum. Om däremot Lidingö förlorar karaktär så minskar attraktionskraften. Ungdomarna på ön önskar inte alls en häftig stad utan en stad att återvända till”.

Rune Nordström (FP) kommenterade detta med att “Lidingöpartiet säger att man vill däcka över diket, men att man inte ska bygga något där. Det behövs pengar för att däcka över. Varifrån ska dessa pengar komma? Vi tar ansvar för att hitta en lösning”.

Anders Lönnberg (S), som var den som initierat debatten med en motion till fullmäktige, sa att stockholmsregionen är motorn i Sverige. Det finns inget alternativ, annat än att stå still. Vi måste ta vår del. År 2050 räknar man med att det bor 3,2 miljoner människor i området mot 2,3 nu. Vem ska ta ansvaret för regionen?

Personliga reflektioner:
Den strikta debattformen med anföranden och repliker i partiernas storleksordning efter mandat gav inga möjligheter till lite friare former. Alla talarna hade också förberett sig med manus som i vissa fall väsentlig överskred den tillåtna talartiden. Vad göra då? Jo, läsa upp sitt manus ännu fortare, vilket ibland fick motsatt effekt eftersom det enda som då hördes var ordförandens lätta slag med pennan mot mikrofonen som tecken på att tiden var förbrukad.

För att i liten mån försöka komma underfund med vad som verkligen skiljer mellan de två “huvudståndpunkterna” i översiktsplanen kommer Lidingösidan att på eget initiativ bjuda in Paul Lindquist och Kent Ivarsson till ett offentligt samtal om planen. Tid och plats bestäms av de bägge tillsammans och samtalet kommer att ledas av undertecknad. Inbjudan till de två skickas samtidigt som denna text blir offentlig. Jag själv är övertygad om att hårdargumenteringen i talarstolen hindrar möjliga samförstånd. Kanske kan något mjuka fåtöljer förändra det hela?

Jan Sjöberg

Dela Fullmäktige: Översiktsplanedebatt i kända hjulspår

Kommentarer