Väder Lidingö

Lidingö onsdag 21 november 2018 v. 47

Senaste kommentaren - Se fler

Anders Lydén 20 nov 21:21 om Hjälp till att låta Lidingösidan leva vidare!

M: Konkurrens är bra för alla barn på Lidingö

fredag 1 december 2017 08:49

Cirka 4 000 barn och ungdomar på Lidingö går idag i någon av de 30 förskolor och skolor som drivs av fria aktörer på ön. Valfriheten är viktig inte bara för att kunna välja utförare utan också för att konkurrensen gör att alla aktörer blir bättre. Att som socialdemokraterna påstå att friskolor skulle ha sämre kvalitet än kommunala skolor samt att friskolorna skatteplanerar är att tala mot bättre vetande. Lidingös friskolor levererar höga genomsnittliga meritvärden som ligger på samma nivå som våra kommunala skolor. Det skriver de fyra moderaterna Hans Barje, Sofia Krigsman, Eric Centerlind och Christel Söderberg i denna artikel.

Vid budgetdebatten i kommunfullmäktige den 27 november talade Socialdemokraterna mot bättre vetande och framhöll att friskolor skulle ha sämre kvalitet än kommunala skolor samt att friskolorna skatteplanerar. Lidingös friskolor levererar höga genomsnittliga meritvärden som ligger på samma nivå som våra kommunala skolor. Vi är övertygade om att den mångfald av utövare som Lidingös förskola och skola kännetecknas av skapar förutsättningar för en hög kvalitet.

I Lärarförbundets senaste rankning presterade Lidingös skolor Sveriges högsta genomsnittliga meritvärde i årskurs 9. Inte nog med det: Lidingö skolor kom på tredje plats avseende andel elever med godkända betyg i alla ämnen i årskurs 9. Det är en underdrift att konstatera att vi har bra skolor på Lidingö.

Genom fritt skolval och friskolesystemet ges Lidingös unga och deras familjer möjlighet att välja en huvudman, undervisningsform och inriktning som passar den enskilde elevens intresse och önskemål. På Lidingö drivs 23 av 47 förskolor, 6 av 17 grundskolor och en av två gymnasieskolor av fria utövare. Cirka 4 000 lidingöbarn och ungdomar tillbringar sina dagar hos fria aktörer. Valfriheten är viktig inte bara för att kunna välja utförare utan också att konkurrensen mellan olika aktörer gör att alla aktörer blir bättre.

I motsats till Socialdemokraterna ser vi styrkan i valfriheten och vi är oroliga för den kritiserade Reepaluutredningen som föreslår vinstreglering. Utan möjlighet att erhålla ekonomiska incitament, vinst, kommer med största sannolikhet ett flertal huvudmän avsluta sin verksamhet. Lidingö har varken tomma skollokaler eller lärare för att ta hand om 4 000 nya barn. Skulle vinstreglering införas kommer lidingöbarnen drabbas.

Istället bör fokus ligga på att Lidingös barn och elever erhåller bra utbildning med en hög kvalitet oavsett huvudman. Vi Moderater står upp för valfrihet och kvalitet. Vad är Socialdemokraternas besked till de tusentals barn och föräldrar som med Reepalus förslag riskerar att stå utan barnomsorg, förskola, skola eller gymnasium?

Hans Barje, kommunalråd (M)
Sofia Krigsman, ledamot kommunfullmäktige (M)
Eric Centerlind, ordförande MUF Lidingö
Christel Söderberg, ledamot Moderaterna på Lidingös föreningsstyrels

Dela M: Konkurrens är bra för alla barn på Lidingö

Kommentarer

Daniel Larson, Socialdemokraterna, ledamot i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 2017-12-05 12:13

Barnens skolgång och rätt till framtidstro måste gå före fri vinstutdelning till vuxna.

Vid kommunfullmäktiges budgetförhandlingar, i slutet av november, lyfte jag frågor som vi socialdemokrater ser som angelägna inom skolans viktiga område. Jag vill att alla barn genom sin skolgång ska få den bästa möjliga start på livet.

Vi socialdemokrater menar att skolan ska vara en plats fri från vinstjakt och religiös påverkan. Vi vill bryta skolsegregationen genom slopad kötid som urvalsgrund. Det behöver även göras en översyn av systemet med skolpeng och rättvist skolval. Alla barn och elever ska få träffa behöriga lärare med förutsättningar att skapa trygghet och studiero. Jag påminde även om att skolplikt införs från sex års ålder genom obligatorisk förskoleklass, något som Lidingö stad behöver stå redo inför.

Sedan den socialdemokratiskt ledda regeringen tillträdde arbetar 20 000 fler i skolan. Tre av fyra legitimerade lärare i skolan har fått del av statliga finansierade lönesatsningar. Skolorna får nu betydligt mer resurser och mest riktas till de som behöver det mest. Ingen regering har tidigare satsat så mycket på skolan och barnens framtid. Satsningarna har avsatts för en jämlik kunskapsskola där inget barn lämnas efter.

Lidingö stads utbildningsnämnd ansvarar för all skol- och förskoleverksamhet inom Lidingö, då just förskola och skola tillhör det kommunala kärnuppdraget.
Majoriteten uttrycker i sitt budgetförslag att skolorna på Lidingö ska fortsätta utvecklas till Sveriges bästa skolor, oavsett huvudman.
Kraven ska vara stora på att alla elever ska lyckas. Verksamheten ska främst inriktas på att öka alla elevers kunskaper, med målet att elever ska ha fullständiga avgångsbetyg med tillräcklig kunskapsbas när de lämnar årskurs 9 för att gå vidare till högre utbildning eller yrkesarbete.

I ett av mina anföranden lyfte jag utbildningsnämnden beslutade mål: att alla barn ska gå ur grundskolan med godkända betyg i samtliga ämnen.
Det är, enligt min mening, ett av utbildningsnämndens absolut viktigaste uppgift att säkerställa att resurser till skolan används för att uppfylla just den målsättningen. Alla elever ska ha rätt att få undervisning i samtliga ämnen. Vi vill uppdra åt utbildningsförvaltningen att kräva av alla skolor att de redovisar hur många elever som inte klarar att få godkända betyg i alla ämnen. Om underlaget för att räkna ut Lidingöelevers meritvärden bara inkluderar de ämnen elever får godkända betyg i och övriga ämnen räknas bort genom att de varken redovisas eller betygsätts vill vi påvisa en brist. Vi vill veta hur nära eller långt ifrån måluppfyllelse utbildningsnämnden står vad gäller ett av nämndens viktigaste uppdrag. Enligt mig ska varje satsad krona ska gå till att hjälpa varenda elev att lyckas i skolan. Inget barn ska lämnas efter.
Men istället för att redogöra för aktuell situation och ställa sig bakom och dela vår uppfattning om hur viktig vår frågeställning och ambition är, ägnade sig några av de borgerliga fullmäktigeledamöterna hellre åt att ifrågasätta varför inte privata investerare och ägare till skolor även fortsättningsvis ska ha rätt till fri vinstutdelning.

En stor folklig majoritet vill att vinstjakten i välfärden stoppas. Vi socialdemokrater vill säkra att våra skattepengar går till det som de är avsedda för och inte till den vinstjakt som vi ser har skapat förödande effekter i vår gemensamma välfärd.
En proposition om tillstånd för att motta offentliga medel inom skolväsendet, inklusive vuxenutbildningen och inom socialtjänstens områden, exempelvis inom äldre- och funktionshinderomsorgen kommer därför att presenteras i mars nästa år. En kommande utredning ska analysera och överväga olika alternativ som syftar till att skattemedel används till vad de är avsedda för även inom hälso- och sjukvårdssektorn.

Allt för ofta påminns vi om att marknadslogiken leder fel och urholkar välfärdens kvalitet. Vi har sett ägare som länsat skolföretag och satt det i konkurs, med följden att tiotusentals elever plötsligt stått utan skola. Vi ser också att det finns incitament för att skolor använder sig av glädjebetyg för att attrahera elever samtidigt som de håller nere lärar- och personaltätheten i syfte att öka vinstmarginalerna.
Vinstdrivande aktörer tenderar också att prioritera elever med mindre behov. Det är ingen slump. Felaktiga drivkrafter ger incitament att plocka russinen ur kakan, att till exempel välja resursstarka elever och på så sätt spä på segregationen.

Inom hälso- och sjukvården ser vi en liknande utveckling. Privata vårdcentraler har i hög grad etablerat sig i mer välbeställda områden där hälsan är relativt god. Det finns exempel på privata kirurgkliniker där enskilda läkare fått bonus för att utföra fler kirurgiska ingrepp – vilket lett till överrapportering och oskäligt mycket skattemedel i ersättning från landstinget, samtidigt som patienter riskerar att utsättas för onödiga ingrepp.

Syftet med den reglering regeringen kommer att föreslå för skolväsendet och omsorgen är att offentliga resurser ska gå till välfärden.

Detta är vad vi vill åstadkomma:

1. Skattemedel ska användas till skola och välfärd

Det är förvånande att inte fler partier i Sveriges riksdag kan ställa sig bakom denna princip. Istället försöker man få det att låta som om vi vill förbjuda företag från att verka i välfärden. Det är nonsens. De som vill engagera sig i sektorn är välkomna att göra så. Men vill du göra det med våra gemensamma skattemedel så borde det vara självklart att dessa ska komma barn, äldre och brukare till del och inte gå till att starta förskolor i andra länder eller till stora vinstutdelningar. Det borde heller inte vara kontroversiellt att välfärdsverksamhet som finansieras av skattemedel med demokratiskt fastlagda, samhälleliga mål också måste bidra till uppfyllandet av dessa mål. Det räcker inte med att säga att enskilda verksamheter borde vara bra. Vi är skyldiga att se till att våra välfärdstjänster samlat sett håller god kvalitet och motverkar social segregering.

2. Vi vill stärka den idéburna sektorn.

Samtidigt som vinstjakten ska stoppas ska vi värna valfriheten och mångfalden i välfärden. De senaste decennierna har den idéburna sektorns andel av utförandet av välfärdstjänster varit liten och inte heller ökat. Tvärtom har trenden varit att små företag köpts upp av stora koncerner. Vårt besked är att seriösa välfärdsaktörer som sätter verksamhet och samhällsansvar före vinstintressen kommer att garanteras rättvisa villkor att verka inom välfärden. De idéburna aktörerna drivs inte av möjligheten att göra stora vinster och kommer därför inte heller att omfattas av vinstbegränsningen.

3. Vi tror på långsiktighet i motsats till kortsiktig vinstjakt

I den föreslagna regleringen tas hänsyn till att underskott kan förekomma under exempelvis uppstartsskeden. Underskott ett räkenskapsår får enligt förslaget föras vidare maximalt tre räkenskapsår, dvs. aktörer som haft låga resultat kan ta igen dessa de tre efterföljande åren och får då göra ett högre rörelseresultat.
Vinster som överstiger en marknadsmässig avkastning på det operativa kapitalet ska med den aviserade regleringen återinvesteras i verksamheten. De ska inte kunna delas ut till ägarna eller användas till uppköp av annan verksamhet. Vinstregleringen ska inte kunna kringgås via bokföringsmässigt trixande. Inget företag ska heller tvingas att gå med förlust. Just nu slipar vi på dessa förslag för att se till att de är så träffsäkra som möjligt.

4. Vi vill få bort vinstjakt som incitament i vården

Regeringen kommer tillsätta en särskild utredning som med början i juni nästa år ska lämna förslag på hur vi kan säkra att skattemedel används till det de är avsedda för även inom hälso- och sjukvårdssektorn och att säkerställa att det är hur sjuk du är som ska avgöra vilken vård du får – inte storleken på vare sig din egen eller någon annans plånbok.
Uppdraget innefattar bland annat att analysera och överväga olika alternativ till nuvarande styr- och ersättningssystem samt lagen om valfrihetssystem (LOV) med en behovsstyrd vård som ledstjärna. Utredningens förslag ska bidra till att privata och offentliga aktörer får lika ansvar för bland annat folkhälsoarbete, forskning och utbildning. De ska också ta sin utgångspunkt i tillit till personalens kompetens och förmåga, och inte innebära ny betungande administration för vårdens personal.

En majoritet av svenska befolkningen vill få bort vinstjakten från välfärden. Det är en åsikt som också delas av borgerliga väljare. Enligt en tidigare SOM-undersökning från 2013 framgår att även de som själva använde privata alternativ eller hade nära anhöriga som gjorde det var negativa till vinstutdelning. Även de som i undersökningen tyckte att det var ”mycket viktigt” med valfrihet ansåg emellertid att det inte skulle vara tillåtet med vinstutdelning. Det finns helt enkelt ingen motsättning här.
De borgerliga partierna och sverigedemokraterna sitter dessvärre i knät på vinstlobbyn och vägrar lyssna på sina egna väljare i den här frågan.

Den personal som sliter för allas vår bästa både inom privat och offentligt ägda verksamheter, måste få göra sitt jobb utifrån välfärdens kärnvärden, utan att pressas av vinstmotiven.

Vi ser stora behov att stärka välfärden framöver. Därför behövs nu regelverk som säkerställer att skattemedel som ska gå till investeringar och förstärkningar stannar i välfärden och kommer alla till del. Regeringen arbetar nu intensivt med att finslipa välfärdsutredningens förslag. När jakten på vinst går ut över våra barn våra äldre och våra sjuka har någonting gått alldeles snett. Vi som politiker har ansvar för att göra allt vi kan för att ställa det till rätta.

Katarina Palmstierna, Ordförande i Företagarna Lidingö 2017-12-03 16:06

Avveckla inte välfärden - utan utveckla den!
Företagarna Lidingö anser att Lidingöbornas valfrihet i fråga om välfärdstjänster är viktig att värna om!!!

Illmar Reepalus förslag till vinsttaksmodell kommer att slå hårt mot samtliga välfärdsföretag och i synnerhet mot mindre välfärdsföretagen i hela Sverige.
Vinsttaket tar inte hänsyn till vilken nytta de enskilda välfärdsföretagen har för oss medborgare utan resulterar enbart i minskad valfrihet. Dessutom blir det minskad utveckling och innovationskraft inom de berörda områdena; vård, omsorg och skola.
Många småföretag kommer med största sannolikhet att tvingas lämna sin verksamhet och det blir extra kännbart för Lidingöborna då vi har övervägande små företag på ön.

Kvar blir att landet kommuner kommer att behöva bygga upp egna verksamheter för att täcka upp bortfallet som uppstår. Det kommer att bli svårt att hantera, särskilt för en kommun som Lidingö som idag är starkt beroende av privata företag inom vård, omsorg och skola.

Våra småföretagare på ön drivs av entreprenörskap, engagemang och hårt arbete i fri konkurrens och bidrar starkt till Lidingöbornas dagliga service och vi arbetar för att det så ska förbli!

Ulf Norhammar 2017-12-01 19:23

Det var riktigt intressanta faktauppgifter - och resonemang - som Hans Barrje & Co redovisar. Hoppas att t ex även DN (åtminstone i sin stocholmsdel) vill ge utrymme för inlägget.

Kommentera

Fler artiklar från Politik

Upplev Lidingö

Äta. Bo. Sevärdheter. Barn på ön. Resa till Lidingö. Fakta

Senaste kommentarerna

Annonser

Annonser från Google