Bäste Jonas Lundgren, det du säger de facto är att kommunala verksamheter som konkurrerar med andra föreningsdrivna/privata anordnare av motsvarande verksamheter inte ska behöva betala fulla kostnaden för sina lokaler trots att de bara betalar en självkostnadshyra. Helst ska lokalerna upplåtas gratis? Vi ska genom vår kommunalskatt ge de verksamheter som drivs av kommunen konkurrensfördelar? Det är OLAGLIGT!

Ett Gångsätra gymnasium i förenings-, koperativt- eller privat driven regi med privat hyresvärd skulle under motsvarande omständigheter tvingas till konkurs.

Om rektor för Gångsätra på allvar menar att 20% procent av hans budget går åt till annat än till undervisning – bl a hyra – så har han väl tre val. 1:Ta verksamheten till mindre/billigare lokaler eller i konkurrensen han lever med eller lyckas att attrahera fler elever/skolpengar 2: Ta verksamheten ut till fria luften på t ex Grönsta Gärde och gratis “lokaler”. 3: I traditionell kommunal ordning oja sig hos kommunens oppositionspolitiker för att få draghjälp därifrån.

Verkar som alternativt 3 valts och att du är med på tåget.

Hej

Påståendet angående hyrorna är inte mitt utan rektorns på Gångsätra. Dock kan man ju konstatera att uttalandet också skulle kunna tolkas som att av den budget skolan får måste 20 % som skulle behövts användas till undervisningen varit tvunget att gå till hyran. Sedan är ju hyresproblematiken inte är något nytt gällande skolor och gymnasieskolor. Detta är en diskussion som förts under lång tid och fortfarande kommer upp med jämna mellanrum just därför att den är ett problem. Diskussionen fördes bland annat när Bodal Skola larmade om att man snart inte hade råd att hyra sina egna lokaler, kommunens hyressystem tvingar så att säga sina egna verksamheter att dra sig tillbaka.

Precis som Robert skriver är problemet ju att hyrorna som betalas av skolorna är för höga eftersom de på ett orimligt sätt anpassas efter antalet elever, det blir så att säga en självutplånande verksamhet. Ju färre elever ju tyngre blir hyran att bära, ju färre elever ju svårare att locka elever genom olika satsningar som gör utbildningen mer attraktiv eller kvalitativ, varför? Kommunens egna pengar ska tillbaka till kommunen. Detta är ett problem som även exempelvis mina (i vanliga fall) meningsmotståndare i Lidingöpartiet inser som på Lidingösidan 20120904 skriver: “Vi anser dessutom det vara djupt orättvist, att lokalhyrans storlek och antalet elever ger skolungdomar olika förutsättningar i olika kommunala skolor på Lidingö”.

Vad som är häpnadsväckande i detta är kortsiktigheten som kommunstyrelsen uppvisar; man tänker inte längre än näsan räcker. Dels har man nyligen rustat upp lokalerna vars verksamhet man nu vill flytta därifrån, dels har man själva gett i uppdrag åt Tommy Sandebring att utreda gymnasieskolornas framtid, en utredning man föregrep, dels har man från kommunens sida meddelat att man har för avsikt att öka invånarantalet på Lidingö på både kortare och längre sikt vilket gör det märkligt att slå ihop skolorna. Det råkar också förhålla sig så att man från kommunens sida föreslagit två olika lösningar på den lokalbrist det renderar på Hersby om Gångsätras elever flyttas dit, båda dessa kostar en hel del pengar de också. Dessa belopp plus det belopp upprustningen av oanvända lokaler kostar torde utgöra en betydande del av Gångsätras underskott även om jag inte har några exakta siffror på hur mycket.

Tydligen är det enligt Jonas Lundgren hyrorna som är den stora boven bakom föreslagen nedläggning av Gångsätra gymnasium:

“En stor bov i att Gångsätra går med sådan förlust är också hyressystemet (som kommunen själv som fastighetsägare styr över). Enligt Yllner äter hyrorna upp mer än 20 % av den budget som är tänkt att gå till elevernas utbildning.

Jag tycker att detta är en helt absurd situation, kommunen sätter hyror som gör att man inte tycker att det är försvarbart att behålla sin egen verksamhet. Det hade, om viljan fanns, kunnat handla om omfördelning av resurser och om att hitta ett nyktert hyressättningssystem.”

Först av allt ska konstateras att det inte finns någon “budget som är tänkt att gå till elevernas utbildning” eller någon annan del som är avsedd för andra mer obestämda insatser. Alla skolor lever på den skolpeng som varje elev som valt skolan ifråga inbringar. Skolpengen är för “allt-i-ett” dvs lärarlöner, undervisningsmaterial, skolmåltider, hyra mm och den är lika för alla elever. Sen är det skolledningens ansvar att använda skolpengen så klokt man kan. Det finns alltså ingen specifik del av skolpengen som “är tänkt att gå till elevernas utbildning” annat i enskilda rektorers huvuden. Går “för mycket” åt till hyra är problemet snarare det att man sitter i för stora/dyra lokaler och då är det problemet som måste lösas.

Vad gäller kommunens hyressättning rekommenderas en titt i kommunens budgetdokument och årsredovisningar. Där finner man att kommunen tillämpar s k självkostnadshyra. Över tid ska hyran bara motsvara kommunens faktiska kostnad för lokalen ifråga. Ingeting mer. Hyran ska alltså bara täcka de faktiska drift-, underhåll- och kapitalkostnaderna. Avundsvärt att ha en sådan hyressättning då en hyresvärd normalt även ska ha en avkastning/vinst på nedlagt kapital. Hyressättningen är alltså inte problemet då den bara motsvarar faktiska kostnaden. Att där bara finns 400 elever att slå ut hyran på – DET är problemet!

Slutligen en aspekt som alla tycks förbise. På Gångsätra går ca 400 elever där den skolpeng de medför till verksamheten inte räcker till för att finansiera verksamheten utan den beräknas gå med ca 4 mkr i underskott. Kommunen tillskjuter alltså ca 10.000 kr utöver skolpengen för att finansiera dåligt utnyttjade/för stora lokaler. Detta tillskott av pengar är egentligen inte förenligt med lagstiftningen på området.

Gymnasieutbildning är vare sig man vill eller inte en konkurrensutsatt verksamhet med ett flertal aktörer där lagen kräver att dessa ska ges möjlighet att verka på samma villkor – inte minst ekonomiska. Skulle kommunen fortsätta att gynna en skola på det sätt man nu gör med Gångsätra ser jag framför mig att anordnare på andra sidan bron snart vidtar juridiska åtgärder med mindre än att deras lidingöelever får med sig 10.000 kr utöver skolpengen.

Tack Robert för länken http://online.wsj.com/public/resources/documents/st_PISA1206_20101207.html. De fina resultat som skolan i Finland uppvisar är kanske inte en nyhet i sig, men “uppmaningen” att studera skolan i Finland närmare och där så är möjligt ta efter var framför allt riktat till politikerna. Man torde kunna spara åtskilligt onödigt experimenterande på så vis – genom att ta efter lyckade satsningar i Finland. Kanske har man helt enkelt håller fast vid en konsekvent linje där i utbildningsfrågor.

I mitt inlägg drog jag en liten parallell med hur det kan vara i högskolevärlden med omstruktureringar så att även gymnasister skulle inse att sammanslagningar, utlokaliseringar, downsizing osv, kan de komma att få se mer av även efter att ha gått ut gymnasiet. En gång var jag “drabbad” som Josephine så direkt anspeglar i sitt inlägg. Jag arbetade på ett statligt verk och vi blev utlokaliserade. Blev de anställda tillfrågade om det skulle gå bra om beslutsfattarna genomförde utlokaliseringen ifråga? Icke! Men jag utnyttjade min valmöjlighet genom att stanna kvar här där jag har mina rötter och fick ett annan befattning på högskolan som visade sig bli ett lyft för mig och blev kvar där till pensioneringen. Valmöjligheterna för öns gymnasieelever inför sammanslagningen är förstås inte stora. Antingen Hersby eller någon skola i stan. Men var optimister, det kan bli bra till sist även om några misströstar just nu. Och självklart vill även vi i min generation där många av oss är både far- och morföräldrar, att det ska gå de unga väl.

Bakom alla genomgripande förändringar ligger förstås Ekonomin även när andra argument kommer in i bilden. ‘Money makes the world go round… ‘ stämmer bara alltför väl. Ekonomi finns i allt och överallt och man kan inte bortse från det “spöket”. Men det gäller att rätta munnen efter matsäcken. Är det inte Statens Fastighetsverk som bestämmer lokalhyran så är det kommunen. Och underskott på flera miljoner årligen för Gångsätra skolan är inte hållbart.

Jag tycker Josephine har rätt. Det är därför vi i Vänsterpartiet säger nej till nedläggning av Gångsätra. Vi vill istället slå ihop skolornas administration på ett mer påtagligt sätt med en rektor för både Gångsätra och Hersby och större samverkan mellan skolorna. Detta sparar pengar Utan att påverka eleverna på det sätt Josephine menar. Jag lämnade Baggeby året innan skolan lades ner och jag menar att det finns två förhållningssätt till denna typ av beslut; det känslomässiga och det förnuftiga. Jag var ledsen att skolan lades ner men förstår i efterhand nödvändigheten av det tuffa beslut kommunen tog då. Men i Gångsätras fall finns inget förnuft. Lokalerna har just rustats upp för att härbärgera även Gymnasiesärskolan som tidigare funnits i Bodal Skola, kommunstyrelsen och utbildningsnämnden förbigick den utredning som de själva tillsatt om gymnasieskolornas framtid på Lidingö och kanske framförallt, de berörda; elever och personal har inte tillfrågats om sin åsikt.

När jag haft kontakt i ärendet med Gångsätras rektor Christer Yllner skriver han: “Från politiker har vi inte hört någonting”, detta bör ses som något av en skandal.

En stor bov i att Gångsätra går med sådan förlust är också hyressystemet (som kommunen själv som fastighetsägare styr över). Enligt Yllner äter hyrorna upp mer än 20 % av den budget som är tänkt att gå till elevernas utbildning.

Jag tycker att detta är en helt absurd situation, kommunen sätter hyror som gör att man inte tycker att det är försvarbart att behålla sin egen verksamhet. Det hade, om viljan fanns, kunnat handla om omfördelning av resurser och om att hitta ett nyktert hyressättningssystem.

Jag är glad att såväl Centerpartiet som Lidingöpartiet nu anslutit sig till den åsikt som Vänsterpartiet framförde redan i maj: Gångsätra Gymnasium ska vara kvar, och vi är beredda att sida vid sida med elever och lärare ta fighten för att denna viktiga verksamhet ska vara kvar. Vi står på elevernas sida.

/Jonas Lundgren (v)

Josephine: Varför Karin refererar till Finland? Förmodligen för att deras skolor av någon outgrundlig anledning visar på resultat i världsklass och alltså vida över övriga nordiska länder. Titta gärna in på länken:
http://online.wsj.com/public/resources/documents/st_PISA1206_20101207.html

Karin; Det är bra med förändringar, ja, jag gick i Baggeby när den lades ner, så jag vet de positiva och negativa effekterna av det, inget som du alls behöver upplysa mig om.

Men, det jag säger är att det är oansvarigt av kommunen att ta så här stora beslut utan att de som de faktiskt påverkar får en chans att tycka till innan beslutet tas.
Om du var inblandad på ett annat plan så att det faktiskt påverkade dig eller någon i din närhet skulle du förstå hur idiotiskt det här beslutet är.

Varför börjar du prata om Finland för?

Josephine: i mitt inlägg försökte jag se till helheten och inte bara det rent ekonomiska. Och den som någon gång har arbetat på ett campus vet att sammanslagningar och omorganisationer kan utgöra ett mycket vanligt inslag i högskolevärlden. Men elever bryr man sig som vuxen faktiskt om och vill bara önska er lycka till samt att sammanslagningen kommer att gå bra.

I mitt inlägg skrev jag också om det samlade intryck jag fått från olika håll från skolan i Finland. Så mycket positivt skrivs om den och jag menar att i Sverige kan vi dra lärdom av erfarenheterna där, när så är tillämpligt. Det måste ligga något i all den positiva kritik vårt grannland tillerkänns i skolfrågor. Och sådant som inte är så bra det tar vi inte till oss. I sådana frågor kan kanske finländarna hämta erfarenhet från oss.

Karin; Lätt att tänka ur ekonomiskt synvinkel, men hur blir det med eleverna? Det här kommer inte gynna dem. Istället för att överge skeppet är det väl bättre att läggs renoveringspengarna på att Gångsätra blir attraktivare så att Lidingöbor vill börja där?
Ingen tar hänsyn till eleverna; att treor ska behöva flytta och anpassa sig sitt sista år, fast de har nog med stress, att Hersby elever ska behöva bo på en byggarbetsplats i ett år.
Med den nya gymnasieskolan har eleverna redan stressigt, den är hårdare, svårare och bidrar till mer stress. Många elever har svårt som de är redan i skolan, och stressen ökar den psykiska ohälsan. Ingen politiker verkar se det, utan ser bara pengarna, och det är så fruktansvärt fel. VEM BRYR SIG OM ELEVERNA?!

Att slå samman Hersby och Gångsätra till en gymnasieskola låter inte bara rätt – utan helt nödvändigt. Fint om gymnasieskolan sedan kunde bli den bästa i landet eller bland de bästa.Men hur kommer vi dit?

Jag bekymrar mig över experimenterandet i svenska skolan som går ut över eleverna. Det kan aldrig vara bra att svänga som en pendel när det gäller läroplan och betygssättande.

Det vore väl inte så dumt om våra politikerna kunde titta lite mer på skolformen i våra grannländer och hur man där lyckas/misslyckas i olika frågor. Det kan väl aldrig vara fel att ta intryck av ett grannlands sätt att bemästra problem som kan uppstå. Jag tänker på ett land som Finland. Skolan där har gott rykte: elever får arbeta hårt, där råder disciplin och kanske även deras lärare stannar kvar utan att snegla på bättre arbetsvillkor inom det privata näringslivet. Detta är en ytlig betraktelse och det finns förstås många faktorer bra och mindre bra som jag inte känner till. Men jag menar att man aldrig ska vara för stolt för att ta intryck av de som kan uppvisa goda resultat. Det är inte självklart att vi i Sverige alltid vet bäst.