Svaren på Lidingö Idrottsråds frågor till politikerna

lördag 1 december 2018 10:11

MAJORITETENS SVAR. För en månad sedan skickade Lidingö Idrottsråd ett öppet brev till kommunstyrelsens ordförande Daniel Källenfors (M). Idrottsrådet är ett samverkansorgan för idrottsföreningarna på Lidingö. Frågorna handlade om hur moderaterna ser på finansieringen av idrottsanläggningar, bl.a. att IFK Lidingö Friidrott ska betala hälften av Lidingövallens upprustning, runt 35 miljoner kronor genom en årlig hyra på 720 000 kronor jämfört med dagens 40 000 kronor. "Eftersom vi har en samsyn kring dessa frågor så väljer vi att svara tillsammans" på brevet till Daniel Källenfors, skriver de fyra majoritetspartierna.

Frågorna är precisa och bör läsas tillsammans med de mer allmänt hållna svaren. Därför väljer Lidingösidan att här återge frågorna i sin helhet, liksom svaren.

- o - o - o -

Lidingö den 23 november 2018

Tack för era frågor som är ställda till kommunstyrelsens ordförande. Sedan dessa frågor ställdes har M, LP, L och KD enats om ett majoritetsprogram för Lidingö och vi kommer styra kommunen tillsammans under de kommande fyra åren. Eftersom att vi har en samsyn kring dessa frågor väljer vi att svara tillsammans. Vi ser också fram emot en fortsatt bra dialog med både vid vårt möte i december men också under den kommande mandatperioden.

Frågeställningar
A. Lidingömoderaterna har uttryckt att Idrottsföreningarna i större utsträckning måste bära sina egna kostnader och drivas mer affärsmässigt samt ha en affärsplan för investeringar. Man kan inte bara kräva fler anläggningar, utan att förstå vad det innebär och att medlemsavgifter i så fall måste höjas och att föreningarna måste arbeta mer med att få in sponsorintäkter framöver.

Ni har vidare uttryckt att kommunen, som en åtgärd för att föreningarna ska bli mer kostnadsmedvetna och för att de befintliga anläggningarna ska utnyttjas mer effektivt, kommer att sätta ”marknadshyror” på de timmar som föreningarna utnyttjar idag. För att det inte ska drabba föreningarna med högre kostnader så kommer ni att ge bidrag motsvarande de ökande kostnaderna.

a) Vad menar Lidingömoderaterna är idrottens egna kostnader, dvs vilka kostnader för barn- och ungdomsverksamheten på ön ska bekostas av kommunen genom skattemedel, och vilka delar tycker ni att de ideella föreningarna ska bära för anläggningar, lokaler och planer?

Svar:
Vi känner inte igen bilden att föreningslivet i större omfattning skall bära sina ”egna kostnader”. Vi står inför stora investeringar i idrottsanläggningar och vi menar att vid nyinvesteringar måste staden och föreningslivet hjälpas åt för att maximera möjligheterna att idrotta. Detta är inget nytt utan så här har vi alltid arbetat på Lidingö.

b) De bidrag som kommunen ska utge för att kompensera föreningarna för hyreshöjningarna fullt ut för befintliga anläggningar, ska dessa bidrag finnas i samma utsträckning för överskådlig tid (mandatperioden), eller bara initialt eller under en övergångsperiod?

Svar:
Majoritetens politik är långsiktig och i det ingår att ge stabila förutsättningar för föreningslivet. Vi avser inte att minska bidragen.

B. Kommunen har inte råd att bekosta nya idrottsanläggningar utan prioriterar skattesänkningar och därför, har ni sagt, måste föreningarna vara med och finansiera nya anläggningar för idrottande. Vi vet att just utbudet av idrott och fritidsaktiviteter står högt upp på listan när man värderar att flytta till en ny kommun. För Lidingös del torde den frågan vara ännu mera betydelsefull.

a) Har vi uppfattat moderaternas inställning korrekt, att målsättningen för mandatperioden är en skattesänkning, vilken till del bekostas genom att i högre grad låta den ideella barn- och ungdomsidrottandet bära kostnaderna för anläggningar, planer och lokaler?

Svar:
Vi avser inte att sänka skatten på bekostnad av idrotten.

b) Bör inte en kommun tillhandahålla en infrastruktur och möjligheter att idrotta för unga medborgare, oavsett om de hör till en viss förening, skola eller allmänheten?

Svar:
Det stämmer. Kommunen skall säkerställa att möjligheter finns.

c) Var drar moderaterna gränsen mellan sådana anläggningar som ska bekostas av användarna och vad som är kommunens kostnad, dvs var går skiljelinjen mellan kostnaden för grusplan, lekpark och cykelbana?

Svar:
Detta är förstås en svår avvägning som är omöjlig att svara principiellt på. Om en anläggning endast gynnar ett fåtal kan det vara svårt att motivera att det ska bekostas av ett flertal. Vi försöker aktivt att stödja föreningars ambitioner gällande verksamhetsspecifika anläggningar och där vi ser att skolor, förskolor, flera föreningar eller allmänhet kan nyttja anläggningarna är vi mer benägna att skjuta till medel.

d) Om ni ändå anser att föreningarna ska bidra till, eller bekosta, nya anläggningar, så vill vi veta hur ni definierar en ”ny anläggning”.
- Är en renovering och förbättring av en befintlig anläggning att betrakta som ny, eller är det en helt ny anläggning där det inte funnits något på platsen tidigare, eller är det när kostnaden passerar en viss nivå?

Svar:
Det är en bedömning man får göra från fall till fall.

e) Om föreningar ska finansiera kommunens investeringar för anläggningar så innebär det i stor utsträckning att det blir ungdomarna och deras familjer som ska betala detta. Till skillnad från näringslivet kan vi inte lösa kostnadsökningar genom att ”investera oss ut krisen” eller ta nya lån. Vi betalar moms och vår verksamhet bygger på rimliga medlemsavgifter och på frivillighet och personligt engagemang från goda krafter.
- Hur ser ni att ökade medlemsavgifter ska få fler barn och ungdomar att idrotta eller fler att fortsätta längre?

Svar:
Ambitionen måste vara att hålla alla kostnader och avgifter på rimliga nivåer och försöka engagera fler ungdomar att hålla på så länge som möjligt med idrott.

f) Vi har redan idag en social situation där familjer inte har råd att låta sina barn idrotta i en förening. Forskning visar att idrottande barn presenterar bättre i skolan, har mindre drogproblem samt i lägre grad är inblandade i brottslighet.
- Är det moderaternas inställning att ungdomsidrott, och på sikt barns och ungdomars hälsa, ska vara en ekonomisk fråga på Lidingö?

Svar:
Nej, inte för rimliga nivåer av ungdomsidrott.

- Vad är kommunens beredskap för effekterna av en situation där färre har råd att idrotta?

Svar:
Som alla kommuner har Lidingö en social beredskap. Vi ökar våra satsningar på att motverka social utsatthet och utanförskap. Preventionsarbete mot droger och riskbeteenden ingår i detta. I detta arbete premieras alla goda krafter som är inkluderande och motverkar riskbeteenden. Att få ungdomar att ägna sig åt idrott och kulturaktiviteter är ett ofta framgångsrikt preventionsarbete och därför bör staden möjliggöra för fler att fortsätta bedriva idrott, framförallt i riskåldern 14-18 år.

- Hur tänker moderaterna sig ekvationen att få bättre resultat i skolorna, mindre drogproblem bland unga och lägre brottslighet, samtidigt som man väljer att inte investera i de ideella föreningarnas förutsättningar?

Svar:
Vi kommer inte att minska investeringarna från dagens nivåer. Tvärtom ökar vi satsningarna och ser stora investeringsbehov i idrottsanläggningar de kommande åren, bl a Vallen, Campus Högsätra och ny simhall.

g) Vad är enligt dig den korrekta betydelsen av devisen ”Hälsans Ö”?

Svar:
Hälsa kan ha olika innebörd för olika individer. Vi vill försöka möta så många förväntningar som möjligt utifrån rimlighet och rättvisa. Det nuvarande hälsoarbetet från kommunens sida fokuserar på mat, motion och mötesplatser.

Med vänliga hälsningar,

Daniel Källenfors och Filip Svanberg (M)
Birgitta Sköld (LP)
Amelie Tarschys Ingre (L)
Carl-Johan Schiller (KD)

Dela Svaren på Lidingö Idrottsråds frågor till politikerna

Kommentarer