Ingen folkomröstning om Lidingöhem

tisdag 21 juni 2016 11:41

BESLUT I KOMMUNFULLMÄKTIGE. Måndagskvällens debatt i Lidingö kommunfullmäktige, om det skulle folkomröstas beträffande försäljning av aktierna i allmännyttiga Lidingöhem eller inte, avgjordes efter nästan tre timmars intensivt argumenterande. Med siffrorna 35 för att inte folkomrösta och 16 för att göra det, avslutades just detta kapitel i Lidingöhemsfrågan. Det hjälpte inte att ett 25-talpersoner samlats utanför stadshuset före debatten för att tala om att över 4 700 lidingöbor faktiskt krävt en folkomröstning.

Anförda av Daniel Larson (S) ropade demonstranterna utanför Lidingö stadshus "Vad vill vi ha? Folkomröstning. När ska vi ha den? NU!" och "Vad vill vi folkomrösta om? Lidingöhem, Lidingöhem".

Den som följt debatten och utspelen beträffande Lidingöhem här på Lidingösidan under de senaste åren, hade redan hört nästan alla de argument som ett tjugotal fullmäktigeledamöter kom med från talarstolen. Det nya var kanske att man började tala om själva tekniken som ska användas vid försäljningen av de cirka 140 lägenheter som enligt planerna ska avyttras. Ordet "skalbolagsaffär" nämndes några gånger och det var KD-ledamoten Dag Lofalk som fick några i salen att kanske studsa till en aning.

- Vid en försäljning av fastigheterna blir det en skalbolagsaffär, utan att någon har tidigare erfarenheter, det kan hända vad som helst. Stadens rådgivare, PwC, kan inte lämna några garantier att det ska fungera skattemässigt, sa Dag Lofalk och nämnde att det blir en stämpelskatt på 4,25 procent, lika med cirka 20 miljoner kronor, vid försäljning av de 140 lägenheterna. Blir det dessutom en reavinstskatt på 20 procent, ja då blir i alla fall staten glad. Men en väsentlig fråga är ifall skattemyndigheten kommer godkänna affären.

Fredvik Vinstock (M) ville lugna dem som tyckte att skalbolag var något märkligt. "Skalbolag är varken konstigt, ovanligt eller förbjudet. Ett skalbolag är helt enkelt ett bolag som man säljer och som enbart innehåller en kassa, och det finns regler för hur detta ska gå till".

Dag Lofalk (KD) i talarstolen. I förgrunden hans partikollega Carl-Johan Schiller.

KD:s två ledamöter var för övrigt inte på samma linje vad gällde själva beslutet. Carl-Johan Schiller ville inte folkomrösta medan Dag Lofalk tyckte tvärt om.

Debatten om Lidingöhem började med att kommunfullmäktiges ordförande Björn Samuelson (M) frågade, med glimten i ögat, om diskussion var överflödig och om fullmäktige kunde gå till beslut direkt. Förslaget möttes av skratt. Här fanns ju ledamöter som levt med frågan under väldigt lång tid, så att bara gå på omröstning... Nej tack.

Kommunalrådet Anna Rheyneuclaudes Kihlman (M) startade och sa att debatten handlar om ifall aktierna i bolaget ska säljas eller inte, inte om Lidingöhem som sådant. Även om 4 700 personer sagt att de vill folkomrösta så har 32 000 lidingöbor inte skrivit på uppropet. Hon tog också upp att det spridits många felaktiga påståenden och osanningar om denna fråga under det senaste året.

Oppositionsrådet Amelie Tarschys Ingre (L) började med att räkna upp ett 50-tal förnamn på personer som skrivit under folkomröstningskravet, och sa att vi tillsammans räddat äldreboendena. Sedan gav hon en känga till sina motsåndare, M+LP+KD+C, att de tagit lång tid på sig att komma till beslut. "Om ni nu är säkra, så håll folkomröstning".

Kommunalrådet Birgitta Sköld (LP) betonade att Lidingöhem är ett litet bolag efter att (L) år 2010 medverkade till att bolaget då sålde ut över 600 lägenheter.

Kommunalrådet Carl-Johan Schiller (KD) sa att det är "vi politiker som ska ta vårt ansvar och inte bolla över besluten på medborgarna".

Daniel Larson (S) ansåg också att majoriteten dröjt med besked, och att man nu frågade sig vad som hänt med LP, som tidigare var emot försäljning. "Vi har varit tydliga med att allmännyttan ska drivas konkurrensmässigt", fast ni (majoriteten) är beredda att skrota bolaget.

Sven Erik Wånell (V) tyckte att 4 700 underskrifter var "djupt imponerande" och att Lidingöhem tar ett bostadssocialt ansvar. Däremot så saknade han "det gamla Lidingöpartiet" i denna fråga. Han tyckte också att det vore hederligt att majoriteten, i en eventuell folkomröstning, beskrev sitt alternativ som en "skalbolagslösning".

Suzanne Liljegren (L), och tillika kampanjgeneral för namninsamlingen, uppmanade ledamöterna att låta lidingöborna få avgöra Lidingöhems framtid. Och så läste hon upp namnen på alla stadsdelar på ön där de 4 700 undertecknarna bodde. "För att lösa det bostadssociala behovet har staden köpt 150 bostäder på ön för skattepengar".

På detta svarade Birgitta Sköld att köpen av bostäder startade på den tiden som L satt vid makten. "Under de senaste två åren har bara någon enstaka lägenhet köpts. Men det har blivit bra utväxling på skattepengarna".

Kommunalrådet Hans Barje (M) slog fast att det som diskuteras är en ideologisk fråga, därför kommer man inte överens. Och så hänvisade han till olika uttalanden som "folkomröstarna" gjort på Lidingösidan. "Det är lågt och nedvärderar lidingöborna".

Svaret på detta blev att även Amelie Tarschys Ingre räknade upp alla stadsdelar på ön där undertecknarna av uppropet bor.

Christer Mohlin (C) frågade sig om de 139 lägenheter, som kan komma att försäljas, är en ideologisk fråga eller om det är ett sätt att skapa en profilfråga.

Joachim Hägg (SD) ville inte yttra sig i själva sakfrågan men sa att vi (i fullmäktige) "ska inte vara rädda för vad folk säger. De här är en demokratisk möjlighet för medborgarna att få yttra sig".

Sophia Barthelson (M) knöt an till dem som hävdade att Lidingöhem var en slags garant för att det skulle byggas många billiga och bra bostäder på ön. "Ingen här i salen tycker säkert att det vore en jättebra idé att bygga 30 000 bostäder på Lidingö. Men även om vi byggde 30 000 bostäder här skulle det inte avhjälpa bostadsbristen i landet".

I början av debatten var även åhörarplatserna längst upp någorlunda fyllda... ... men mot slutet såg t.o.m. Lidingös stadsjurist Johan Alfredsson och stadsdirektör Anna Hadenius en aning trötta ut.

Ja, så gick det på i två timmar innan debatten avbröts av en utlovad kaffepaus med tårta, för detta var ju sista fullmäktigemötet före sommaren. Styrkta av sockerchocken återvände ledamöterna för ytterligare en timmes argumenterande innan talarlistan var tom. Vid den tidpunkten hade också de flesta av åhörarna, som följt debatten på plats, försvunnit. För, varje gång som ordföranden räknat upp hur många som stod på talarlistan försvann några åhörare...

Voteringen utföll så att 35 ledamöter (M+LP+C och 1 från KD) röstade för att inte hålla någon folkomröstning. 16 ledamöter (LP+S+MP+V+SD och 1 från KD) röstade för att folkomrösta huruvida Lidingöhems aktier ska säljas eller inte.

Den följande frågan på dagordningen var hur "nya" Lidingöhem skulle omstruktureras. Även här blev det omröstning med i stort sett samma siffror. 36 för och 15 emot. Förslaget, som man kan läsa om på Lidingösidan den 24 maj är uppdelat i tre delar.
Behåll: Äldreboenden i Tor, Baggeby Gård och Frimuraren behålls i stadens ägo.
Utveckla: Lidingöhems bestånd i stadsdelarna Centrum/Torsvik och Rudboda blir kvar i stadens ägo och förädlas med nya detaljplaner i samband med utvecklingen av stadsdelarna.
Sälj: Delar av lägenhetsbeståndet (cirka 140 lägenheter) säljs till en långsiktig och seriös bostadsaktör med inriktning på hyresfastigheter.

Och när klockan närmade sig 23 denna juniafton, och ordförandens klubba fallit, önskade alla varandra en skön sommar.

Dela Ingen folkomröstning om Lidingöhem